Det var bråttom på påsken eftersom det var kallt om morgonen så att skogsvägarna höll men sedan utlovades värme och regn. Jag steg upp fem och satte motorvärme på traktorerna och körde sedan ut på förmiddagen. På eftermiddagen började vägarna redan bli dåliga. Vi har nu kört ut så gott som allt saluvirke. Det finns kvar någon pinne här och där men inte många.
Det kom ganska dåligt med granpropsar eftersom träden var så stora att det bara blev nån bit från toppen. På stora träd så smalnar toppen av snabbt så man kan få fyra eller fem stockar från ett träd men bara en eller två propsar. Asp kom det sist och slutligen ganska mycket. Man ser dem inte så bra i granskogen men det finns ofta en hel del av dem och de är ganska stora för aspen växer snabbt. Tyvärr kom det också en del rötskadad gran men inte så mycket som jag befarat.
Nu är det bara två kalla morgnar kvar och då kör vi ut flisved. Det finns det mycket av för vi har många torra stora granar på vissa skogsbitar. Båda traktorerna är igång igen. Jag tog en stor gummiklubba och slog ut bucklorna i motorplåten på Belarus som fick ett träd över sej. Inte är den vacker men plåten är utslagen och tar inte emot nånting i motorn. Det märks ännu inte några problem med motorn fastän oljetrycket försvann i samband med att trädet föll över motorhuven. Men det kan hända att lagren fått fel som märks först senare. Eller så fanns det så mycket olja kvar att lagren inte hann gå torra.
Nu har jag också installerat den nya elektriska sågen för Logosolen. Den kom redan i januari men jag har inte haft tid att arbeta med den förrän nu. I går sågade jag de första stockarna och visst är det stor skillnad till motorsågen. Med den elektrisk sågen (5 kW) så märker man inte en enda gång att den skulle dra tungt. Den behöver inte heller bensin utan man fyller bara på litet kedjeolja då och då. Det som inte ändras är att sågkedjan skall filas ofta. Det är ännu inte riktigt klart hur man skall placera sågen för att lätt komma åt att fila kedjan. Det går bra att ställa den på ända men det behövs en hållare för oljeflaskan för den läcker genom lufthålet i korken.
Svärdet tog jag från motorsågen så det är standard även om det är filat med 5-10 graders vinkel medan motorsågarnas kedja annars filas med 25-35 graders vinkel. En klyvkedja skall ha mindre vinkel. Nu har jag ett 50 cm svärd men det går att byta till längre svärd. Det kan behövas då jag börjar såga de grova stockarna från årets svarvstockar – alltså de som inte dög till salustock. De kan ha sprötkvist eller andra fel men duger nog till husbehovsvirke. Jag sågade en så stor rotbit att svärdet nätt och jämnt gick igenom men det var inga problem. Det blev 20 bräder och två 5 cm blankor av den.
Jag skall ännu montera en skena ovanför sågen för kabeln som nu ligger på marken. Det är inte så bra för man snubblar över den och så kan den bli skadad. I princip har jag en motoriserad drift för sågen men den har aldrig fungerat så bra så jag skuffar sågen för hand i stället. Det går bättre än att veva fram den eller köra med motordrift.
Vi får se hur det går för vi måste såga en hel del virke inför sommarens reparationer av uthuset. Ladans södervägg skall också få ny brädfodring. Det blir en hel del förändringar för virkeslagret skall flyttas så att man lättare kan komma åt virket året runt. Vedlidret blir också flyttat till en lämpligare plats. I princip skall hela uthuset och bodvinden tömmas och städas. Åtminstone det gamla älgskinnet från 30- eller 40-talet skall bort för det är ganska mössätet.
Vad använder du för kedjeolja till den?
Det är ett vanligt svärd så jag använder vanlig olja och det är i vårt fall helt enkelt gammal motorolja som det blir mängder av då man varje år byter olja i fyra traktorer och en skördetröska (den förbaskade SR2055 skall ha 30 liter motorolja …). Jag räknar med att svärdets livslängd kan bli litet kortare men det lönar sej att byta svärd oftare om man inte köper kedjeolja alls. Inte har jag märkt någon större skillnad med köpis kedjeolja heller. Vi har ju oljan att stå ett år eller mer i byttor så att de större föroreningarna sjunker till botten.
Jag har funderat på att köpa en oljereningsapparat som ger olja av mycket bra kvalitet om man kör den på natten. Det gör yrkesförarna med hydraulikoljan i skogsmaskinerna. Men en sådan apparat är ganska dyr. Att låta olja stå i ett år är långsammare men ganska effektivt det också.
Brukar också använda spillolja som kedjeolja men inte motorolja utan transmissionsolja som inte borde innehålla så mycket syrarester som motorspillolja och har för mig att även oljefilmen kan vara segare. Den är ju gjord för förhållanden där metall gnider mot metall i kugghjulstransmissioner precis som i motorsågssvärdet. Även oljepumpen i sågen kanske mår bättre. Min Stihl 020 från -95 har iaf funkat klanderfritt och gör det än. Syra i motorspilloljorna är inget större problem numera sedan svavlet sgs försvann ur brännoljan. Det gula i torkpannans inälvor har lyst med sin frånvaro i många år, liksom även rosten. Pannan sedan 1984 men i gott skick ännu, förutom att när snön rasade ner från torktaket i våras så kom den med sån jädra fart att den slog i med sin isblandning i övre delen av skorstenen som gav efter och böjdes vilket gjorde att även rökröret från pannan till skorstenen sprack i anslutningen. Alla år hittills har snön landat INNAN skorstenen och inte gjort nån skada men… i vår kom den ner med fart!
Jo, jag använder också helst olja från växellåda eller hydraulik. Det blev en massa olja då jag bytte i processorn (100 liter) men nu är den slut. Det är svårt att säja men vad vi kunnat se så har det inte varit några problem med gammal motorolja som kedjeolja. Svärden går sönder mest av andra orsaker såsom att de blir under ett träd :-). I Logosolen så slits de mest om man tar för nära ytan för då drar kedjan snett. Med den eldrivna sågen så kan man såga så tjocka träd som bara svärdslängden klarar av så jag behöver inte mera välja ut så klena stammar. Nu sågar vi upp till 50 cm stockar.
På tal om pannor så börjar det bli tid att se över flismataren igen.
På tal om oljerening, så har ju Zetor centrifugalfilter liksom även MF-4355:an i transmissionen. Har varit lite skeptisk till ifrågavarande konstruktion, men numera tror jag nästan att centrifugalrenarna kan vara väl så effektiva som filtren. Åtminstone när man ser vilken beläggning som samlas i dem jfr med filtren. Sitter ibland så hårt (jättesmå skräppartiklar som packats tätt) att man får börja med kniven när man rengör manteln runt rotorn. Desstutom inbesparas kostnaden för filtren som tex MF-390 har!
Kostar nästan 50€ och skall bytas var 200:e vajertimme (340 kl tim). MF-4355 så vill ha centrifugalrenaren putsad var 1000:e timme (1700 kl tim) vid oljebyte! Är inte riktigt uppdaterad på hur det är med Bevareoss (Belarus) men tror att även där finns centrifugalfilter.
Centrifugalfiltren är nog effektiva. De är till och med så effektiva att oljeanalys inte riktigt fungerar mer för alla de ämnen som skulle berätta om fel i motorn har filtrerats bort ! Allt fler tillverkare börjar i alla fall installera centrifugalfilter på sina motorer. Möjligen är det lättare och billigare att byta filter i stället för att rengöra det ifall man gör det på verkstad. Jag använder en träpinne för att skrapa bort lagret med sot från väggarna för att inte skada den mjuka metallen (aluminium) på filtret. Och Belarus har också centrifugalfilter.
Mann har utvecklat ett centrifugalfilter som inte bara är effektivt utan också kan rengöras snabbt (med en plastinsats).
https://www.mann-hummel.com/en/oe-products/stories-en/separation-in-fast-spin-mode/
I brist på heimskog så tog jag måttbandet och mätte några granar på malmskyrkogård.
Den största mätte 290cm i omkrets på brösthöjd men andra kom också över 250cm.
Alla filter är bra bara de byts/underhålls i tid.
Hallo! Har något hänt?
Mvh per