Efter en längre tids kyla fick vi så två dagars sommarvärme och växtligheten formligen exploderade i en grönskande orgie. Björkarna fick mössöron och gräsmattor och höstsådda grödor började skjuta i höjden, dom har stått och stampat lite på stället en tid men tydligen laddat upp med energi i väntan på värmen. Idag blev det ändå åter kallare och man skattade sig lycklig över att ännu inte lagt långkalsongerna på hyllan.
Här i byn har det såtts vårsäd i ett par veckor nu och en del spannmålsbönder börjar vara på slutrakan med sådden men ännu syns inga broddar, månne utsädet är svagt i år eller så har marken varit för kall trots soliga dagar. Själv har jag plöjt och harvat så gott som allt mellan varven jag sått och planterat grönsaker. Kanske börjar jag så spannmålen nästa vecka då såmaskin blir ledig. Lite ogräsbesprutningar i lök, palsternacka och morötter samt i höstvetet måste jag sköta om innan dess. Så lite regn skulle inte skada för att säkra markverkan i besprutningen, tyvärr varnas det för åska i morgon kväll och häftiga skurar är inget vi vill ha nu då det kan ge besvärlig skorpa på det nysådda.
14.5.2021. Höstvete “Ceylon”, ser hyfsat grönt och frodigt ut.
Nyplanterad isbergssallat.
Bevattning viktigt för det nyplanterade då värmen kom.
I övrigt så har jag under arbetet på åkern reflekterat lite över utvecklingen i jordbruket genom att studera trafiken på vägen intill.
-traktorerna blivit större och tyngre. 7-9 ton är väl ingen överdrift, däremot har de blivit smalare då ingen tydligen bemödar sig med att montera dubbelmontage längre.
-harvarna lite bredare. 7-9 meter verkar dominera och blir tunga att dra. Detta ger viktöverföring vid arbetet och ökar traktorvikten ytterligare.
-kombimaskinerna har blivit transportfordon. Man åker gladeligen flera kilometer för att fylla såmaskin vars behållare vuxit och därmed vikten. Vart tog alla högtippande vagnar och Jussiskruvar vägen?
De är nog så att man lite börjar fundera vart vi är på väg och hur mycket marken tål, det är trots allt gott om fukt i jorden trots att ytan torkat fint.
Maskinparkens utveckling… kom att tänka på de första som svetsade om sina hästdragna såmaskiner så de kunde köras/lyftas med traktorn. Likaså hästhösprätt och hästräfsa. En dragbom på dem och vips var de traktordragna. En 10 kubiks boggievagn är ju bara “pjas” idag också. Det är väl bara att Youtuba så ser vi nog var det landar i framtiden. Fast jag tycker vi är långt på den vägen redan.
Ni är längre komna än här hos oss på sydkusten. Först i går började man harva på allvar. Men vi är åtminstone en vecka efter kustbönderna som är tidigare. Vi hade också två dagar sommarvärme: + 26 grader men nu är det svalare. Åkrarna har torkat upp (utom skogsåkrarna) så jag kunde spruta kvickroten på den gamal vallen med stora Zetorn. Fast den är ju bara på 6000 kg. Inget att tala om numera …
Riktigt stora lantbruk (t ex i USA), kör nog konstant med dubbelmontage eller går alltmera över till banddrivna traktorer. Men i många fall så skulle man nog kunna göra arbeten med betydligt mindre traktorer, men eftersom dessa ofta är mycket äldre, så används de nog inte av rena bekvämlighetsskäl, även om de finns tillgängliga.
Här har spridningen av biogas slam påbörjats. Bär bra för maskinerna men upptorkningen ojämn på sina ställen. I går kväll kom 12mm regn som jämnar upp markerna. MF:n på 3400 kg gör sin uppgift med liten jordpackning. Väger väl som frontvikterna på de “stora grabbarnas” grejor.
Ekobonden i Pedersöre sysslar med gödselspridning och plöjning. Har det mesta oplöjt eftetsom det var så blött i höstas. Överlag är det torrt men på skuggsidorna har snön just försvunnit och där är det ännu vått. Märks också att jorden är tätare än vanligt när vi inte har haft någon tjäle. Vi fick 6 mm regn igår kväll.
Hej Stefan, jag var en sväng norrut under regnet igår och noterade att norr om Kaitsor va det inte så mycket sått ännu. Mest gödselkörning och plöjning.
Hej Micke, det kom 8,8 mm här igår en del som åskskurar så kan ha orsakat igenslamning på känsliga platser. Idag börjar också de första ränderna synas i grannskapet på de åkrar som såddes de första dagarna i maj.
Det här med maskinerna och redskapens utveckling är intressant, nu är en del ny teknik på kommande som borde kunna användas för att minska på storleken och vikterna. Får nog lov att återkomma till saken i ett särskilt inlägg för det vore intressant att höra vilka tankar som rör sig om saken.
Jo, de som plöjer påstår att det tar bra emot. Kan tänka att jorden “lamnade ihop” ordentligt av allt regnande i höstas och den lilla tjäle som kom på förvintern åt jordvärmen upp under snön sedan. Det är slamspridning åt ekobönder men även konventionella. Speciellt inom ekoodling är betydelsen av lätta maskiner och liten jordpackning viktig eftersom det inte i efterhand går att “skyl över me en säck salpeter”. Slammet från biogasproduktionen gör att även ekoodlare kan få ett näringstillskott när det behövs och t.om kornodling lyckas riktigt hyfsat för dem. Visst kan det tyckas som lätt vansinnigt att
sprida med så små maskiner som MF-390 och en 6,5m3 Lame tunna, men syns inga eller ytterst lite spår efter ekipaget. Under tunnan en “ryssboggie” med mjuka däck. Funkar ungefär som när flugan spatserar i filbunken, det bara bågnar lite men spårar inte. Vädergubbarna är väldit virriga inför veckan, men det är bara att köra på!
Tänkte skriva före ditt inlägg om dagens bonde.
Bred harv
Hög såmaskin
Stor traktor
Men få bönder.
Det är dagens bonde det.
Men pga strul som jag återkommer till senare så hann jag inte.
Kan det med dubbelmontaget vara så att den äldre generationen börjar vara till åren och nutidsbonden inte ids börja sätta på extrahjulen ensam, man fuskar som lite. Har också gjort samma spaning.
Det borde föras in en ton kvot som anger hur mycket ton som gjort besök på åkern under tjälfria tiden.
Tonbelastning per ha eller så borde man testa växtskyddssprutan tre gånger per år för att få fram exakt datum den blivit i oskick. För lättare och billigare är en ohållbar väg att få bort så många bönder som möjligt.
Det är väl ok att sprida med små tunnor om inte transportsträckorna blir för långa, mellanlager på åkern är kanske inte så illa. Hörde att man i Danmark håller på att frångå de största tunnorna, kanske börjar slang och ramp också ersätta en del tunnor på åkern.
Har en kollega som brukar mena att den bästa grönsaksjorden byter/arrenderar han till sig från äldre kogårdar som haft mycket vall i växtföljden och med en fergu 135/165 i garaget.
Jag tog idag bort dubbelmontaget för att fortsätta med bäddfräsning och sådd av mera grönsaker samt bekämpa ogräs i höstsäden, de va väl 4 gången för säsongen som jag monterar av och på däcken. Jag hör tydligen enligt ditt menande till den äldre generationen eftersom jag gjorde det ensam, den yngre generationen förärade mig dock en bultdragare för ett par år sen för att underlätta skruvandet. Tycker det inte är nån större sak att byta däck, axelförlängningen jag lät konstruera för några år sen verkar fungera bra och underlättar däcksbytet.
Tror inte riktigt på dina funderingar om tonkvot, det blir ju en hel del ton om man lyckas med kål eller rotfruktsskörden. Det är nog sunda förnuftet som bör råda.
Jag var nyss och harvade en skogsåker med gamla MF-165 och en gammal S-pinnharv. Åkern vill inte torka upp och efter två vintrar utan tjäle så är ytan riktigt tät och eländig. Inget vatten slipper ned i täckdikena. Inget växer heller för rötterna får inte luft. SÅ jag bröt upp ytan med harven så att det skulle torka upp. Åkern var så våt att man inte ville köra på den med någon stor traktor på 6000 kg men 165:an lämnade inte ett spår. Det var som förr i världen då vi harvade allting flera gånger med 165:an. Om det inte torkade upp så “blådra vi ii” med den och den gick som “ein vatunock” utanpå. Visst var det blött och eländigt också då vi plöjde men ytan torkade så mycket att man vågade köra över groparna även om vatten sipprade upp nedifrån. Våra styva lerjordar är ganska bevärliga.
När nätet är brutet på landet och en indrivnings firma vill ha 45€.
En firma som börjar på tel och slutar på ia.
Har alltid gillat pappersräkningar som jag bläddrat runt någon gång per vecka och förvarat i ett egenhändigt stativ gjort på sjuan. Lite betalat enligt kassan och tolerans och så.
När räkningen är betald så in i avdrags eller icke avdragsmappen och allt har varit frid och fröjd.
Sedan har nämda bolag skickat mail och jag har printat ut räkningen själv och in i mappen.
Först för tre veckor sedan ringer en helfinsk och vill förlänga avtalet för bredbandet för det helsvenska bolag. Nu gick det inte mera att skicka räkningen med mail utan några nya nymodigheter som jag missat och mars blev obetalt och svea tog hand om ärendet. Kabeltv linjen som gubben var med och fick till byn i slutet av sjuttiotalet var nu i moder sveas intressesfär. Om man inte kan kommunicera via andra än indrivningsbyråer så får ni ha det. 35 *12 -45€ var förtjänsten första året. Vi har betalt i fyrtio år men nu var det slut. Betal en indrivning med nätet bortkopplat moment 22.
Finns inget skottsäkert alternativ längre, på den gamla goda tiden fungerade pappersfakturor men postens funktionalitet är inte längre densamma sen det blev posti, dom 2 sista bokstäverna verkade väldigt betydelsefulla.
Nu vill de flesta av våra samarbetspartners att man går över till elektronisk och papperslös fakturering vilket medför en del kostnader och bekymmer samt sätter större krav på datasystem och nät. I o f s är ju inte sändande av pappersfakturor gratis heller och portoavgifterna verkar höjas i samma takt som tillförlitligheten minskar, de flesta av våra samarbetspartners tar dock tillsvidare emot pdf fakturor via e-post.
Det kan vara problem med papper men tyvärr har de elektroniska systemen visat sej vara ännu sämre. En tid förde jag över till elektroniska system men jag börjar gå tillbaka till papper. De elektroniska system som bland annat försäkringsbolag använder är MYCKET dåliga. De skulle inte behöva vara det för det finns också bra system men de har tydligen skaffat något billigt (eller dyrt) skräp …