Riskhantering

Alla yrken ger upphov till yrkesskador. Nu menar jag inte förslitningar i ryggen eller dåliga lungor, utan mera på ett psykologiskt plan. En bonde funderar på varifrån julskinkan kommer, en elektriker tittar väl på elinstallationer här och där, och en brandman ser brandrisker överallt.

Efter 20 år i det senast nämnda yrket är jag rejält yrkesskadad. Direkt man kommer in någonstans tittar man på nödutgångar och brandsläckare och allt möjligt tekniskt brandskydd. Detta skall vi inte gå in närmare på här, även om det kunde bli en essä på många sidor. Det är ju ofta så att jordbruksbyggnaderna är stora vad gäller ytan, samt ofta innehåller hö och halm och annat torrt fnöske som är brandbefrämjande som jag vet inte vad. Dessutom kan vi med fog säga att det byggnadstekniska brandskyddet är eftersatt i alla byggnader som är över 20 år gamla. Har blandas ofta djur i stora mängder med maskiner, el och brännbara vätskor med olika mer eller mindre fantasifulla uppvärmningsanordningar.

Jag behöver inte gå längre än till min egen ekonomibyggnad, byggd på 50-talet och 450 kvadratmeter stor. Den skulle omedelbart vara bortom all räddning om elden kom lös där.  Dessutom är det svårt att installera ett fungerande brandvarnarsystem där, dels pga att det är kallt vintertid, men också pga att en värmedetektor skulle larma alltför sent, och en rökdetektor är bara till förtret i en maskinhall.

Eftersom det dessutom är svårt att få ut djur ur ett djurstall även om man skulle var på plats i tid så kan vi vara överens om att den enda rätta vägen att gå är förbyggande, dvs undvika att brand uppstår.

Många brandförebyggande åtgärder är dyra att förverkliga eller klumpiga att använda, men det finns en lättmonterad, billig manick som borde finnas på varenda maskin, nämligen huvudströmbrytaren. 

Många många förödande bränder på jordbruk skulle ha kunnat förhindras med denna lilla kompis. (Bara med egna ögon har jag väl sett ett 10-tal)  Tyvärr är det så att ålder, fukt, möss och annat skräp gör att lite äldre (men också nyare) traktorer ofta är rena brandbomberna. Och dessa bomber kör vi in i våra uthus och går in och sover gott. Det enda säkra stället att förvara en traktor utan huvudströmbrytare på är nere på havsbottnen. Förvarar man sin traktor någon annanstans skall den ha en dylik monterad. Basta! Därför har jag monterat huvudströmbrytare på alla startmotorförsedda anordningar som finns på hemmanet.

På Zetorn är det enkelt att förverkliga en huvudströmbrytare. En vanlig standardbrytare, en fästplåt och vips har vi oss en säkrare traktor. Sen får man dessutom lite extra motion när man alltid glömmer att slå på den och får kliva ut hytten ett extra varv.

På Valtra har jag monterat en orginalhuvudströmbrytare. Det är lite mera krävande elekronik i denna traktor. Strömbrytaren manövreras inifrån hytten, lika brandsäkert men ger ingen kaloribonus.

Veteranbilarna har inga huvudströmbrytare, men där brukar jag ta av en batteripol när dom står inne. På personbilarna av nyare snitt är förverkligandet av huvudströmbrytare lite knepigare, så dom får stå utomhus året runt i stället. Vad var det jag sa om noijig?

Författare: Kalle

Har varit spannmålsodlare sedan 20 årsåldern. Jobbar som brandförman i Närpes, det betyder att jag inte är heltidsjordbrukare annat än i hjärtat. Jag har familj, sambo och tre döttrar födda -04, -09 och -16 Jag odlar spannmål och oljeväxter på 38 ha, och gör detta på största allvar. Den skrala lönsamheten har inte knäckt mig, bara gjort att jag inte kan vara heltidsbonde. Dessutom har jag ett intresse för närhistorien, och jobbar gärna med att restaurera nyare veteranbilar. (70-talet) Har tre dylika + en mc i garaget. Samlar gärna material och skriver ner mycket nutidshistorier för framtiden. Jag är öppen för det mesta bara det inte har med sport eller idrott att göra. Jag betraktar all sport och idrott som flykt och försvarbeteenden, det man inte kan göra med traktorn kan gott lämnas ogjort!

7 reaktioner till “Riskhantering”

  1. Helt rätt ! Då det blev kortslutning i startmotorn på Zetorn så var det inget skoj – fastän det är “bara” 12 Volt vilket kan lura folk att tro att det är ofarligt. Nä, ena polen på ackumulatorn SMÄLTE loss (till all tur) och huvudströmbrytaren blev en f.d. huvudströmbrytare. Till all tur hände det ute på åkern och inte inne i tröskhuset.

    Men man fick sej en lektion om 12 Voltssystemets styrka …

    Jag har förstås satt in en huvudströmbrytare på den gamla MF165:an. Det går ganska bra att skruva fast vid motorhuven framför hytten.

  2. Har en bekant vars traktor började brinna just p.g.a. av att de inte hade någon huvudströmbrytare. 2 traktorer och hela foderladan blev lågornas rov, skador på över 100 000 €

  3. räcker det med att sätta en strömbrytare på ena ledaren eller måste man bryta båda? Är minus ledaren som på bilar i själva karossen medan plus är en sladd?

  4. Ena ledaren räcker. Vanligen är minus jordad (OBS ! INTE på visa gamla traktorer !). Det enklaste är att koppla minusledaren från ackun till huvudströmbrytaren och sedan vidare till jord. Men det bör vara TJOCKA ledare eftersom startmotorns ström går genom dem. Likaså bör huvudströmbrytaren tåla ett par hundra Ampére eller mer (mer på nya traktorer med stora motorer).

    Själv har jag kopplat ihop alla jordpunkter med tjocka kopparkablar eftersom de med tiden oxideras och får dålig kontakt till järnchassit. Lamporna började fungera mycket säkrare då jag satt jordledningar direkt från ackuns minus (efter huvudströmbrytaren !).

    Dålig kontakt ger också upphov till brandrisk eftersom det då kan bli gnistor. Så dra åt alla skruvar till elledningarna.

  5. Ordentliga ackukablar är något av en käpphäst för mig och brukar höra till det första jag kontrollerar/åtgärdar då jag skaffat mig ett nytt gammalt fordon. Det är inte bara säkerhetsaspekten utan även funktionen som är viktig, har man en halv volts spänningsfall vid varje koppling så blir det inte bra i “slutänden” dvs vid förbrukaren!

  6. Precis. Och ju tjockare och kortare – desto bättre !

    Men skruvarna är också väldigt viktiga. Där blir det lätt spänningsfall om det finns oxid och de är dåligt tilldragna. Använd stora skruvar och dra till ordentligt.

    Kolla också in kopparflätan som går mellan traktorns jordpunkt och hytten. Är den gammal så är den ofta dålig – byt gärna till en ny !

    Det är bra att för säkerhets skull dra en tjock kopparkabel från minuskabeln på ackun till jordpunkten i hytten.

  7. Jag har upplevt tre traktorbränder själv, alltid har det slutat lyckligt med kabelarbeten som följd. Närmast förödelse var det nog när jag var liten och såg lysmaskar på liderväggen, det var traktorn som brann där inne och lågorna syntes genom springorna i väggen!
    Också den lilla minilastaren jag har började brinna en gång. ALLA mina maskiner har huvudströmbrytare, två bränder har börjat medans maskinen var igång och då är ju huvudbrytaren också bra att bryta strömmen med.
    Och så har jag ryckt ut med brandsläckare till en bekant när vi pratade i telefon och han plötsligt sa “Nu byri e röjk om traktorn, ha BRINDER!!”.

Kommentarer är stängda.