Ekobonden blir ekobonde

Eko och eko – menar man ekoLOGISK eller ekoNOMISK ? Det lutar åt att den eko(nomiska) bonden snart får bli eko(logisk) bonde om gödselpriserna stiger ännu mer. Visst har vetepriserna stigit också men om man köper gödsel på hösten så sprider man den på våren och skördar nästa höst. Därefter ligger vetet alltid hos oss i lagret till nästa vår – ibland nästa höst. Så då man gör beslutet att köpa gödsel så borde man kunna se ett till två år in i framtiden ifråga om vetepriset …

Nå det är ju helt omöjligt att veta. De senaste åren har priset hoppat upp och ned som en tosing så försök nu sedan göra ett förståndigt köpbeslut. I värsta fall kommer man i otakt och köper dyr gödsel och säljer vetet billigt. Eller så måste man ha minst två års gödsel i lager.

Men i dag kom husblaskan Landsbygdens Folk (det är vi det) och där fanns en artikel om en bonde som minskat kraftigt på handelsgödseln och i stället använder blålusern som gröngödsling. Jag satte ju 50 % i gröngödslingsvall i våras och det var ett bra beslut men jag använde traditionell timotej och klöverblandning.

Men blålusern klarade den extremt torra sommaren eftersom den har rötter som går hela två  och en halv meter ned i jorden. Och producerar mellan 80 och 120 kg kväve per hektar. Nästa vår blir det att experimentera med olika kvävefixerande växter – man vet aldrig vad som fungerar på våra lerjordar. Men Yara (f.d. Kemira som nån gris i regeringen gav bort åt Yara) får snart se sej om efter andra kunder. Här har de inget att göra med sin plocka-pengar-politik.

På längre sikt kan det också vara bra att öva sej att vara oberoende av handelsgödsel som knappast kommer att bli billigare. Jag blir knappast ekologisk bonde enligt paragraferna och jag tänker alls inte binda mej till några regler som skrivbordsgänget gjort upp utan fortsätter att använda det sunda bondförnuftet i stället. Men tanken att odla “heimlaga” tilltalar mej absolut. Så om man kan ersätta inköpta varor med eget arbete och nya högteknologiska (he-he) metoder så gör jag det även om jag förlorar någon euro per hektar.

Huka er ekobönder – här kommer ekobonden !

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

6 reaktioner till “Ekobonden blir ekobonde”

  1. jeps blålusern e helt huippu vall-växt, som Sonja skrev i våras så har vi sått blålusern i fjol och i år me bra resultat. På ngr sandfläckar där alla gräsväxter var helt bruna av torkan så var lusernen ännu grön. 😉

  2. En i lantbrukssammanhang inte helt okänd A.I.Virtanen jobbade på 30-talet med att göra det finska jordbruket helt självförsörjande på kväve. Han hade en växtföljd med klövervall, baljväxter och spannmål som fungerade utan att han tillförde nåt kväve utifrån. (Verksamheten var ändå inte ekoodling eftersom man använde fosfor, kalium och bekämningsmedel.) När oljan sen blev billigare blev gödselkväve förmånligare och den här forskningen glömdes bort. Men pilotgården fungerade och nådde rätt bra resultat för den tiden.

  4. Ja, inte är det första gången man får ta gamla metoder till heders på nytt. Den billiga oljan förstörde mycket gammal kunskap på 50- och 60-talet. Och dessutom byggdes en massa hus som är svindyra att värma upp eftersom det “inte lönade sej att isolera”.

    Det blir nog att tänka om igen.

  5. Jag har väl lite av skrivlust ida? Vi var med släkten på 90:års kalas å så kom vi till att tala om gamla tider (vi e ju int sjölv så ung helder). Då vi hade lillajulsfest på Lindarås i Lindkoski (Östra Nyland) så kom jag att tänka på det som står på tavlan vid kortväggen i danssalen. VI VILJA HAVA DEN HÖGRE BILDNING SOM TÄNKER OCH VET MEN TRIVS VID PLOGEN. Det förde mina tankar otvivelaktigt till Bror Silfvast som uppfann och konstruerade dikesplogen PAAVO vilket han senare sålde patentet till Fiskars. Vi får inte heller glömma Nestor Lassas som utvecklade bastungnen man eldar och badar tillika. Båda var grannar och hemma från Lindkoski. Då dom sålde sina patent så köpte dom var sin A ford. Bror Silfvast idkade sedan linjetrafik mellan Lappträsk och Helsingfors. Jag återkommer senare med detaljer.

  6. Om jag återkommer till Bror Silfvast så var de också han som konstruerade den såkallade Lahti ramen. En ramsåg vilken han senare sålde konstruktionen till Lahden Rautateollisuus. Idag drivs gården av hans sonson Ben, som driver den som ekologiskt jordbruk.

Kommentarer är stängda.