Om jag försöker göra ett bokslut för 2010 för min egen del så är det först och främst den hemska heta sommaren som blivit i minnet. Då jag låg i källaren på Ribackhuset mitt på dagen och bara försökte överleva – jag är litet överkänslig för hetta. Visst började året med riktigt ordentlig köld – liksom det slutade – men det går i alla fall att klä på sej om det är kallt.
Men allt var inte illa. Vetepriserna steg till rekordhöjder – bara ett par månader år 2008 har de varit högre. Och sista noteringen på Parisbörsen för år 2010 var hela 253 euro/ton – årshögsta. Och så fick jag äntligen den nya stora kalluftstorken färdig (nåja, färdig och färdig …). Och med en dags marginal kunde jag ta det nya flislagret i bruk. Och inte att förglömma så köpte jag äntligen ny såmaskin.
På det mera personliga planet så gifte sej pojken och flickan köpte hus. Så de tog ett steg framåt i livet också. Som julklapp fick jag dessutom höra att jag blir farfar – en ny viktig titel här i livet.
Så litet extremt väder har inte så väldigt stor betydelse i det stora hela. Gamla projekt är (nästan) avklarade men det kommer nya hela tiden så någon större fara för fritidsproblem finns det inte de närmaste 30 åren. Man skall inte ändra på nånting för då sätter man igång en kedja av nya projekt som aldrig tar slut.
Det är ganska optimistiskt vi börjar det nya året. Man vet aldrig vilka explosioner det kommer men det lönar sej inte att sörja på förhand. Fast som brorsan brukar säja: Det är bäst att sörja på förhand för annars kanske man inte får tillfälle till det.
“Vänta dig det sämsta, då kan det bara komma positiva överraskningar”
Ungefär så, jo.
Men jag är en optimistisk pessimist. Jag tror år 2011 kommer med en massa problem – men att vi klarar oss igenom dem i alla fall.