I dag gick vinterns virke till salu så nu är det absolut slut på skogsarbetet. Det finns ännu tjäle i jorden på vissa ställen men där solen har gassat så börjar föret ta slut. Vi har en hel del hjulspår vid upplaget men det har varit så torrt att det var bättre än många år tidigare. I alla fall måste virkesupplaget dräneras och fyllas.
Vi började med att ta bort överståndare från en bit med fin ungskog men sedan gick vi över till att gallra bort björkar som skavde på granarna. Det blev en hel del björk men det finns ännu massor som borde tas bort. Jag hoppas nästa vinter blir snöfattig så man kan sätta på processorn och gallra. Det gick ännu att för hand plocka bort björkar som hade mycket litet kvistar men att gallra granar blir till ingenting utan processor.
Jag brukar ta foton av virkeshoparna så man har nån sorts dokumentation. Speciellt gäller detta stockarna som går till fabriksmätning. Alltid är man ju litet misstänksam. I år blev det 45 svarvstockar (toppdiameter minst 30 cm). De vanliga stockarna ser så tunna ut i jämförelse men jag har mätt de små flera gånger och de borde nog fylla måttet.
Hoparna är låga och breda för den lilla Farma-lastarn orkar inte lyfta så högt. En intressant hop är de ruttna och torra propsarna. I år gick de till energived och priset var nästan detsamma som för färsk granprops. Snart lönar det sej inte alls att skilja åt dem utan man kör allt till energived.
Jag minns att för ett antal år sedan så körde vår granne i Sverige precis allt till energivirke eftersom priset var så bra. Nu har vi kommit i samma situation. Snart får sågarna se upp med stockpriserna om det här fortsätter. Då far en hel del av stockarna också till energived. Ingen idé att vrida och vända och fundera utan om det är minsta tvivel så är det vedhopen som gäller.
Jag såg nyss i Skogsforum.se att de siktar på att få upp priserna på stock till 1200 kronor per kubik och massaved till 600 kronor per kubik. Det är ganska tufft (115 och 55 euro ungefär) även om de mäter under bark och vi ovan bark. Men med rekordvinster inom träförädlingsindustrin så finns det pengar att betala för råvaran.
Björken börjar också ha pris. Jag hörde att vissa betalar 40 euro per kubik för björk (till ved). Då den är snabbväxande så lönar det sej kanske att hellre hugga bort granarna. För inte så många år sedan så hatades björken och ansågs vara skräpträd.
Problemet med skogsbruk är den långa växttiden (70-100 år). Man vet aldrig vad priserna är då det avverkas. Granen har varit favorit men det kanske ändras. Det har också varit pop att gallra glest. Det ger kvistigt virke som förstås kan användas till massa men jag läste att man i Småland har en förening som säljer kvalitetsvirke till möbelindustrin. De kan få dubbla priset jämfört med det vanliga. Vi har mycket tät skog jämfört med “standarden” så vi har sällan kvistvirke. Det är inte enbart med avsikt för vi hinner inte gallra så mycket som man “borde”. Å andra sidan får vi bättre kvalitet och mera kubik per hektar. Det börjar vara slut på den tiden då enbart stock räknas för med höga energivedspriser så är det viktigt med mycket kubik per hektar även om kvaliteten inte alltid är perfekt.
Intressant nog har SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i långvariga försök kommit fram till att virkesmängden i ogallrad skog är den högsta OCH att antalet stockträd inte just är lägre än i hårt gallrad skog … Inte precis någon idé att gallra då. Nå, vi gallrar nog i alla fall för det är inte bra då kronorna skjuter upp alltför högt i riktigt tät skog. Men inte är det nån katastrof fastän gallringen skjuts upp eller blir ogjord. Där är jag av annan åsikt än “fackmännen”. Jag ser mera till min egen börs än industrins för den delen.
Vi hann inte få slut på skogsarbetet inom april men det var troligen bara bra för priserna lär stiga i maj. Vi har kvar en massa virke som vi skall flisa inför nästa vinter eller såga till byggandet i sommar. Barkborrsträden ger riktigt fint virke så vi sågar dem själva. De som stått för länge kan ha sprickor och blir troligen flis.
Virke köper vi i alla fall inte. Logosolen har fungerat fint med den nya elmotorsågen på 5 kW. Det var nog ett elände med den bensindrivna gamla Stihl som jag använde förut. Och så har ju bensinpriserna stigit alldeles grymt. Med solpaneler sågar jag ganska billigt i framtiden. Enda problemet är att då solen gassar så blir det ganska hett att stå där och såga. Men man kan inte få allting :-).
Har inte ens tänkt tanken att man kunde såga bräder av träden som barkborren tagit. Jag har nog satt de stockarna i flisvirkeshopen.
Det blir riktigt fint byggvirke av dem – förutsatt att de inte stått alltför länge för då har de sprickor. Jag fattar inte alls att barkborrestockar skall flisas. De är bättre än färska men kvistiga stockar. Möbelvirke är de ju inte precis men om man ser på en del skräp som byggvaruhandeln säljer för dyra pengar så är en rak, kvistfri granstock från ett barkborreträd mycket bättre. Alltför torra träd kan ge en yta full av stickor men vi använder sådant virke för stommar i alla fall. Huvudsaken är att det inte finns sprickor. Det finns också individuella träd som växt som en korkskruv men de är lika illa fastän de är färska.
Ska faktiskt besöka sågverket med ett litet lass inkommande vecka, kanske man borde ta med nån barkborrestock också för att se hur det blir.
Brukar föra “kådkräftingar” till bysågen, som vi till all lycka har kvar, och såga upp dem. Lämnar okantat så får man själv såga till rätt dimension efter behov. Naturligt impregnerat med kåda, vanligen också rätt tätväxt virke som är idealiskt där det utsätts för vädrets makter.
Hamnade själv på ett ofrivilligt avbrott i skogsarbetet med en månads sjukskrivning efter en rätt ordentlig klämskada på underarmen så jag ligger ordentligt efter med leveranskontraktet i 1:a gallringen. Nå, Naarvan är rätt behändig att gallra med och så fick jag lite extra tidsfrist av UPM-uppköparen så det ska väl fixa sig småningom. Har nog skiljt på massa- och energivirke, men det är nog frågan om om det är mödan värt med den lilla prisskillnaden? Blir ju en extra runda med utkörningen också. Lämnar nog betydligt tätare bestånd än rekommendationerna för jag räknar med att man kan gå in lite tidigare då med en extra lätt gallring om några år. Likaså har jag lämnat rätt mycket björk (där de inte skadar andra träd) med tanke på framtida ved. Blir iaf en liten paus i skogen nu när biogasslammet ska spridas. Var i veckan och spred på ekovallar och nu kom ett välkommet vårregn idag som jämnar upp fukten i åkrarna och tar bort den sista snön som envist legat kvar på skuggiga ställen. Inte är handen bra ännu, dålig känsel och rörlighet i ring- och lillfingret och ingen styrka att tala om, men tror att det är bättre för skallen att börja på än att gå och titta på vad som blir ogjort! Konstig förresten vad det går fort att bli någorlunda vänsterhänt när man
måste! Det värsta är att skriva. Allt man skriver försvinner ju in under handen!! Blir lite som att inte höra vad man tänker nästan!
Kådan är bra på utomhusvirke, men den brädfodring jag nu spikar på är mest för att hålla kvar takfilten som är den verkliga tätaren. Då går det bättre att använda torra och tunna bräder. Jag har övergått till 19 mm bräder där. Men spruckna bräder är besvärliga så dem flisar jag. Fast man vet oftast inte då man börjar såga en stock om den är alltför sprucken eller inte …
Det är duktigt att skriva med vänster hand. Min farfar var lika bra med vänster som med höger hand och jag kan spika med vänster hand men inte skriva (annat än med tangentbord). Det är bra att syssla med nånting. Om jag måste “vila mej” så blir jag bara sur och argsint. Fast man får ta det försiktigt så man inte gör skadan värre. Så där på gamla dar har jag blivit försiktigare för jag förlorar riktigt mycket tid om det händer nånting.
Morsan brukade säga att det inte är så långt mellan dalarna att inte trollen möts.
Tukkuri hamnar att längre bort att få tag i vedämne.
https://www.youtube.com/watch?v=DFbzxeWcDaM
När kesseli gör en spaning https://www.youtube.com/watch?v=kPZqxnyCbMo
När östgränsen stängdes så försvann “motsvarande halva årsbehovet av björk i sverige” från björkimporten till finland. Dyrt elpris och importstopp från öst så har gjort att finländska skogsägarna har fått en helt ny spelplan.
Själv hade jag en dröm att börja göra ved till försäljning en gång men ödet ville annat. Nu följer man bara med av intresse och lite hobby vedjobb.
Har kommit förslag från många håll att göra gallringar och energivirke i mina skogar. Väntar och avvaktar än så länge.
Det är ingen panik med att gallra men visst kan det vara bra att glesa ut litet ibland. Någon större gallring börjar jag inte med förrän priserna stigit ordentligt. Och de tycks vara på väg uppåt nu.
Jag tog dom 3m rutiga efter moto hugning, hälften av dom, styckevis, så förde jag till by sågen.
Bräder och 2×4 rigtigt bra till allehanda gårdsbruks byggen. Ungefär häften av de utagna virket helt felfritt. Ända fel, dom är 3 meters.
Det beror på vad man bygger, Just nu behöver jag mest 3 meters eller kortare för det finns dörrar utmed hela väggen. Det som klassas som “rötskadat” är ofta till 90 % riktigt prima gårdsvirke.