Solen skiner och solpanelerna ger full ström. Det tycks nog stämma att solpanelerna fungerar bättre på vintern då det är kallt. Förutsatt att solen skiner förstås. I december och januari var det så tjocka moln att det inte kom någon ström alls från panelerna.
Nu är solen inte uppe så länge men elproduktionen börjar före klockan nio på morgonen och slutar först närmare sex på kvällen. I går som var en riktigt solig dag så blev dagsproduktionen 55,45 kWh. Också i dag med mera mulet väder så kom vi upp till 1000 Watt mitt på dagen.
Snö på panelerna hindrar förstås elproduktionen men solen får ganska snabbt snön att rasa ned från panelerna. Vi har den gamla vanliga taklutningen på “tridideils rööst” som motsvarar omkring 33 grader. Benämningen kommer från att man delade husets bredd i tre delar och ställde upp en stolpe med den längden under “kroppååsn”. Förr gick det enkelt att ta ett snöre och vika det tre gånger.
Om man ser på det ekonomiska resultatet så är det besvärligt att bedöma hur mycket vi har sparat för mätaren mäter bara hur mycket effekt vi tar emot – inte hur mycket vi själva producerat. Men elkostnaderna har åtminstone inte ökat jämfört med ett år tidigare.
Det intressanta är hur kostnaderna fördelas. Grundavgiften för 3x63A ändras ju inte utan står för en tredjedel av totala kostnaden. Tyvärr kan jag inte sänka den för vid torkning och tömning i kalluftstorkan så behövs en hel del effekt. Det är bara en liten del av året – kanske några veckor som så stor effekt behövs men jag måste betala i 12 månader ändå. Här behövs det ändring. Samtidigt vill jag inte ha svagare ledningar utifall jag ställer upp mera solpaneler. En tredubbling av solpanelerna behöver 3x63A. Vi får se hur priserna utvecklas.
Den inköpta elenergin stod i januari 2023 för litet över en tredjedel av totalkostnaden och resten gick till grundavgift, överföringsavgift och elskatt. Nu har vi sparat energi genom att sätta på tvättmaskin och diskmaskin då elpriset (enligt Nordpools elbörs) har varit lågt (vanligen efter klockan tolv på natten). Motorvärmarna till traktorerna sätter vi på en halv timme förrän vi startar dem (via fjärrstyrningen). Då det har varit varmt väder så räcker till och med 15-20 minuter.
Eftersom vi har flisvärme så är det bara motorerna till skruven och fläktarna som behöver elström på natten och det är inte många hundra Watt. Dessutom går de inte hela tiden utan bara då panntermostaten slår på. Kaffekokaren är på 1000 Watt men den använder vi bara korta stunder och numera då det är ljust.
Kort sagt så har vi inte inkomster från solpanelerna men vi sparar en hel del så de höga energipriserna märks egentligen inte alls. Att solpanelerna fungera så bra på vintern var en positiv överraskning. Full effekt i början på mars då solen lyser är inte illa. Snön hindrade elproduktionen men inte i så många dagar eftersom solen kvickt smälte bort den. Bra att ha branta tak.
Börspriserna är låga på natten då solpanelerna inte ger elström men ofta högt på dagen då panelerna producerar mest. Därför blir den ekonomiska nyttan större än vad kWh-siffran verkar ange. Man bör alltså inte räkna med månadens medelpris utan måste dela upp det timme för timme.
Bara 270W här idag trots sol, men så kom det ny snö som frös fast häromdagen och mera snö igår. Taklutningen 27° räcker inte till för att snön ska smälta. Å inte vågar man börja putsa av dem heller. Nästa vecka blir det antagligen varmare så då glider väl snön av hoppas jag. Ifjol fick vi bra med el i mars vilket förvånade mig men antagligen ger också vita vidder diffust ljus som ger energi trots att solen lyser med sin frånvaro.
Jag funderade på att sätta en slang från traktorns kompressor till gripen för att blåsa bort nysnön men tyckte det var för farligt i alla fall. Det tog inte många dagar så fick solen ned snön från panelerna. Det lär vara så att de nya solcellerna bättre kan ta till vara diffust ljus. Och kyla ger bättre verkningsgrad så mars är egentligen en bra månad om bara solen lyser.
Om solen skiner på cellerna så gör den det i skogen med! Perfektare skogsväder får man leta efter. Ett område i gallringen var ganska mycket björk i som störde granarna och dem fick jag undan i mildvädret som var ganska bra för då tål ju granarna åtmistone lite åverkan när man fäller björkarna.
Har för mig Nisse att Du i ngt sammanhang nämnt om att Du har dubbla “gungbromsar” på gripen till skogslastaren. Skulle vara en klar fördel, nu har jag bara i sidled “svängled” men inte framåt/bakåt vilket skulle vara en stor fördel. Svängen liksom storbommen sköts ju med spakarna och är dessutom dämpade med gasklockor. Utskjutet däremot är med tryckknappar och magnetventil, alltså on/off funktion vilket gör att när man har Naarvan ca 300 kg i ändan och manövrerar utskjutet så rycker det ju förståss till med den påföljden att den gungar. Har Du ngn koll på vad ungefär en sådan dubbelbroms kostar. Har kollat på Junkkaris nätsidor men inte hittat ngt där. Med timmergripen på är ju ingalunda utskjutet för snabbt men själva gripen, eftersom övriga funktioner fordrar en del olja/minut, är onödigt snabb. Irriterande när man ska bara rätta till en klabb som sitter lite snett och så sprätter den upp liksom x-antal klabbar runtomkring. Har funderat på en strypning, men då blir ju igen giljotincylindern (som är rätt grov) på Naarvan alldeles för långsam. Man kunde givetvis köra på
fotgas, men att sitta och pumpa på den så tror jag nog blir förödande för bränsleförbrukningen.
Kolla finn-rotor.com. Jag brukar köpa från weimer.se. Där finns en massa olika hängen med enkla och dubbla bromsar. Weimer säljer finn-rotors produkter och priset för ett dubbelbromsat hänge är ca. 3600 kr. (300 euro) beroende på storlek. Jag hittade inga priser på finn-roto.fi men där finns tekniska ritningar som kan vara nyttiga. Kronan är ju billig just nu – 11 kronor för en euro.
Jag är också sur på magnetventilerna just för att de rycker och att det är nästan omöjligt att få till stånd små rörelser. Jag försöker “pumpa” men man måste vara mycket snabb i fingrarna för att det skall lyckas. Proportionella ventiler är bra men grymt dyra. Jag har litet funderat på att sätta in en elektriskt manövrerad strypventil i kretsen men det har inte blivit av – möjligen bränner jag propparna en vacker dag och börjar arbeta på det.
Känner sådana som “fasar” ned från 63A till 35A eller 25A efter torksäsongen.
Känner sådana som har två anslutningar som blir billigare än en st 63A.
Själv upphörde jag med torkandet och gick ned till 25A.
Kunde du ha tex 35A och komplettera med solpanelerna.
Själv skapade jag en fiktiv energiaktieportföjl samma dag som jag kastade in handduken första gången med solpaneler och den är -3,36% och de är de gamla aktiebolag som dragit och alla nya lycksökare är mycket på minus.
Kan bli med solpaneler som gulgrävandet i Klondike. Bäst tjänade de som kom först och sedan enbart de som sålde hackor och spadar. Men dit skulle de. Tiden får utvisa vart vi hamnar.
Det beror helt på elbolaget vad de går med på för avtal. Men jag skall försöka diskutera en modell med lägre grundavgift på vintern.
I sommar tänker jag besöka Västerås och Fellingsbro (grannar till vårt Medåker) som har kombinerat upprättstående solpaneler och vallodling. Det kunde vara nånting för oss – ifall vi hittar någon biogasfabrik i närheten som kan använda vallen. Det är ganska dyra transporter så det måste vara nära.
Jag fundera om man skulle montera stående paneler som viltstängsel runt åkrarna. Är de en dum idé?
Blir väl nog nu enligt senaste eu-beslut att börja spara pengar till tvångsrenovering av bostaden.
Ju längre norrut man bor desto dyrare blir det. Sedan kommer förbud med vedeldning.
Egentligen inte. Men de som används på åkrarna är dubbelsidiga och borde monteras riktade mot öst och väst för att få bästa effekt. Förstås kan man använda enkelsidiga i norr och i söder. Inga träd borde få skugga dem och så måste de vara högt över växtligheten – om man inte klipper ned den hela tiden. Nu har jag inte kollat hur stora förlusterna av långa kablar är men man kanske måste ha invertrar med jämna mellanrum. Det finns en hel del att tänka på men så småningom blir det väl klart vad som lönar sej. För större anläggningar blir man beroende av elbolagets kablar. Det har hänt sej att folk som installerat många paneler inte får leverera all elenergi som de producerar på grund av för klena kablar.
En ny grej är energisamfälligheter som kan bli ganska viktiga. De är oberoende av elbolagen och alla vinst kommer hem vilket är ganska sympatiskt. Kolla statsrådets förordning av den 22 december 2020. “I förordningen införs bestämmelser om lokala energisammanslutningar och grupper av aktiva kunder samt om vilka uppgifter de har.” På landsbygden kunde det fungera bra. Vi har redan erfarenheter av att bygga och driva optiska fibernät och elnät är inte svårare – snarast tvärtom.
Nu borde bokslut och deklarationen vara klara och momsen betald för det flesta bondbloggare så det vore roligt höra resultatet och vd-ord över det kommande årets utsikter.
För min del blev det rekord moms och först 30% på skogen upp till trettiot och 34% därutöver.
Vindparkerna i skogen blev till fastigheter och därav bokförs arrenden i jordbruk, häng med då i alla förvandlingssvängar. Kan bara konstatera att få in en ren och beskattat euro på konto så nog hinner mycket vatten rinna under broarna.
och inte nog med det
Efter Fed kastat ut “karamellpengar” och drivit upp inflationen med flit och nu desperat höjer räntan för att få bukt med det egna gjorda jobbet. Det är så mycket pengar utlånat i världen att blir räntan tillräkligt hög så finns inte pengar till ammorteringar, det går inte ihop. det finns ett antal banker som inte kommer att uppleva årsskiftet 2024. Med dagens it och data går det nästan att sänka vad som helst med tillräkligt många uttag på en kort tid.
Januari och februari var över medeltemeratur men nog har mars varit kall.
Vet inte vad alla bönder felar när det kört ut släpvagnen på åkern vid stora vägar, somliga har satt på en bild av sin fru men österbottningar har satt mannen, månne jag missförstått någont ,haha.