Som om det inte skulle räcka med en massa gamla maskiner att reparera så gick jag igår och köpte en traktor till – nu har jag sju … Då räknar jag med Kubotan som kanske mera är en trädgårdsmaskin.
Bakgrunden är att jag börjar bli litet orolig över tillgången till reservdelar speciellt för Belarus. Man får ännu billiga och bra delar från Estland men hur länge ? Eftersom jag har den stora skogslastaren på Belarus på ett hemmabyggt fäste så är det mycket arbetet att flytta till ett annat märke. I flera år har jag tittat på gamla Belarus traktorer för att ha en reserv. Många säljer bort dem men vanligen finns de i norra och östra delen av landet och det är besvärligt med transporten.
Då en bonde i grannbyn ringde och frågade om jag var intresserad så tänkte jag att nu eller aldrig. Det är samma modell Belarus 825 som vi har men utan turbo och även om årsmodellen är tio år nyare så är den nästan exakt likadan som vår.
Sedan är det litet problem med att kylarvätskan rinner ned i oljan ibland och det är inte bra. Möjligen är det tätningsringarna i cylinderfodret som läcker och det är verkligen inte dyra reservdelar: 2,67 euro för 8 st. Men hela motorn skall skruvas isär både uppifrån och nedifrån. Jag vet för jag har bytt cylinderfoder på vår Belarus.
Vi bytte oljan och det gick bra att köra hem traktorn (med vatten i kylaren). Man kan inte säja att kylarvattnet forsar ned i oljan – tvärtom minskade oljemängden litet. Det kan bero på att traktorn inte blev ordentligt varm för läckor ökar betydligt då det blir tryck i kylaren – som det ju ska bli vid normal körning.
Just nu har jag inte tid att skruva sönder traktorn så vi får vänta och se om det blir något värre läckage. Den nya traktorn får stå som reserv och kan kanske användas till småköror. Även om vi har många traktorer så är två fast i skogslastare som man inte plockar bort för något litet arbete. Den tredje och fjärde har frontlastare och passar inte alltid för att till exempel flytta maskiner inne i byggnader. Så vi har bara haft MF165 som man kan flytta maskiner med. Den är en aning för liten för den stora hacken. Visst fick jag upp den från marken men framhjulen var mest i luften då jag skulle köra framåt. Så Belarus som är grymt framtung torde klara det bättre. Även om MF165 är mycket käck att köra med då den svänger bra.
Generatorn laddar nog men jag tror jag byter den i alla fall till en kraftigare på 100A liksom jag gjorde på vår gamla Belarus. Priset 150 euro är inte oöverkomligt. Ifråga om elsystemet så är det förstås dålig kontakt i säkringshållaren men annars fungerar allt bara man byter att par lampor.
Fördelen med att ha traktorer av samma märke är att har reservdelar. Korken till glödgningen hade tappats men jag hade en gammal bytta som hade börjat läck och därifrån tog jag korken. Det är inte många delar som är olika på Belarus -82 och -91 så den borde nog fungera som reservdelstraktor. Man kan lappa ihop den ena medan man kör med den andra. En stor del av reparationerna går ju ut på att vänta på reservdelar.
Det är också trevligt att den nya traktorn har speglarna kvar. Eftersom vi kört med gamla Belarus i skogen så finns där bara en spegel kvar inne i hytten – de yttre speglarna har kvistarna tagit bort. En och annan ruta har också försvunnit då en stock kommit för nära. Jag bytte en sidoruta till polykarbonat men rundningen blev inte så bra. Bakrutan som också hade en rundning byggde jag om till två plana rutor.
Det kom dubbla hjul med och det är lätt att byta bakhjul på Belarus eftersom hydraularmarna är dubbelverkande. Man lyfter lätt upp bakändan på traktorn. Inbyggd domkraft så att säja. Inte illa om en ring går sönder i skogen vilket hände en gång.
Just nu har jag bråttom med annat så vi får se hur den “nya” traktorn börjar fungera.
I våra trakter fanns tre belarus men det var på åttiotalet och de flesta var på grund av sympatier med östgrannen. Blad många fick de namnet bevaros på dialekt .Min åsikt är nog att man skall ta ut så mycket som möjligt innan det innan det skrotas.
Ännu en privat såg har sålts, den här gången till Stora-Enso och det för att komma åt virke. Upm skall stanna någon cellulosafabrik i vinter och metsä permiteringsvarslar. Virkespriserna är för höga tycker köparna.
Var för en tid sedan och bjöd på ännu en skog. Säljare var en gammal klasskompis som dessutom var klassens primus. Att vara klok eller lyckas reproducera sig är inte riktigt som samma sak. Att köpa skog i den här åldern så behövs arvingar som kan skörda frukten. Det var en “finansfamilj” som köpte den även fast man bjöd “jordpris på utmarker” för den. Bra var skogen med billigt blev den inte. Upplevelsen var speciell. Hade aldrig tänkt tanken att man skulle hamna i en sådan situation innan.
Det var det.
I går morse när jag for iväg för att klippa sly så satt killen som var och lyfte stubbar på en kalyta på fotsteget till grävmaskin med motorn på tomgång. Stannade och slängde några ord: “du värmer upp”
Svar att “du är lycklig du” “jaha,int kan ja väl klaga men hur tror du he?” “Nå för att du får kör me hadee (390:an) som int har na jävla elektronik å int na ana givare än oljetrycksgivarn” Avgasreningen hade gått i baklås pga nåt elektroniskt fel så inforutan i grävmaskin producera rätt mycket röda bokstäver och förmaningar och motorn vägrade gå på annat än tomgång. Var bara för honom att slå ut med händerna och invänta serviceteamet som nog kom ca 3 timmar senare och fick igång maskin.
Blir mer och mer övertygad om att man kan likna elektroniken i dagens fordon med elden “bra dräng men dålig husbonde”. Grabben i huset arbetar som förman på en krossfirma och “äter berg” om dagarna. Där finns alla de slag av motorer och maskiner från 1 cylinder i generatorn i”skruvanbiln”, hjullastare i 60-70 tons klassen, 50-60 tons grävmaskiner, dumprar till kraftverk med V-16 motor med 3 turbon där effekten inte mer räknas i hästkrafter. Gemensamt för dem alla är att ytterst sällan blir det något mekaniskt mankemang. När ngt krånglar så är det elektroniken, framförallt någon av dessa givare, och mycket har att göra med “miljötekniken”. Ganska ironiskt att om en liten skitgivare på några tiotals € falerar så stannar en 16 cyl motor på flera 1000 hk!! inklusive förståss hela krossanläggningen när kraftverket står still!
Min första kontakt med Belarus var i lantmannaskolan när vi fick en sprillans ny dit. Gick där mycket riktigt under smeknamnet “Bevareoss”. Ett enormt vridmoment vid låga varvtal var en av poängerna.
En annan fyrhjulsdrift utan knutar genom spindlarna (Kubota har likadant system). Dubbelverkande
hydraulik hade sina bra sidor också. Så hade den också relativt hyggligt låg bränsleförbrukning. Till de mindre goda egenskaperna hörde att den sällan gick många timmar utan ngn slags reparation. På landsbygden i vårt södra grannland, Estland, går den under namnet “Pelastus”. Kärt barn har många namn! Konstaterade en gång att det glesnat mellan “rökarna” på den estniska landsbygden. Jo, det beror på tyskarna var svaret. Nå, jag tyckte att hur i vida världen, kriget är ju över för länge sedan.
“Förr när vi hade kolhossystemet krävdes 8-9 traktorchaufförer + 2 montörer. Nu sköter 1 man 250 hektar. Orsaken finns vid JD fabriken i Mannheim, Tyskland!”
Vår Belarus ser ganska risig ut men det beror mest på att vi kört i skogen de senaste åren. Den har inte varit åkertraktor på 20 år. Det allra bästa är att den är enkel så man kan reparera själv. Det tar tid men kostar inget. De moderna traktorerna tänker jag inte börja med. Visserligen är jag elektronikingenjör men det hjälper inte mycket då all elektronik är ingjuten i block som måste bytas helt.
Jag har väntat länge på att elektroniken skall bli mera robust och billigare men det tycks inte bli bättre. Inom vissa områden finns det bra och billig elektronik men inte inom fordonsbranschen. Då det gäller fjärrstyrning av el och värme så får man numera fjärrstyrda brytare som kan programmeras för samma pris som en vanlig knäppare … Förstås är fordonsmiljön ganska besvärlig med damm, hetta, oljor och vatten men det borde inte vara omöjligt. Problemet tror jag ligger i “produktutvecklingen” där man hela tiden hittar på nya grunkor så att det aldrig hinner bli storskalig serieproduktion med billiga standardvaror. Vi kör hela tiden med otillräckligt testade elektronikprylar dvs. vi används som testkaniner.
Min yngsta traktor är från 91. Resten äldre. Klart di kan gå sönder di även. En gång in i lyftlocket ett stag till loadmonitor en sprint lossat och lyften var död. Skruvade och hittade felet, mer skruvande jag fick oljebottnet städat och ännu mer mek att få allt tibaka, ett par hundringar fattigare. Ett par grannar med nya traktorer varannat år, jag barmerade om jag nån gång skulle få ny trakator så man slippa dessa mekand. Den ena frågade 200 hudra sa du? När den där dyna sexan blikar felkoder med limphome moode på, räkningen kom på tio tusen, så va glad du kund laga de själv för 200.
Jo, man blir nog ibland trött på skruvandet men det hjälper bra att jämföra med vad det kostar att reparera en ny traktor med en massa elektronik. Plötsligt så får man nya krafter och en grym motivation att fortsätta skruva på de gamla enkla traktorerna.
Det har varit mycket nu men kan konstatera, det regnar och är höga flöden. Efter dagens skogsvandring så kan man konstatera att det finns ett femtiotal av årets skogsplanteringsplantor under vatten.
Det blåser mycket så att flera vindkraftverk stod stilla.
Har hunnit med fyra julmiddagar i fyra städer hittills. Kålrotslåda, morotslåda, skinka och potatis mm, jättegott. Så kom nya kostrekommendationer. Gubben 91år har ätit kött,(fisk) och druckit mjölk i princip varenda dag i sitt liv. Har bytt däck och kapat ved åt honom nu två ggr så kanske det beror på felaktig kost. Ser dagligen hur sjukvården monteras ned åt de som byggde finland efter krigstiden.
Skall man vara riktigt ärligt så börjar man tvivla på dagens samhälle att vi(de) är på rätt väg.
Jo, jag undrar om min farfar åt felaktigt också (mest fläsk och potatis eller potatis och fläsk). Han blev bara 94 år gammal.
Grundregeln är ju att allt som är gott är onyttigt och farligt för hälsan! Så kan man ju undra om nutidsmänniskan är så klen i förståndet att den inte fattar själv vad som passar/smakar att äta utan en hel hop med förståsigpåare och “experter”. Tror nog att lite av varje i lagom proportioner och vad kroppen vill ha är bäst! Vill den ha grönsaker så ät grönsaker och vill den ha en rejäl fläsksås så visserligen. Om man dessutom använder baslivsmedel som råvaror och undviker färdigmat och all sköns tillsatsmedel så tror jag man är en bra bit på väg. Att sedan Majros utpekas som värsta klimatboven är bra underligt. Nää, utan mat lagom länge så smakar nog både ett glas mjölk, smör och en kotlett åt vem som helst!
Som bäst häller vattnet ner från skyn och till natten utlovas några -grader. Blir manna att ploga snö sedan när ytan fryser på sönderspårade vägar.
Människan är konstruerad för en värld som inte har ett sådant överflöd på vissa födoämnen så det är inte fel att vara försiktig. Jag ransonerar äppelmunkar och chokladhavrekex som jag tycker om :-). Men undviker helst hårt processad mat som innehåller alla möjliga kemikalier som ännu inte är undersökta (och bannlysta). Äkta hemlagad mat är det bästa och egentligen en riktig lyx. Gröt är också bra för magen och riktigt god med lingonsylt.
Problemet med alla “rekommendationer” är att de lätt blir fanatiska enligt den rådande trenden. Mångsidighet är en ganska bra universalregel.