Nytt år, glöm det gamla

Så är då helgdagarna äntligen slut och reservdelskatastrofens tid förbi. Visst gick det precis som förut – paketen låg stilla över helgerna. Man kunde ju beställa tidigare men det passar inte in i arbetet. Så länge det är utomhusväder med byggandet så vill man inte börja med verkstadsarbetet. Vi har otrevliga erfarenheter av att sätta upp takplåtar i januari. Så innan man skruvat sönder traktorerna och vet vilka reservdelar man behöver så närmar sej redan julen. Jag fick iväg beställningen den 25 december och fick paketet en hårsmån före trettondagen.

Större reparationer hade vi inte på skogstraktorerna. På Zetorn behövde topplocksbultarna dras åt och ventilerna ställas (efter bytet av topplockspackning). Men som vanligt så blev det flera små reparationer eftersom traktorn var inne i verkstaden och varm och torr.

Startmotorn hade länge krånglat tills jag fixade jordledningen ordentligt. Två nya startmotorer hann jag köpa före det men de passade inte riktigt bra även om de fungerade. Så nu satsade jag hela 130 euro på en gammaldags original startmotor och vi får hoppas att den håller i 50 år till – vi köpte Zetorn 1975.

Det var tur att vi började spänna skruvarna för lastaren för en brast direkt. En ny tillverkades kvickt av 8.8 gängstång men egentligen borde alla skruvarna bytas till grövre. Nya har jag hemma men själva fästet måste bort och större hål borras först så det blir knappast nu i vinter.

Sedan blir det att fundera på själva lastaren. Vi är bortskämda med den nya Farma 8,5 som är generation 2 och den lilla Farma 6,0 känns ganska futtig. Den är bara 18 år gammal men hade från början problem med att svänghuset läcker olja och tar in vatten. De nyare modellerna har inte sådana problem. Eller skall jag bygga om svänghuset på gamla Nokka 3010 – det var för svagt konstruerat och brast sönder. Den är från 1986 men har lika bra räckvidd som Farma 8,5. Allt är egentligen för svagt på Nokka 3010. De nyare modellerna är alla betydligt kraftigare byggda. Men det är mycket arbete att bygga om svänghuset – och håller den sedan ?

Sedan måste kablarna till lastarens LED-lampor bytas ut. Skogsarbete river lätt loss kablarna och nu hängde där tre avslitna kablar. Nu bytte jag dem mot en stadig gummisladd inne i en hydraulslang och satte nya gula slangskydd utanpå. De gamla slangskydden var ganska sköra för de är av plast och solen tär på dem. Samtidigt bytte jag ut tryckknapparna för stödfötterna och drog om en bunt ledningar. Det är inte svårt men tar tid. Det hade igen blivit regnväder så man kunde i alla fall inte fara till skogs. Brorsan hade kört upp skogsvägar men de var fulla med vattenpölar.

Julen var ännu vit men till nyåret fanns det inte mycket snö kvar. Men i januari blev det kallt och vi hade kring -20 grader men inte så många dagar och så blev det varmare och snö.

Den andra skogstraktorn (Belarus) måste också in i verkstaden för bränsle läckte ut. En plastslang hade murknat (efter 40 år) och brustit. Eftersom den gick från bottnen på tanken så blev det nödvändigt att förnya den och fästa med dubbla slangklämmor. Det var ganska besvärligt för lastaren bakom traktorn gjorde att man kom åt mycket dåligt. Vi måste vara två – en inifrån hytten och en bakifrån för man kom åt att arbeta bara med en hand.

Slangen mellan tankarna hade gått sönder och det berodde på att ena tanken inte hade något stöd undertill. Det måste jag ta bort då jag byggde det nya fästet för lastaren och det provisoriska stödet hade fallit bort. Nu måste jag sätta in ett nytt stöd och det var besvärligt. Till sist fick jag in en brädstump under tanken så att den var på samma höjd som den andra.

Bränslemätaren hade också slutat fungera så jag bytte ut ledningarna. Numera drar jag alltid en skild jordledare hela vägen. Skruvar som håller fast jordledare är alldeles för dåliga och ställer till en massa krångliga problem då det blir glapp. I det sammanhanget så blev jag slutgiltigt trött på instrumentbrädan som var en upp-och-ned-vänd gryta som gjorde att man absolut inte kom åt instrumenten underifrån (de nyare modellerna har instrumenten på en löstagbar platta). Så jag skar med vinkelslipen ett hål i grytan så att man åtminstone kunde se ledningarna. Få se om jag ännu måste bygga om hela eländet.

För varje gång jag gick ut till verkstaden hittade jag nya fel som måste lappas. Bland annat hade styrstängerna till lyftarmarnas hydraulik kommit loss. Det var förstås bra att jag skruvade bort hyttens golv för annars hade jag inte hittat felet.

För länge sedan hade jag byggt en vändskiva för stolen så att man kunde vrida den då man lastar. Det är mycket trångt i hytten och skogsstövlarna (nummer 46) ryms inte riktigt men det är i alla fall bättre än att sitta på knä på stolen med armarna över ryggstödet. Nu hade vändskivan blivit så sliten att stolen vinglade hit och dit. Så jag satte in en ny vändskiva. Det var problem för skruvhålen passade inte alls. Jag måste sätta in en ny bult genom golvet. Det måste också göras så länge golvet var borttaget. Stolen är annars en fin Boström som troligen är ditsatt då hytten byggdes i Yli-Härmä.

Förutom bränsletanken så var glödstiftet ett problem. Jag hade satt in ett nytt glödstift men det var redan sönder – troligen på grund av felaktig koppling. Så nu tog jag isär allting och följde varenda ledning för att se hur de var kopplade. Som vanligt så var elschemat felaktigt. Jag tror att vartenda fordon har felaktiga elscheman. Dessutom var de gamla kablarna så blekta att de hade en färg i ena ändan, en annan färg i andra ändan och en tredje färg i mitten. Så varenda ledning klipptes ur knippan och kontrollerades. Sedan ritade jag upp ett eget schema för alla ledningarna.

Fläkten på Belarus hade länge varit ett problem – mest för att det blåste in yrsnö i fläkten som sedan smalt i värmen från motorn och då den frös så fastnade fläkten och motorn brann. Sedan satte jag in en datamaskinsfläkt framför den gamla fläkten så att det skulle komma nån sorts varmluft mot vindrutan. Den ger inte mycket tryck men drar mycket litet ström i jämförelse med den gamla fläkten.

Ventilationen var gjord av någon med huvudet under armen för luften gick från en fördelare med en slang till munstyckena alldeles ovanför – och slangarna var omöjliga att komma åt under instrumentbrädan så de har mest legat lösa. Nu täppte jag till alla anslutningarna och skar upp plåten ovanför fördelaren och under munstyckena – de var bara två centimeter från varandra ! Nu går luften från fläkten direkt upp till munstyckena som blåser mot vindrutan. Det blir hoppeligen bättre för man kan bara inte köra om vindrutan är helt igenisad. Munstyckena ner mot fötterna tog jag bort för man kan klä på sej mera och köra i alla fall.

Startnyckeln måste jag också byta för glödläget fungerade inte på den gamla. Dessutom byggde jag om startreläet med nya kopplingar och satte in ett par nya ledningar. De gamla hade – förutom att de tappat färgen – blivit stela av värmen och isoleringen hade börjat spricka. Nå, efter 40 år kan man nog byta en och annan kabel.

Nu har vi kättingarna på och är färdiga att fara till skogs. Vädret har varit ganska bra och vägarna bär. Tiodygnsprognosen lovar fortsatt kyla även om det kan gå litet över noll ibland. Nu får man hoppas att traktorerna håller ihop och att det i tre månader blir (måttlig) kyla. Tyvärr kom det förra natten massor med snö så nu måste spåren köras upp igen.

Man får hoppas på ett gott nytt år.