Det har skämtats friskt om karlar som ligger på sofflocket. Kronblomsoffa är ju ett begrepp. Och om kommunalarbetare som står och hänger på spadskaftet. Men den som har gjort kroppsarbete förstår precis vad det är frågan om. Efter en dag i skogen med motorsågen i den här snön är man en SÅÅ lugn karl på kvällen. Aftonskiftet avklaras på sofflocket.
Då jag läste Mats beskrivning Midnattstimmar så var det mycket bekant. TV-redaktörerna må ursäkta men det finns inte ett så intressant program att ögonen hålls öppna i många minuter då man är fysiskt trött och kommer in i värmen. Inte ens den värsta “action”-film kan hålla en vaken.
Jag måste gå ut på kvällen och fylla på flis. Den nya flismataren fungerar utmärkt men “byttån” är ännu för liten så den måste fyllas på morgon och kväll. Det stora lagret bygger jag nog först på sommaren då det blir litet varmare. Det tar bara fem minuter att blåsa upp flis för natten.
Till sist en bild av min arbetsplats i skogen. Det ser inte så farligt ut men ett steg utanför vägarna och man sjunker ned i snön upp över knäna.
Bilden är från i går kväll för idag var det så mulet och mörkt att det inte blev någon hyfsad bild.
Vad sysslar du med egentligen? Är det en slutaavverkning som du gör själv eller vad?
Njaa, egentligen så tar jag bort de stora träden för att göra rum för småskogen. Det är litet för sent eftersom jag måste sätta många år på dikeslinjer (hela vägsystemet ändrades också).
Men tanken är att ha kontinuerligt skogsbruk. Då de gamla träden är hyggesmogna så glesar jag ut ordentligt så att småskog kommer upp och då småplantorna är kring en meter höga (i teorin) så hugger jag bort resten av de stora träden. I praktiken ser det hemskt ut med myckjet ojämn skog (från en till femton meter höga träd) men om ett antal år har jag riktigt snygg skog som kan gallras. Jag planterar aldrig.
Jo, allting djär ja sjölv …