Läser i Landsbygdens Folk om Rysslands planer att åter odla upp Tjernobylåkrarna som nu legat för fäfot sen katastrofen för 25 år sen. Undrar hur pass riskfritt det kan anses vara? Minns att man rekommenderade jordbrukarna här i Finland att rengöra och byta hyttventilationens filter för att minska riskerna då vi brukade jorden under Tjernobylvåren. Det befarades att radioaktivt nedfall som låg på markytan skulle röras upp vid jordbearbetningen ansamlas i ventilationsfiltrena och där koncentreras till farliga nivåer. Undrar hur många som sist och slutligen åtföljde rekommendationerna?
Nedfallet i Finland var ju litet jämfört med områdena närmare kraftverket. Men man har ibland undrat över varför många skötsamma jordbrukare mött döden på grund av cancer i en alltför tidig ålder. Kan Tjernobyldammet ha varit orsaken? Har naturligtvis inga statistiska belägg för att cancern skulle vara allmännare bland bönder men allt statistikförs ju numera så kanske dylika uppgifter också finns. Hade i alla fall en känsla, då på 90-talet, att cancern var vanligare bland bönder. Men det kan kanske förklaras med att också min far mötte cancerdöden 1996 och att det medförde ett fokus på saken.
Hur som helst så förfasas jag över att “Tjernobylåkrarna” åter tas i bruk. Hur pass riskfri kan mat- och foderproduktion anses vara på dylika åkrar? Kan tänka mig att produkterna inte blir lättsålda men då jag i samma tidning läser om hur det i Italien fuskats med Eko certifieringen så kan väl ursprunget också i detta fall manipuleras. Nej, tacka vet jag inhemskt och närproducerat.
Samtidigt så ifrågasätter jag kärnkraftsindustrins vara eller inte vara. Joo, visst vill jag ha billig el men inte på bekostnad av hälsan och förutsättningarna att bruka jorden nu och för kommande generationer. Då föredrar jag nog bioenergi och vindkraft om än till ett högre pris. Dessa kan också produceras nära till gagn för den lokala ekonomin.
