Skinka till jul. För vår del börjar planeringen redan tidigt på hösten, skinkorna beställs och saltlag kokas. Skinkorna kommer och sätts i saltkar. Där skall de ligga och dra i sej i veckotal, efter det skall de vattnas ur lika många dagar som veckor de legat i salt. Inga saltisprutade skinkor här inte. Någon granne brukar på egen risk våga sätta sin skinka med i samma rökning. Det hände sej förr att det varken blivit skinkor eller bastbad till jul, men vår bastu har ännu klarat sej. Så även i år och idag blev dom färdiga 🙂
Här inne har det baddats på skinkor i nätterna tre.
Huset är en gammal rökbastu. Där rökte man förr allting som rökas skulle. Och så badade man bastu där förstods, till jul och midsommar, om det behövdes eller inte…. 😉
Numer använder vi den bara till att röka skinkor i till jul, och eventuellt till påsk. Att röka skinka är inget man gör i en handvändning. Konsterna är många för att få det att bli bra. Temperaturen skall helst hållas mellan 69 och 70 grader, går temperaturen över det smälter fettet och skinkan blir torr. Är temperaturen för mild blir det inte heller bra. Man skall elda med skogstorr gran eller barkad al. Sen skall man ännu kasta bad och badda upp dem innan man slutar elda…
Som sagt, konsterna är många och varierar säkert lite från olika delar av landet. “Receptet” vi använder är en egen variant av råd från några “original” från väst Nyland. När jag skriver vi, så menar jag nästan alla vi som bor på holmen. De flesta har varit första eller andra eldare i någon vända. När jag har varit med och eldat så har det varit så att pappa eldat på natten, och jag på dagen 😉
Rök pinar ut i övre dörrspringan på dörren in till rökbastun, bredvid hänger en digitalisk ugnstemperaturmätare, nytt möter gammalt och resultatet får vi smaka på när julafton småningom infinner sej, men, det brukar bli …….. snudd på magiskt 😉
Om nån tror att det är lätt o göra en god skinka då misstar dom sej ordentligt,,, men efter allt besvär så kan ni njuta av en riktig skinka.
Vi här hos oss är vana med ungs-stekt skinka , förr saltade jag själv oxå men nu köper jag gråsaltad och med bara läggen, man blir bekväm med åren, annars gör jag allt annat själv nästan,, lådor o sillsallad o bakverken. Vi har inte alls palvad skinka till jul, men det är väl en vanesak hur man har haft det som barn så fortsätter man sen själv oxå.
Skinkorna ser faktiskt goda ut, vilket dom säkert oxå är. Gillar nog palvad skinka men inte till jul, men sku vi själva ha gris o sen salta o röka då sku de vara helt annat,,, minns från förr i slutet av -50 talet o början av -60 talet hos min famo o fafa som hade ett småbruk med grisar o kor , de saltade o palvade själva hur annorlunda det smakade,,gott var det. En GOD JUL med “riktig” skinka önskar en bond-mora från östra-nyland
De e nästan så man känner lukten och smaken av nyrökt skinka ända hit……..å den passar in i din diet?
Yesss Christer, det gör den absolut! 😉
Hej Charlotta!
Det är alldeles riktigt att göra det från grunden, det riktigt vattnas i munnen för en griskille som jag när man ser skinkorna på rad!
I dessa smörbristens tider (om det sen är brist eller bara att Prismakedjan ballat bort förhandsbeställningarna är en annan sak) minns jag när jag som liten pojk fick smaka på hemkärnat smör gjort av min farmor i träkärna. Hon gjorde det bara för att vi skulle lära oss hur det gick till.
Gudars vad gott det var. Kärnan finns kvar på “bagastuguvinde”
Vi hade också på gårdsgruppen en rökbastu och julbastun var en upplevelse. Man var svartare när man kom ut än när man gick in pga
skinkrökandet, men visst var det julstämning.
God Jul och Gott Nytt År!
Micke