Fick en fråga om grundvattenrören som jag skrev om i mitt förra inlägg vårbruket inlett. Grundvattenrören använder jag för att följa med grundvattennivån i marken och en del av rören är placerade så att jag kan låta dem stå kvar över vintern medan en del tas upp vid höstplöjningen och sätts ut igen efter vårsådden. Rören är slitsade så att vattennivån i röret är densamma som grundvattennivån som på så vis lätt kan avläsas av den flytande “visaren”. När den röda markeringen börjar synas (som det nu gör på bilden) så är nivån för hög för växtligheten och spjällen i brunnarna bör öppnas. Jag brukar med flit och vilja hålla ganska hög nivå tills en eller två veckor före vårbruket för att sen snabbt under en kort tid sänka nivån. Jag tycker mig ha fått en snabbare uppvärmning av jorden på så vis, antagligen skapar den snabbt sjunkande vattennivån ett undertryck i jorden som utfylls av varm luft från jordytan under soliga varma dagar.
En stor del av mina åkrar är så kallade alunjordar eller sura sulfatjordar som om de syresätts alltför djupt utsöndrar försurande ämnen till vattendragen. Därför har jag byggt de flesta av mina dräneringssytem så att jag kan reglera vattennivån så att onödig syresättning undviks och genom att hålla en högre grundvattennivå förbättras ju också växternas vattenförsörjning.
Här på orten genomförs för tillfället ett undersökningsprojekt kallat Catermass vars syfte är att ge mera information om hur man bäst handhar den reglerbara dräneringen och vilka positiva effekter på vattenkvaliteten i vattendragen det ger.
Är det något ni undrar över är det bara att kommentera så försöker jag förklara det närmare 🙂
Jag har själv funderat att kanske jorden värms snabbare om de innehåller mycket vatten, vatten leder ju värme bättre än luft. Därför håller jag också nivån hög så länge jag vågar på våren.
Har man kappilära jordar som drar upp vatten är det knappast varmt vatten som kommer.
Men ni som kan reglera nivån på dräneringen, utnyttjar ni det till att höja nivån på sommaren också? Förstått att det är rätt platt i Solf, skulle man tom. en kort stund dränka jorden upp till ytan om det är en het och torr sommar?
-> Dalälven: Jordarten här är företrädelsevis lerig finmo som har god kapillaritet. Min teori med att sänka grundvattnet sent innan sådden är att när vattnet sjunker undan så ersätts det i de större hålrummen med “varm” luft ovanifrån. Prövade första året efter reglerbrunnsinstallation att reglera 2 snarlika åkrar på så sätt att jag sänkte grundvattennivån på den ena redan när snösmältningen kom igång och på den andra när jorden började torka upp på ytan. Gjorde ju inga “vetenskapliga analyser” men upplevde att den senare torkade och värmdes upp snabbare än den förra och att tjälen försvann jämnare på den med högre grundvattennnivå. Om det sedan berodde på att tjälen “blöttes” upp eller på att varm luft “sögs” ner i jorden låter jag vara osagt. Vore intressant att höra andra “reglerdräneringsodlares” erfarenheter.
Och det är rätt uppfattat att det är platt här i Solf och resten av österbotten för den delen, även rätt så låglänt. Mina åkrar ligger till stor del mellan 2,5 och 15 meter över normalvattenståndet i havet. Alven under matjorden består till stor del av strukturrik grynlera som är väldränerande och att höja grundvattennivån ända upp till markytan är inte lätt då det tillförda vattnet lätt “rymmer” till utfall, bäckar och åar. På en del av Catermass åkrarna har plastfilm monterats lodrätt i marken för att förhindra att vattnet “rymmer”, men det har jag ingen erfarenhet av så det är bäst att invänta rapportering från projektåkrarna. Däremot har jag nog på en del av åkrarna praktiserat att tillföra vatten sommartid och det fungerar rätt så bra och är ju ypperligt i grönsaksodlingen då det går att så och skörda samtidigt som man vattnar utan att störas av sprinklers och bevattningsramper. Kanske får jag återkomma till detta senare om intresse bland bloggläsarna finns.