Mariann undrar i en kommentar till “Pumpning och planering” hur man håller urin och fastgödsel åtskilda i en lösdrift, normalt brukar man blanda dem till en “soppa”. Hon har helt rätt, man brukar blanda urin och fastgödsel till svämgödsel. Främsta orsaken till att göra det är att det oftast blir enkare att hantera och sprida sväm än om man har både fastgödsel och urin separat. Dessutom förlängs tiden man kan sprida gödsel. Fastgödsel måste t.ex. alltid spridas före man sår åkern, sväm går att sprida i växande gröda om det krävs. Jag valde ändå att försöka hålla fastgödsel och urin separat eftersom jag har rätt utspridda åkrar och tyckte att det gav större flexibilitet att hålla dem åtskilda. Fastgödsel kan jag lagra i högar på åkern, sväm måste lagras i brunnar.
Jag har försökt ordna urinsepareringen genom att dels låta golvet i ladugården att luta in mot mitten av gödselgången, dels genom att luta hela ladugården 4% i längdled. I mitten av gödselgången finns dessutom en ränna. Det gör att urinen rinner bort ganska snabbt, förutsatt att man håller golvet någorlunda rent. När jag hade mjölkkor innebar det att jag skrapade ut fastgödseln en gång per dag, nu varierar intervallet från dagligen till en gång var tredje dag lite beroende på omständigheterna. Urinen går sedan ner i en pumpbrunn och pumpas därifrån till själva lagerbrunnen.
Urinen sprids på de åkrar som ligger närmast ladugården. Jag brukar c. 50 ha inkl. arrenden och av det finns 20 ha inom några hundratal meter från ladugården. Urinen sprids främst på vallskiftena, direkt efter att vallen skördats. Exakta tidpunkten bestäms lite av vädret, urin kan i värsta fall bränna gräsväxten och sprider man den när det är starkt solsken och varmt är risken ännu större. Det perfekta är en mulen dag med lätta skurar duggregn.
Jag kan ju inte påstå att det här är saker som jag funderat mycket på här i livet, men jag känner att jag lär mig en hel del! 🙂
Moderna spridare för fastgödsel går även att sprida med i växande gröda.. De har ett så kallat krossverk som finfördelar fasta gödseln.
Anki: “Bondbloggen – det du inte visste att du ville veta.” 😀
Cowboy: stämmer. Men jag är lite skeptiskt till det, oinmyllad fastgödsel måste väl ge stor kväveförluster? Fast jag har inga belägg för den där skepticismen, bara fördomar och antaganden. 🙂
Det funkar bra i brodd med rätta förhållanden..
Har urinen som sådan ingen större betydelse, med tanke på växtarna etc, i och med att den sprids “direkt efter att vallen är skördad”. Jag funderar mycket på många saker ni fyra bloggare skriver om, det ger också mig motvikten här “från asfalten” jag traskar på. Fint att ni finns och orkar!, Go`Natt!
Mariann: den har absolut betydelse, urin innehåller en hel del kväve och kalium. Den sprids efter skörd för att den skall gödsla nästa skörd (vallen skördas 2-3 ggr/år). Kul att du gillar Bondbloggen, jag gillar dina frågor. 🙂
Cowboy: själva spridningen är jag inte det minsta fundersam på, den fungerar säkert. Det jag undrar över är om det inte går mycket kväve “till väders” när stallgödseln ligger oinmyllad. Vid närmare eftertanke måste det ju nästan finnas nåt forskningsmaterial om det där på nätet. Blir att lägga bakom örat för nästa regniga dag. 🙂
Det är jämförbart med slangspridning av svämgödsel i växande gröda .. Tror inte att det finns inmyllare för spridning i spannmålsbrodd ?
Sväm rinner kanske lite bättre ner i marken, men rätt nära varandra borde de två metoderna ju faktiskt vara.