Gott nytt 2013 alla därute!
Ja, de va de de… Swisch sa det så kom och for 2012. Men, nytt år, nya möjligheter. Men vad hände förra året? När jag tänker tillbaka fylls minnet av… tomhet. Förra vintern knallade på, men vad jag riktigt gjorde måste jag gå genom telefonens bilder för att hjälpa mej minnas tillbaka.
Vad hände egentligen, allt gick så fort och vintern var kort. Jag brukar vara den enda som tycker att vintern alltid är för kort, men kanske det finns någon till, många är vi ändå antagligen inte…
Januari flöt på, sådär som den brukar, det där normala, utejobben med att mata får och hugga lite, innejobben att fortsätta med vinden, jag lärde mej lägga laminat och jag fick äntligen trappan till vinden på plats. Isen la i slutet av månaden den 18.1 såg det tydligen ut såhär
Bilden är tagen på Kirjais sidan mot Ytterholm. Några dagar senare blev det menfört och sen blev det småningom is, men med många krusiduller och krumbukter. Isen var inte bilduglig mer än typ en månad enligt mitt halvkassa minne. Vinterns stora leksak invigdes efter X antal månader i pafflådsförvar, Logosol sågen. Det sågades plankor och grövre virke av olika slag och valörer, brokiststockar kantades upp och dagarna for snabbt iväg, tiden går som bekant fort när det är roligt 🙂
Lamm. Och bland dem, lilla specialaren, någon som minns Hagge?
Det lilla knyttet som satte så många funderingar i mitt huvud. Han var något alldeles speciellt, en liten personlighet som man kanske inte möter fler gånger i sitt liv. Men som det kan gå ibland orkade inte Hagge med hela sommaren. Varför han dog har jag ännu inte riktigt på klart, det är numer bara att konstatera som Mathias 5år, “-Hagge for till himlen han och han kan inte komma ner, men de gör inget, han har det bra där”. Ibland är barn så kloka och Mathias tog det hela rätt bra, även om han ibland kan fundera lite på Hagge och allt vad det var med honom.
Så blev det vår och vårbruk
Här är det skitspridning i grönsakslandet, men det finns ju “viktigare” vårbruk också. Hos mej är det inte så avancerat, det handlar mest om gödselspridning och lite harvning och sådd. Men på något vis fylls dagarna ändå, mer vårbruk är det på Dånö, där inleddes vårbruket så fort det gick i april och höll på ända till … ja, midsommartagen? Kanske lite sent blev det, men dit kom allt i alla fall. Mycket som ska i jorden på en gång.
Sommar och ensilage, men då det bara regnade… Jag var relativt snabbt ute med att skörda första ensilageskörden, (ca 6-10.6 ) och tur var det, sedan dess har det bara regnat tror jag. Andra skörden tog jag rätt sent, mellan skurarna. I övrigt gick sommaren lite sådär som den ungefär brukar. Det som inte hör till vanligheterna var att jag fick prata sommarprat i radion en liten timme, det var roligt. Resan vi gjorde upp till Vasa-trakten hör verkligen inte heller till vanligheterna. Det var nog SÅ roligt att träffa sina bloggarkollegor “live”. Eftersom vi var så nära Replotbron som vi var, passade jag på att fara och kolla om den sku lossna… det gjorde den inte… den satt nog stadigt där… Vad jag skulle med den till? Ja, vad som helst, VAR som helst!!! Den var fin!
Nöjen nöjen, men jobb också… även om jobb och nöjen ibland flyter ihop…
Vi som bara skulle ha lite att salta och steka… Men, vi tog vara på varendaste en, förutom dom vi råkade trampa på. Det tog sin dag… “-Man veit aldär va man får, å he e he som e he roliga” 🙂 Brukar min mommo säga, som för övrigt står närmast kameran till vänster. Det är full fart på dom fingrarna, även om gumman är en bit över 80 år så är hon alltid med i stranden när det kommer iland bragder.
Fort gick sommaren och andra ensilageskörden kom emot. Jag brukar inte ta mer än två ensilageskördar, med det får jag foder vad jag behöver, gott och väl, och den lilla hektaren med havre som jag envisas med att så och tröska varje år ger havre vad jag behöver.
Höst och vatten, och vatten och vatten… fantastiskt vad mycket vatten det finns ibland! Nedsjunkna traktorer, potatis som ruttnar bort, kinakålsplantor som simmar och… ja, listan kan göras lång… Ingen munter avslutning på ett i övrigt bra år. När allting växte så bra, allt höldes i liv och ingenting torkade bort, ja, då skall det regna bort istället. Nej, en bonde blir aldrig nöjd med vädret. Det bara är så, kanske är det som stadsbor med snöplogningen? Det blir aldrig bra.
Höst med skörd och slakt. Och sen snö på det, med allt vad det innebär. Allt går och rullar på som i ett tåg och simsalabim så hadd vi julafton igen.
Så hur var året? Många plus, men många minus också. Vänner och bekanta som gått ur tiden, men också nya bekantingar. I kirjais- Ytterholm regionen har det fötts flera barn under 2012 och det ger en sån positiv kick åt allt och alla som bor här i trakten. På Ytterholm bodde det en tid 4 äldre pensionärer och ingen trodde att någon någonsin skulle välja att bo här på holmen mer. Lite smådystert såg de hur allt växte igen och deras egen kraft sinade. Nu bor här 6-10personer, lite beroende på vilken vecka, vilken årstid man pratar om, men alla har ett eget klädskåp här om man säger så 😉
Det blev långt det här, men om man skulle sammanfatta året i bara 10 punkter skulle det kanske vara 1.Vatten (talar för sej självt…). 2.Sorg (flera tunga avsked under året). 3. Barn (Mathias fick en kusin till under 2012 🙂 ) 4.Valle + mp lift ( en ny arbetskamrat, som dessutom fick lastare samma år – kanske ingen sensation, men den kommer att underlätta mycket av jobben framöver, ett steg i rätt riktning för att utvecklas) 5. Nya erfarenheter ( man samlar på sej lite hela tiden tills man blir en gammal klok gumma 😉 ) . 6.Nya bekantskaper ( vänner och bekanta får man aldrig för många av) 7. Blogg ( det verkar inte bli varken tråkigt eller jobbigt att blogga, bara roligt 🙂 ) 8. snö (aldrig upplevt så mycket snö i december förr! ) 9. Konstant sysselsättning (nonstop, hela tiden, fåren, fiske, slakt, skogen, åkrarna, husen, har ännu inte haft en dag när det inte skulle finnas att göra, på gott och ont ) 10. Mera vatten… 😉
Ja, det var året 2012 hoppas 2013 blir lika snurrigt, roligt och äventyrligt. Som avslutning skall jag sätta en bild som trots att det “bara” varade i 4 timmar satte guldkant på hela året, Bruce i H.fors
