Ååtär eitt johanni

Det firas midsommar på många olika sätt men jag firar med att lägga tillbaka golvet efter branden i köket. Och är väldigt glad att jag har ett hus att lägga tillbaka golvet i. Allt kunde ha varit en askhög.

DSCN0677

Det börjar kännas av att vi inte har något kök. Och då har vi faktiskt kylskåp, elspis och diskbord i den lilla kammaren bredvid köket (stuvun). Så det är bara att jobba på för inte blir det gjort av sej självt. Det blev ett litet annorlunda johanni i år men jag tog i alla fall ledigt nån timme för att vara med om att sätta upp johannistandjin (midsommarstången). Där samlas alla från den här byändan varje år. Om inte annat så för att dricka kaffe och prata.

DSCN0630

DSCN0632

Och upp går den – med hjälp av maskiner nuförtiden …

DSCN0649

Flaggorna ger den verkliga feststämningen.

DSCN0653

Och efter välförrättat värv väntar kaffebordet.

DSCN0658

De yngre har förstås hittat gungan.

DSCN0668

Å så ve he ååtär eitt johanni …

DSCN0664

Glad midsommar allihopa !

 

Tofsviperapport

Tofsvipor gillar jag skarpt. Tuffa fåglar som inte ger upp fastän man harvar sönder deras ägg. Visst försöker man undvika dem men de smälter så in i naturen att man bara ser dem om man följer med varifrån vipmamman flyger upp. I år lyckades jag hitta och undvika fyra bon. Det fanns ägg i alla så vi är betydligt senare än Österbotten där Christer hittade tofsvipeägg redan 14 april … Viporna kom väldigt sent till Hindersby av någon anledning.

Men nu är det full rulle. Då jag går för att se på åkrarna så är det ofta åtta vipor runt mej som skriker ut sin protest och gör störtdykningar mot mej. Orsaken är förstås ungarna som struttar omkring på åkern. Det höll på att gå riktigt illa vid ett bo men så stannade jag eftersom vipan var så orolig. Då jag steg ur traktorn så var boet med två små ungar bara 20 cm från framhjulet. Ungarna var nykläckta och två orkade ännu inte springa omkring.

DSCN3738

Den ena ungen finns i nedre hörnet till vänster och den andra i övre hörnet till höger. Ganska bra skyddsfärg – inte sant.

Men på en annan åker är ungarna redan betydligt större.

DSCN3741

Det här är en ganska kraftigt beskuren bild för jag kom inte så nära. Den här sprang redan med god fart.

Nu regnar det igen. Jag borde skära av en fibercementskiva men det går bara utomhus för det dammar så förfärligt. Med fibercementskivor och 6 mm nät lagar jag nu trossbotten på golvet. Nu skall inte en halv gnagare komma in i isoleringen mera. Och isoleringen är ekoull (cellulosa). Nån glasull läggs inte mera på det här stället. Det är eländigt att arbeta med men mössen trivs i den och lagar gångar så det inte är mycket kvar av den. Plasttätning är också fullständigt onödig för mössen äter fullt med hål i den första vintern.

Jag har sprutat det mesta men måste vänta en vecka förrän jag kör preparatet mot flyghavre. Vädret var perfekt då jag sprutade mot ogräs men få se nu hur det blir … Söndag kväll kanske går. Men det har kommit 30 mm regn den här veckan så det kan bli klåssått (ungefär lerigt på svenska). I morgon fyller sondottern  Lovis tre år och då skall det firas. Men inte har jag råd att enbart fira så vi åker och köper en släpvagn samtidigt. I den skall jag frakta bränsletanken till Ylihärmä för översyn. Jag tröttnade fullständigt på att hämta bränsle i små tunnor i vintras. Hädanefter skall det finnas enbart vinterdiesel i en stor tank.

Småviporna lever ännu farligt vid flyghavresprutandet. Det värsta är att de börjar springa i sprutspåren. Jag måste se var de stora viporna håller till för ungarna är vanligen inte långt därifrån. Och vipor vill jag gärna ha på åkrarna. Småfåglar med för den delen. De håller efter insekterna.

Ojämnt

Vädret är ojämnt och brodden är ojämn detta ovanligt ovanliga år. På 60 år har inte två år varit likadana så hur skall man lära sej vad som är bäst ? I år gick det så att de tidigast sådda åkrarna är sämst och de som är två veckor senare sådda ser betydligt grönare och jämnare ut. Utom för de grannar som sådde redan i april – deras åkrar ser bra ut.

Orsaken är förstås det 60 mm regn som kom genast efter sådden av de första åkrarna. I svackorna finns nästan ingen brodd alls och marken är så hård att det inte syns spår av traktorn nu då jag sprutar. Men den senare sådda brodden är jämn och fin. Fast på de tidigare sådda åkrarna finns det också en massa grönt – ogräs.

DSCN3733

Jämför med de två veckor senare sådda åkrarna:

DSCN3735

Nästan inget ogräs alls. Det hade lönat sej att vänta med sådden men det krävs mycket starka nerver då grannarna hade sått två veckor tidigare och det utlovades regn. Och helst bör man också ha en förmåga att se in i framtiden …

Fjolårets besprutning mot kvickrot lyckades ganska bra men visst finns det kvar på de värsta åkrarna. I år ser man också stor buskar med baldersbrå som är ett eländigt ogräs eftersom det växer upp så snabbt på våren där det övervintrat. Man måste spruta tidigt med stark dos för att få bort det. Och det är ingen bra idé att ta lätt på baldersbråets bekämpning – det vet alla som försökt tröska en åker med en massa baldersbrå. I år testar jag ett nytt medel, Ally Class, som skall vara effektivt mot baldersbrå. Tidigare har jag kört med MCPA och sen besprutning eftersom vi haft tistlar men de tycks nu ha försvunnit utom på ett par fläckar.

I en dagbok av min farmors kusin finns 1907 en anteckning om hur man rensade tistlar för hand i sädåkern. Alla gröna romantiker är välkomna hit för att uppleva denna gamla odlingsmetod. Jag har dragit upp tistlar för hand i trädgården men är inte speciellt intresserad av att gå igenom 36 hektar med den metoden.

Nu testar jag den nya spårmetoden. Vid sådden lämnade jag 40 cm emellan efter 2:a, 6:e, 10:e, osv. varvet. Nu kör jag sprutan så spåret är mitt framför traktorn och det går mycket bra. Sprutandet blir effektivare och det blir inget dubbelt eller lämnat emellan. Egentligen är det bättre än att lämna spår för hjulen vilka är svårare att följa. Den här korta brodden reser sej snabbt så det blir inte spår efter traktorn alls – speciellt som det nu är så torrt. Jag sprutar sällan annat än mot ogräs en gång på försommaren.

Men jag kunde konstatera att såmaskinens spårmarkering fungerar bra. Jag hade nämligen vid sådden i misstag kopplat på den vilket resulterat i en ganska randig sådd. Till all tur bara på ett litet område. I alla fall tror jag att jag i framtiden håller mej till den här metoden med att lämna emellan 40 cm var fjärde varv. Sprutan är 12,5 meter och såmaskinen 3 meter så det blir en perfekt spårsättning. Förstås skulle 20 cm mellanrum räcka till men det är svårt att köra så precis – speciellt torra år då man har svårt att se såmaskinens markering.

Här syns den randiga delen med litet för mycket spårmarkeringar. De ljusa fläckarna är  hopar av halm som fastnat framför såmaskinen vid sådden. Det var ganska besvärligt på den här mullåkern. Där jag inte harvat alls på våren gick det bättre. Nu håller jag också på att installera nya tandade tallrikar på såmaskinens gödselbillar (som är längst fram) så jag hoppas att de bättre skär igenom halmen i framtiden.

DSCN3725

Det har mest varit byggarbete med det brandskadade köket sedan 10 maj. Men jag hoppas rivandet nu är slut så vi kan börja bygga upp det igen. Det har varit långa dagar med 16 timmars arbete. Flera gånger har jag börjat skriva till Bondbloggen men efter att ha somnat över tangentbordet har jag insett att det varit bättre att hasa sej till sängen i stället.

Den närmaste framtiden ser ganska utstakad ut. Det gäller att spruta litet ännu men vissa åkrar är sådda så sent att det blir en paus. Köksarbetet blir nu att få golvet i skick så vi småningom kan börja sätta in köksinredningen. Vi har ett litet reservkök men det är ganska trångt så det blir en lättnad att få flytta tillbaka till stuvun igen. Och ute i verkstaden står en mängd maskiner som väntar på att bli reparerade …

 

Sjöfåglarnas paradis – på åkern

Här brukade det vara försommartorka men kanske man måste ändra på sina förväntningar nu då det varit flera blöta vårar. I år var det torrt i april men sedan började det regna i maj och vill inte sluta. Broddarna från april ser fina ut men det som såddes i maj är ganska dåligt. Det såg inte så illa ut efter sådden men det senaste regnet har fått en hel del att drunkna.

DSCN3702

Förr hade man ett grymt besvär med att få stenhårda lerkokor till nån sorts såbädd men inte är det här bättre. Våra täta lerjordar klarar inte av dessa regnmängder fastän vintern var riktigt bra och tjälen smulade sönder leran så vi hade bra såbädd i år. Våra åkrar är också ganska platta med en hel del svackor.

Jag är rätt så envis men få se om jag skall bli tvungen att gå tillbaka till plöjning. I år var det inget problem med sådden utan det är nu efter sådden som vätan ställer till med elände. Tallriksharvningen gav god såbädd men har inte lika bra tålighet för väta som plöjning. Plogen lämnar fåror under såbädden som leder bort överloppsvatten.

Det som är sått till sist gav bättre brodd än det som såddes i början på maj … Regnet på 60 mm var för mycket. Förr hette det att regn före johanni går direkt i bondens lårar (i form av god skörd) men det tycks inte gälla mer. Klimatförändringen lär ge ett regnigare klimat och tills vidare tycks det stämma. Nu vill jag inte ens höra talas om regn mera före johanni.

 

Det var den vårsådden …

På något sätt är vårsådden det arbete som är det allra viktigaste för bonden. Efter den långa vintern börjar föregående års vedermödor vara glömda och själva livet börjar liksom på nytt. I all synnerhet i år var hasi för vårsådden som att vända ett nytt blad. Traktorn gick sönder, det regnade en vecka och köket brann så nu känns det bra att ta bort dubbelhjulen och olja in såmaskinen.

På lördagen sådde vi den sista biten. Brodden kom upp rekordfort i högsommarvärmen så den sena sådden blev ganska bra kompenserad. För grödorna är värmesumman helt avgörande – inte almanackan. Så sist och slutligen förlorade vi bara ett par veckor eller mindre. Och brodden ser snygg och jämn ut i år. Det får man tacka den snöfattiga vintern och tjälen för.

Det som ännu kan förstöra grödan är om regnen som börjar snart blir alltför häftiga. På  leråkrar som såddes före förra regnveckan har brodden drunknat i svackorna. Då kom det omkring 60 mm så jag hoppas det inte blir lika mycket nu. Kallt blev det också. Från +30 grader till +8 är en ordentlig omsvängning vilket tyvärr börjar bli allt vanligare numera.  Regnet behövs inte för det finns en hel del fukt i jorden ännu.

Vädret är en outsinlig källa till kommentarer. Det är inte bara vi som är bortkomna utan metereologerna har också svårt med sina prognoser. En prognos hotar med 46 mm regn på söndag medan en annan anser att det inte blir regn alls. Prognoserna ändras dessutom hela tiden.

Det blev litet paus i köksreparationerna men nu skall vi fortsätta. Det går ju bra fastän det regnar. Innertaket skall målas och det behövs minsann. Taket till vänster är nytt medan det gamla taket syns till höger på bilden.

DSCN3692

Men snart skall ogräsen sprutas. Vi har en hel del baldersbrå och det är svårtbekämpat om plantorna blir för stora. Fjolårets kvickrotsbekämpning lyckades utmärkt men tyvärr blev det vissa fläckar obesprutade och nu syns de mycket tydligt.

 

Vad är tjööpismaat ?

Eftersom vårt kök brann upp (svagt överdrivet) så har vi ätit litet tjööpismaat (inköpt, färdiglagad mat) och jag undrar hur i alla världen de lyckas få den att smaka absolut ingenting ? Den “lasagne” som jag åt senast såg ut som en odefinierbar smörja och bara genom att läsa etiketten kunde den identifieras som lasagne. Smaken var ungefär samma som färdiglagad rostbiff eller färdiglagad korvsås – alltså ingen smak alls. Jag vet att färdiglagad mat består av billiga kemikalier men det är ändå en bedrift att lyckas får lika smak på allting. Alltså ingen smak alls.

Visst äter vi billig och enkel mat till vardags på bondlandet men det är i alla fall riktig mat som har smak och där olika rätter har olika smak. Det blir väl så att bara de riktigt rika i framtiden har råd att äta riktig mat av riktiga råvaror. Resten får äta billiga kemikalier. Och så vi bonnlurkar som måste odla vår egen mat i vårt anletes svett. Så vi lever rena lyxlivet även om vi inte har penagr …