Krångelvecka

I det stora hela går det bra men det har varit småkrångel hela veckan. Tisdag morgon började med att pannan hade slocknat och då jag dragit på mej filttossorna och fårskinnspälsen utanpå pyjamasen för att titta på eländet så märkte jag snart att flisskruven hade gått av. Nå, det var bara att stänga strömmen och börja söka fram telefonnumret till fabriken. Jag hade annars också tänkt bygga om flismataren eftersom flisen kippas bredvid matarbottnen så jag får skyffla allting för hand.

Det gick bra att beställa och så tänkte jag skaff ny kniv också. Runt röret finns nämligen en rund kniv som skall skära av för stora flisbitar som inte ryms i röret. Problemet är bara att jag i vintras fick en harvtinne i skruven. Den var avsedd att röra om så flisen inte bildade valv och var ordentligt fastsvetsad. Men flis är oväntat hård att hantera fastän den verkar lätt och lös. Så tinnen hade brutits loss och hamnat mellan skruven och kniven. Det är bra stål i kniven men ännu bättre i harvtinnen så kättingen brast och jag fick ta till slägga och järnstavur innan jag fick bort harvtinnen. Och kniven var sej inte lik efter det. Troligen fick sej skruven en knäck då också.

Flismatning är tuffa grejor. Motorn är liten men utväxlingen stor så krafterna blir enorma. Det gick en tid men nu hade skruven brustit. Axeln är bara ett rör så överdrivet stark är den inte. Men jag var glad att det inte var -25 grader utan bara nån minusgrad.

DSCN3484

Problemet var att Matkahuolto har stängt sin punkt i Lappträsk så jag sa att de skulle skicka med Schenker. Men då skruven inte kommit på två dagar och det började bli kallt i huset trots att vi har kvar vedhäll och kakelugnar så orkade jag inte vänta mer utan svetsade ihop skruven. Det var lätt. Man tar bara ett rör som är litet tjockare än skruvens inre diameter, kapar av det till 20 cm och skär upp det på längden. Sedan kan man pressa ihop det i skruvstädet så det passar precis innanför röret på skruven. Fördelen med att använda ett uppskuret rör är att det spänner precis emot väggarna på det yttre röret. Och så svetsar man.

Tur att jag inte väntade på den nya skruven. Det har inte hörts nånting än och vete fåglarna om man får den ens nästa vecka. Förr gick man bara och pratade med busschauffören då man ville skicka nånting och betalade en ganska måttlig summa. Nu är systemet så invecklat och trögt att just ingenting kan skickas. I fjol hade slöfockarna på transportfirman helt enkelt lämnat ett paket att ligga utan att meddela nån om det. Så jag måste börja luska reda på var det fanns via fabriken. Nog fasen var det bättre förr …

Annars så kör jag ut vindfällen på morgnarna då det är fruset och sågar stockar på eftermiddagarna. Och så har växthussäsongen börjat och det behövs litet installationer. På kvällarna får jag måla takpanel åt unga husbondefolket – ifall jag inte slocknar förstås. Det händer sej. Ibland då jag skall skriva i bloggen så somnar jag över tangentbordet efter en dag i skogen. Och då är det bäst att gå och lägga sej.

Nästan alla vindfällen är ruttna. Friska träd blåser sällan omkull utom i riktigt hårda stormar. Det går en massa tid att plocka bort eländet och det blir bara flisved av det. En sådan här syn förbättrar inte direkt humöret:

DSCN3481

Och då man måste köra traktorn upp i en stenbacke för att få bort skräpet så börjar man fundera på att avsluta skogsarbetet. Men de större träden måste bort så att granbarkborrarna inte förökar sej alldeles för mycket.

DSCN3482

Man ser inte på bilden hur trångt det var att backa bort med fullt lass. Utan styrbar vagn hade jag varit tvungen att såga ned en massa träd för framåt kom jag inte alls. Innan jag kom bort hade det blivit eftermiddag och då var jag både hungrig och trött. Men nu är det mesta av vindfällena borttagna. Det finns förstås hur mycket ved som helst kvar men flisvedshopen börjar vara ganska stor så det blir snart sågande och byggande – och förstås reparation av vårbrukets maskiner.

Föret har annars varit hyfsat fastän det har varit nervöst med vädret. Vägarna har nämligen torkat upp och går att köra på. I skogen är det fruset under ris och gräs. Sist och slutligen blev den här skogsvintern inte så illa trots allt. Kallt kommer det att vara ännu i april men bättre det än att maj månad blir kall. Fast det vet man ännu inte.

 

Morgonstund

Trogen mitt nya uppryckningsprogram så steg jag upp klockan fyra för att sätta motorvärme på skogstraktorn. Jag tyckte nog att det var litet mörkt men skyllde på att jag ännu inte fått upp ögonen – morgontrött som man är. Efter en stund i den svala morgonen gick det upp för mej att klockan faktiskt var tre. Nå, det var bara skönt att ta en liten promenad i den helt tysta och mörka morgonstunden. Bara i öster syntes en svag ljusning.

Det är rena lyxen att få uppleva tystnad och mörker. Jag har alltid gillat bäggedera. En kort stund har man en känsla att man äger hela världen.

Det är inte så många timmar bra skogsväder innan solen börjar smälta ytan. Eller körväder egentligen för visst är det fint att jobba med motorsåg hela dagen just nu även om det kan bli hett i solen. Det mesta är utkört men det finns hur mycket arbete som helst med att gallra och städa. Flisveden börjar också vara körd – hopen har växt så det är besvärligt att lyfta upp mera på den.

Morgnarna tänker jag i alla fall använda till skogsarbete för det är nästan perfekt nu då det inte är snö. På eftermiddagen skall jag såga virke på Logosolen. En hel del byggprojekt är planerade och skall snart börja. Mest är det reparation av de gamla uthusen där bräderna på solsidan börjar vara ganska sönderbrända. De flesta byggdes på 40- och 50-talet så de har snart 70 år på nacken. På norrsidan är det inga problem så det är solen som är boven.

Unga husfolkets ombyggnad av Ribackhuset går också framåt. Nu rivs det inte mera (för tillfället) utan vi har börjar spika upp ny takpanel så det finns hopp om att få övre våningen i skick till sommaren. Jag håller på att bygga om värme och varmvatten där också. För flera år sedan drog jag värmerör från flispannan men nu skall varmvattnet flyttas från elektrisk värme till flisvärme. Det blir inte riktigt tillräckligt hett hela året så jag sätter in en elektrisk genomströmningsvärmare på hela 14 kW som höjer temperaturen till normalt varmvatten ifall det behövs. Men den drar ström bara då man tappar vatten. Varmvattnet står inte i någon behållare utan en 90 kW värmeväxlare värmer upp kallvatten bara då man använder varmvatten.

Visst har våren kommit nu. Tofsviporna svischar omkring och snödropparna har stuckit upp. Men nätterna är ännu kalla och tiodygnsprognosen visar inte alls på någon ändring. Inte mej emot – det är bättre att värmen kommer först i maj.

Opp och hoppa

Det börjar bli vår. Dagen ljusnar betydligt tidigare och redan femtiden på morgonen kan man fara till skogs. Och det är bäst att göra det också för vägarna börjar smälta redan tidigt på förmiddagen där solen lyser på dem. I går natt hade vi minus sex grader och det var prima före.

Man borde stiga upp klockan fyra och sätta motorvärmen på traktorn. Enda problemet är att jag hör till de kvällspigga och morgontrötta. Det är svårt att avsluta kvällens sysslor och lägga sej. Så nu har jag slutat med klocka för motorvärmaren och går ut på morgonen med bara fötter i filttossorna och fårskinnspälsen. Då vaknar man betydligt snabbare. Och så blev jag sur på kopplingsuret som ett par morgnar inte alls hade kopplat på värmaren så jag hade en genomkall motor då jag skulle köra iväg.

Fjantskallarna skall ändra klockan snart. Det har ingen större betydelse här i skogsbruket för arbetsdagen följer solen – inte klockan. Men det kan ta nån dag (eller vecka) innan man märker att alla andra är en timme fel. Så man är mer än vanligt försenad till eventuella möten …

På tal om rubriken så kom jag att tänka på Ulf Peder Olrog. Refrängen i Schottis på Valhall börjar nämligen med “Opp och hoppa Tor” och det sjöng farsan på 50-talet. Visan är skriven 1945. Nätet har nuförtiden inte bara modern musik utan det finns alla möjliga urgamla visor i urgamla inspelningar. Jag hittade Ulf Peder själv men också Happy Skvett vid Bälgspel vid landsvägskanten har en fin version på Youtude:

Opp och hoppa Tor

Happy Skvett blev Norgesmästare i gammeldans år 2013. Rekommenderas !

Nu drar jag till skogs med en mp3:a av schottisen i mobiltelefonen och hörlurar under hörselskydden på hjälmen.

 

 

 

Råd om skogsvård

Ingen blir väl förvånad över att det handlar om skog – igen. Skogen är just nu överst på listan och det osäkra vädret gör att man inte riktigt orkar intressera sej för något annat. Jag var i alla fall en kväll på NSP (Nylands producentförbund) möte – där det handlade om skogsvård.

Det som blev fullständigt klart för mej den kvällen var att skogsvårdsråden numera riktar sej till sådana som inte själva hugger i sin skog. Som gammal forskare så är man van att först och främst titta på vilka utgångspunkterna och antagandena är förrän man ens börjar se på innehållet. Och dagens skogsvård utgår ifrån att man köper tjänster. Nån annan skall röja i skogen, nån annan skall gallra och nån annan skall syssla med plockhuggning.

Även om den nya skogslagen tillåter en mycket mer flexibel skogsvård så blir det inte mycket bättre om man skall ha stora maskiner och andra att sköta om skogen. Tvärtom har nu alla skogstekniker fått lära sej att till plockhuggning skall man ha de allra största maskinerna ! Tanken är att det behövs längre räckvidd då man skall plocka ett träd härifrån och ett därifrån.

Vi har aldrig börjat med kalhuggning i vår skog den gamla lagen till trots. Men så mycket har jag sett av avverkning med stora maskiner att det inte blir till nånting om man försöker lämna kvar nånting. De förstör ganska grundligt all skog där de härjar. Men för luckhuggning fungerar de förstås.

Jag är skeptisk till de råd man får – åtminstone om man hugger själv. Min erfarenhet är att det går snabbt att för hand (med motorsåg) fälla stora träd och om man riktar dem litet så klarar sej ungskogen riktigt bra. Däremot är gallring för hand mycket arbetsamt och därför har jag en liten traktorprocessor för det.

I Sverige har man på sina håll funderat en hel del på kontinuerligt skogsbruk. Naturligtvis slåss man också där om hur det skall gå till och om det lönar sej. Det finns till och med doktorsavhandlingar som visar att i vissa sammanhang så lönar det sej inte ens att gallra över huvud taget.

Men som vanligt så bör man titta på de antaganden som ligger som grund. Priset på energived är högre i Sverige och kan konkurrera med massavedspriset varvid det förstås lönar sej att inte sälja massaved alls. Tillväxten i kubik är större i ogallrad skog och om allt går till flis så är det inte stor idé att titta på kvaliteten. Dessutom läste jag om en undersökning som pekade på att de dominanta träden i alla fall blir fina stockträd i en ogallrad skog.

Så den som hugger själv i egen skog bör använda huvudet till annat än att ha hjälmen på. Det finns en massa olika saker som bör beaktas. Det värsta är ju att ingen vet hur prisbilden ser ut om 50 år då ungskogen växt upp. Därför är det litet som att kasta krona och klava då man besluter hur skogen skall skötas.

En möjlighet är att följa de gamla traditionerna och försiktigt ta med nya idéer. Man ser ganska bra om kronorna börja skjuta upp för mycket i en skog och då kan det vara bra att glesa ut den – försiktigt. En del mångfald kan vara bra att hålla kvar så det finns olika trädslag om 50 år. Björk tar åtminstone jag bort då den börjar piska på granarna. Och så vidare. Att använda sunt förnuft är väl det bästa rådet man kan få.

Visst är det bra att höra ordentligt på alla råd som delas ut och följa med all forskning. Men så bör man absolut göra en utvärdering av hur lämpliga råden är just för den egna skogen. Passar antagandena alls in på just den skogsbiten ? Det finns inga absoluta råd som fungerar överallt – det finns bara råd som passar ifall vissa antaganden gäller.  En del råd kan vara bra att beakta men vissa kan man helt strunta i.

Jag fick höra att kontinuerligt skogsbruk inte bara är att hugga och få pengar utan att behöva sätta pengar på plantering och annat. Men det är just vad det är ifall man gör det själv. Man behöver inte betala andra för all möjlig skogsskötsel men man bör sätta tid på att fundera ordentligt på hur man sköter sin skog. Det passar utmärkt för den som är intresserad av skogen men inte för den som inte vill syssla i skogen. Den senare gruppen bör följa rekommendationerna om skogsvård.

 

Minus 17 i natt

Vintern kom tillbaka (tack och lov !). De senaste dagarna har jag kört upp spår på nytt. Man måste köra efter varje snöfall för bara ett par centimeter lös och torr snö isolerar ordentligt. Så jag hämtade vindfällen. Det är ett ganska besvärligt arbete och en hel dag kan gå åt att få ut en halv vagn. Förstås har träden fallit i den allra besvärligaste skogen och måste lirkas ut på olika sätt. Jag brukar kvista men inte kapa och så drar jag ut hela stammen och kapar anefter.

DSCN3463

Inte är det lönsamt med man måste få bort åtminstone de grövre träden så att granbarkborrarna inte förökas så mycket. Nu kommer skogsvägarna troligen att hålla två veckor till. Det skall bli varmt på dagarna nästa vecka men nätterna skall vara på minus så då smälter vägarna inte så fort.

 

Kallt och fint

Nu är här kallt och bra. Det var -14 grader i natt så skogsvägarna skall väl hålla en tid igen. Dessutom lovar tiodygnprognosen fyra riktigt kalla nätter och också senare minusgrader på nättena. Det kom tio centimeter snö men det går an.

Jag är nästan lika fixerad vid vädret som min svärfar som var fiskare. Även om han senare arbetade som tullman så förblev han innerst inne fiskare hela sitt liv. Och då väderleksrapporten kom i radio så fick ingen i hela huset säja ett ord förrän den var slut.

Så är det då man är beroende av vädret. Det blev inte alls bättre med de stora maskinerna. Tvärtom är de ännu känsligare. Om de går igenom vägen i ett kärr så har man verkligen stora problem. Nu tror jag i alla fall att vi klarar av hela mars månad i skogen. Och vem vet hur april ser ut ? Kanske all kölden flyttar från februari till april …