Efter flera månader med tjocka moln så bröt solen plötsligt fram och jag måste bara ta ett par foton.
Solen – en sällsynt gäst
Författare: Nisse
Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden.
Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.
Och så gick den sönder …
Jag börjar vara expert på att skriva om allt möjligt som gått sönder. Det är förstås inte alls ovanligt att det händer en hel del i skogsarbete men processorn var igång bara i två dagar innan jag lyckades få sönder den. Och det var ren dumhet.
Det samlas stora hopar med kvistar vid processorn då man kör ludna granar genom den. Ibland kommer kvistarna upp mot bakrutan så att man inte ser just nånting alls. Då tar jag bort dem med gripen och det går bra – men inte om man samtidigt tar bort halva returfiltret.
Det huvudsakliga felet var att jag hade glömt att skruva fast skyddet ovanför filtret. Det skall skydda just emot sådant som hände i går. Den nya lastaren kommer nämligen närmare hytten än den gamla som helt enkelt inte nådde fram till filtret. Det hade jag förstås glömt för i fjol vintras körde jag inte alls med processorn.
Helt skyddar plåten inte mot gripen – den kan fortfarande få tag i slangens krök. Jag måste troligen sätta in en breddning av plåten som går ut över slangen. Men först måste jag ha nytt returfilter.
Det är inte så farligt att vänta en vecka för jag behöver vara ute i skogen och fälla för hand. Att sitta hela dagen inne i hytten och köra processorn gör att jag blir så styv att jag knappt kan vrida på huvudet. Det går an så länge man kör in stammar från vänster sida men från höger sida är det besvärligt.
Vridstolen går inte att vrida rakt bakåt utan jag sitter vänd åt höger med ena benet upp under sitsen och andra foten snett bakåt så jag kan trycka på gasen då man kör träden genom processorn. Kvistjärnen slår av kvistarna mycket bättre då man får fart på trädet.
Men att svänga huvudet åt vänster är besvärligt. Egentligen borde jag svänga det rakt bakåt eftersom jag är närsynt och bara ser nånting genom glasögonen. För att kunna svänga stolen helt så borde jag köpa en ny traktor för 100 000 euro – så det är billigare att stiga ur hytten och kvista en stund för hand i stället.
I dag är det +4,5 grader och snöslask så jag sysslar hellre med att lappa ihop maskiner. Jag har också en del datamaskiner som absolut borde uppdateras. Och så skall deklarationen in den här månaden …
Processorn igång
Det blev litet paus i gallringarna då jag måste byta cylinderfoder på Belarus men nu är processorn igång igen.
Jag provkörde den i dag och allt verkade fungera (peppar, peppar …). Det är litet mjukt än för en så här tung kombination men det går. Problemet med gallringar är alla träd som står i vägen. Det är i alla fall en stor fördel med den långa bommen på lastaren. Och så är det bra att man kan svänga bommen fastän man har ett träd alldeles invid bakhjulet. Huvudbommen går nämligen att sätta rakt upp så att gripen kommer ovanför hytten. Smidigt, men långsamt.
Se också “Skogsarbete för fullt“
Hörlurar i skogshjälmen
Jag har länge haft hörlurar av alla de slag som jag försökt använda i skogshjälmen men de har alla varit odugliga. Också de radiohörlurar som jag har är oanvändbara för vi har så dålig signal att det bryter alldeles för ofta. Man orkar inte med eländet utan stänger av.
Men i höstas köpte jag Blåtandslurar Stihl Dynamic BT från Granngården i Eskilstuna. Det är lösa lurar med båge och ansiktsskydd som jag använder då jag sågar med Logosol. Jag läste att en del Blåtandslurar kostar 3000 kronor men de här var bara litet på 800 kronor. Ljudkvaliteten är i alla fall bra och Blåtanden kopplar snällt upp sej till mobilen – det har varit stora problem med vissa andra lurar.
Nu satte jag den här bågen in i en skogshjälm. Alltså inte de enskilda lurarna utan hela bågen. Det gick på Husqvarnas Functional-hjälm men inte på andra hjälmar som är smalare. Man måste få bågen att rymmas innanför hjälmen. Jag sätter alltså bågen ovanför hjälmbanden inne i hjälmen.
Batterierna i Dynamic BT håller ca. 38 timmar med en uppladdning då man lyssnar och 100 timmar om Blåtand är frånkopplat. Det räcker mer än väl.
Sedan installerade jag Sveriges Radios app i mobiltelefonen och den fungerade utmärkt i skogen. Det är länge sedan jag lyssnat på radio med så bra ljudkvalitet. Appen laddar ned 15 sekunder i förväg så fastän förbindelsen bryts så märker man det inte om avbrottet är kortare än just 15 sekunder.
Förstås kan man lyssna på vad som helst via mobilen och telefonen fungerar också bra vilket är viktigt då man arbetar i skogen. Det finns en massa andra radiostationer men eftersom jag är allergisk mot reklam så får alla Rockradior och liknande vara för mej. Man kan prenumerera på musikströmmar men tillsvidare har jag inte hittat nånting som jag ids betala för. Tystnad är också mycket trevligt att lyssna på.
Det här är första gången som jag hittat användbara hörlurar som dessutom passar till skogshjälmen. Det är lätt att ta bort dem och använda i traktorn eller med plastvisiret då jag sågar med Logosol. Nu borde jag bara installera en app för direktkontakt till brorsans mobiltelefon (kopplade till hans hörlurar) så behöver vi inte skrika för att försöka överrösta motorsågarna … Fast ibland är det bra att man inte hör vad han säjer :-).
Bondbloggarmöte på distans
Ni kanske minns att Bondbloggen numera drivs av en förening Bondbloggens Vänner r.f. (=bondbloggarna). Vi håller möten via nätet eftersom vi bor på stora avstånd från varandra. Men inte är det lätt att få alla med tillika – alla har bråttom och arbetstiderna drar ut in på natten,
Nu hade Sonja inte tid att slå sej ned vid skrivbordet utan hon var med via mobilen tillika som hon skötte om en kossa !
Lotta var inte heller sysslolös utan hon skötte tillika om sina kaniner, Egentligen borde Christer ha varit på ett möte men han var förkyld. Det är inte lätt att vara bondbloggare – att hitta tid att skriva och ta foton. Sonja har haft det särskilt hårt senaste året för de har byggt en ny ladugård och man vet ju hur mycket jobb det är att få igång nånting nytt. Dessutom har familjen två små barn.
Vi skriver då vi hinner och orkar men trots allt så har Bondbloggen nu fått ihop 3175 inlägg och 4852 bilder finns det i mediabiblioteket. Ni vet väl att man kan gå bakåt i tiden och se på inläggen månadsvis ? Se på “arkiv” i panelen längst ned till höger. Man kan också se på en viss persons inlägg genom att klicka på personens namn uppe till höger. Man kan välja kategori i panelen till höger och söka i inlägg med sökfunktionen.
Äntligen skogsvinter
De senaste dagarna har det äntligen frusit till så att man slipper djupa spår i leran. Och eftersom det inte ännu har kommit snö att tala om så har det varit riktigt bra skogsväder. Fastän det ibland varit litet plusgrader så har vägarna varit hårda i alla fall.
Dessutom har vi hittat flera friska granar – det såg länge dystert ut då den ena granen efter den andra var rutten. Den bruna rötan gick långt upp i stammen och ibland måste man kapa tre 3 meters bitar innan man kunde såga friska bitar. Då var det inte mer än en klen stock kvar – om ens det.
Gallringen på den här biten har blivit uppskjuten så länge att träden växt sej långa. Vissa träd gav tre 55 dm stockar (om de var friska). Med tanke på rötan så blir det knappast gallring mer utan nu gäller det att förnya. Vi lämnar tallar kvar så vi får mera motståndskraft mot rötan. Det är dessutom stenig tallmark och vi har faktiskt litet småtallar redan på sina ställen.
Som alltid i början på skogsarbetet för vintern så skall utrustningen sättas i skick. Vi har haft litet bekymmer med sågarna som inte vill gå så bra. Speciellt sorgligt är det med min favoritsåg Jonsered 2147 som är en fin fällansåg – då den går. Gamla Husqvarna 254 har fungerat hyfsat men är svårstartad. Så vi köpte en ny såg och det blev en Jonsered 2252 till. Den tidigare 2252 var litet besvärlig att starta men den har blivit bättre och med ny ked så fungerar den fint för både fällning och kvistning.
Jag funderade länge på att köpa en till Jonsered 2245 för den som vi har startar mycket bra men då skillnaden i pris var bara 60 euro så blev det den större 2252 i stället. 2245 är litet svag så den fungerar egentligen bara för kvistning. Ibland är vi tre eller till och med fyra som sågar och så behövs det alltid en reservsåg.
Ett annat problem var skogskläderna där blusarna har dåliga dragked och byxorna en massa hål där det lätt fastnar kvistar. Jag limmade lappar på ett par byxor men de hölls inte kvar länge. Nu prövade jag ett nytt lim som skulle strykas fast men det var inte bättre. Så jag sydde fast lapparna för säkerhets skull i kanterna.
Det är besvärligt att sy lappar på skyddsbyxor för man får inte sy fast fiberstoppningen. Nu fick jag användning för min nya (begagnade) Bernina 733 symaskin som jag köpte i september. Det är en schweizisk kvalitetsmaskin och så gammal att den är helt mekanisk – inga datoriserade broderiprogram. Den verkar gå riktigt bra. Inställningarna är lätta och exakta och fotreglaget fungerar precist.
Poängen med skyddsbyxors syande är att vika tyget och sy över kanten. Då fastnar inte fiberstoppningen i sömmen. Det ser inte så vackert ut men fungerar och det är ju inte fråga om nån balklänning …
Då byxorna låg på bordet och väntade på reparation så började våra katter ligga på dem och katter är experter på kvalitetsmaterial. Det fanns många andra mjuka platser men katterna föredrog skogsbyxorna.
Idag kom också solen fram så det var riktigt fint väder. Litet besvärligt var det då solen bländade där jag fällde och radade ihop stockar med traktorn. I morgon blir det igen plusgrader men sedan skall det bli en kall måndag och jag börjar då köra ut stockarna eftersom det knappast blir djupa spår efter den köldknäppen.
