Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

Skogstraktorerna i skick

I dag startade jag Belarusen efter att ha bytt alla cylinderfoder och kolvar. Det blev en ordentlig ombyggnad för jag bytte också generator och ändrade en hel del på det elektriska systemet.

Det tog en hel del tid men så blev arbetet avbrutet av vårsådden och taklagandet på sommaren. Det tog också två extra veckar att vänta på topplockspackningen. En hel del reparationer som legat på listan i upp till tio år blev äntligen gjorda nu också.

Eftersom packningne for fel så blev det stillestånd i hopskruvandet och jag tog in stora Zetorn för att se på hyttfläkten och byta cylinder för kopplingen. Egentligen hade jag tänkt fixa den ena traktorn först men Zetorn rymdes in med nöd och näppe då jag satte frontlastarens skopa under bakhjulet på Belarusen.

Det är alldeles omöjligt att köra snö eller flis på vintern om hyttfläkten inte fungerar för rutorna immar och isar fast nästan genast och då ser man inte vart man kör. Det är speciellt farligt med den stora Zetorn med frontlastare som är förskräckligt lång och dessutom tung (6 ton). Man kan köra sönder ett hus med den. Nu visade det sej att det bara var kolen i fläktmotorn som var slutslitna.

Men vi hittade en gammal cirkelsåg som gått sönder men som hade rätt storlek på kolen (om än ganska slitna). Jag beställde nya kol men de kommer först efter jul. Nu fungerar i alla fall fläkten behjälpligt.

Det elektriska systemet på alla fordon är vanligen ett problem. Det finns inga kopplingsdiagram och finns det så är de felaktiga. Jag måste börja rita nya för Zetorn (liksom jag redan gjort för lilla Zetorn, Belarusen och tröskan). Det tar sin tid att gå igenom kablarna speciellt på stora Zetorn som har över 35 kontakter. De är inte färdiga än men jag börjar få ett hum om hur ledningarna är dragna.

Belarusen är ganska enkelt byggd och i förvånansvärt gott skick för en 35-åring så det mesta kunde jag bara skruva tillbaka. I alla fall bytte jag bränslefilter för första gången sedan 1988. Nå, dagens bränsle är av ganska bra kvalitet så det har fungerat i alla fall.

Viktigare var att ställa ventilerna för de var helt fel. Det kan också bero på att jag slipade in utblåsningsventilerna ganska grundligt eftersom ventilsätena var ganska skrovliga.

Nu borde motorn vara i ganska gott skick men måste förstås köras in försiktigt eftersom foder och kolvar är nya. Jag hällde i vatten förrän jag satte tillbaka oljebottnen för att se om de nya packningarna kring cylinderfodren läckte men de verkade vara i skick.

Motorn startade ganska bra då jag först fick den luftad. Nån större provkörning har jag ännu inte hunnit med men hoppas att få fast lastaren före julen medan det är varmt. Sedan är det bara att tuta och köra.

Belysningen kanske jag måste ändra på ännu. Gripen kommer nämligen precis framför strålkastarna så att de inte är till någon nytta alls. Jag måste troligen montera ett par LED-lyktor ovanför gripen (då den ligger på hållaren framför kylaren i transportläge).

Det finns alltid nånting man kan förbättra men nu börjar det bli klart med skogsmaskinerna och det som behövs nu är köld så att skogsvägarna fryser. Sedan måste man fundera ut var man skall börja hugga …

Itella-Postnord 1-0

I dag fick jag mitt paket – det som jag beställde en vecka senare … Då jag märkte att Postnord började såsa och skickade mitt paket (avsänt 4.12 från Pärnu) till Kotka så beställde jag den 11.12 en ny topplockspackning med vanlig post.

Nu kom den senare avsända packningen på verandan med Itella Express Business Day parcel 14 och jag fick också meddelande att Postnord levererat sitt paket till Matkahuolto i kyrkobyn (10 km) där jag kunde avhämta det (fastän det skulle levereras till dörren). Nå, det var ingen brådska mera med det paketet så det får vänta till onsdagen då vi åker till Borgå.

Det är ju klart att Itella (Posten tycks använda Itella utomlands) vann överlägset. På fem dagar kom deras paket hem till verandan medan Postnords “kurirpost” på 12 dagar bara kommit till kyrkobyn därifrån det måste hämtas.

Det som är intressant är Postnords “uppföljningssystem” som tycks leva sitt eget liv. Det frågade vart jag vill ha paketet och jag svarade MH Lappträsk men de skickade paketet till Kotka och frågade om jag vill hämta det därifrån. Det ville jag inte alls. Efter en vecka så lyckades de få paketet till Lappträsk.

Också tidigare har jag fått underliga meddelanden från distributörernas system. En gång meddelade de att jag måste vara hemma hela måndagen för då skulle de köra ut ett paket – men paketet hade kommit redan föregående fredag. Det har också kommit flera meddelanden att de kör ut paketet 08-16 och fastän jag varit hemma hela dagen så har de fört paketet direkt till kyrkobyn. Det tycks inte gå information mellan kontoret och kuskarna.

Nu fick jag ett DHL-meddelande (troligen från en datamaskin) att ett paket finns i Hannover. Med spänning följer jag nu med vart det paketet hamnar. Jag tror att DHL samarbetar med Posten i Finland så kanske det inte seglar runt södra Finland lika mycket som med Postnord. Ett problem med utländska paket är att de nog har bra uppföljning men bara tills paketet far utomlands och sedan måste man försöka hitta det i Postens paketföljning. De borde integrera systemen litet bättre.

Paketet från Hannover innehåller en oljetrycksbrytare som jag skall koppla in på Belarusen. Liksom på lilla Zetorn så sitter jag oftast med ryggen mot instrumentpanelen så man ser inte lampor och mätare. Därför sätter jag in en tuta som klagar om oljetrycket sjunker eller motorn blir för varm.

Kurirpost ???

Jag beställde en ny topplockspackning eftersom den inte fanns med i den packningssats som jag köpte redan i våras (dumt av mej att inte kontrollera). Och så valde jag min tönt “kurirpost” för att få den snabbt. Det var ett grymt misstag.

Jag vet ju att Postnord är en totalt hopplös firma – speciellt i Finland. För ett antal år sedan så lät de ett paket med sågblad ligga i Åbo i en månad utan att meddela varken mej eller avsändaren. Nu stod det att kurirposten skulle skickas med DPD (tysk distributör) men jag fattade inte att de använde Postnord Oy i Finland. Och förstås gick allt åt fanders.

Paketet for iväg från Pärnu i Estland den 4 december och var redan följande dag i Vanda. Men där blev det sedan liggande. Först på måndagen meddelade de mej att jag får hämta paketet i Vanda eller så skickar de det till Lappträsk. Förstås valde jag Lappträsk – hur långe kan det ta att skicka ett paket från Vanda till Lappträsk ? Det var ett riktigt stort misstag. Man kan inte överskatta hur slöa de är på Postnord. Först låg paketet kvar i Vanda och sedan skickade de det till Kotka !

Därefter började de åter fråga vart de skall skicka paketet och jag påpekade att jag redan hade meddelat att det skall till Lappträsk. Nu har det då varit “på väg” i ett par dagar och man undrar om det kommer fram den här veckan eller om det går till nästa vecka.

Jag beställde i förrgår en ny topplockspackning från Pärnu (den kostar bara 1:84) och meddelade att den INTE skall skickas med “kurirpost”. Få se vilken som kommer fram först ? Traktorn står och väntar på packningen och jag vill få igång den förrän det blir -25 grader för det är inte roligt att montera lastaren i kölden.

Det här är inte alls något misstag utan de har ett system som garanterar långsam och dålig leverans. Allting körs ut till “terminaler” och sedan – nån gång – så distribueras paketen därifrån. Om de nu inte lämnar dem liggande där någon månad. Systemet är optimerat för att spara pengar för firman. Kanske logistikexperten var full den dag han planerade systemet eller ville hämnas på mänskligheten. Jag får paket lika snabbt från Kina (vanligen 1-2 veckor).

Kurirpost är en helt felaktig benämning på eländet. Man får en bild av att nån hoppar in i en bil och kör hem paketet och det står faktiskt på Postnords sida att paketet skall levereras “till dörren” (vilket de aldrig gjort utan kört det till posten i Lappträsk). Men marknadsföring går ju ut på att ge folk felaktiga uppfattningar utan att bli fast för direkt lögn (nåja, lögn tycks också duga). Posten har blivit allt sämre den också men trots allt är “kurirpost” ett mycket sämre alternativ.

Man undrar hur länge det tar innan det kommer nya distributörer som verkligen får fram leveranserna snabbt. Det borde inte vara omöjligt med ny teknik. I Sverige börjar de skicka ut paket med tidningsutdelarna som kör på natten (earlybird.delivery). Enligt en undersökning köper folk från de nätbutiker som kan leverera produkterna snabbt. Och det är onekligen snabbt ifall paketet kommer med morgontidningen. Det fungerar ju inte hos oss för vi har inga morgontidningar mer men jag åker gärna 10 km och hämtar paketet – fast inte 100 km till Vanda.

Minns ni den tid då man kunde skicka paket med bussen och det kom på två timmar från Helsingfors till Lappträsk ?

Att skruva ihop på nytt

Nu är äntligen cylinderfodren utbytta och nya kolvar insatta på traktorn. Motorn tvinnar lätt med startmotorn men den har inget topplock. Att sätta in de ny fodren var lätt efter det att jag såpat in dem med diskmedel. Jag kollar på nätet vad folk som sysslar med gamla traktorer skriver. Visst finns det en massa råd på Youtube men där skall man använda dyra specialmedel. De hemmafixare som skriver bland annat på Yesterdaystractors.com tyckte det gick lika bra med vanligt diskmedel.

Att sätta in de nya kolvarna var knepigare eftersom jag saknade kolvringstång. Åter en sak som jag länge tänkt köpa men det har inte blivit av. Nu skall den i alla fall inhandlas så jag har den nästa gång. Priset är inte direkt våldsamt (8:90 euro). Igen måste jag konstatera att man skall köpa verktyg så in i Norden antingen man tror att man behöver dem eller inte för det är en grym harm då man står där och försöker lirka med skruvmejslar och annat provisoriskt.

Det är alltid så att nån del saknas trots att man försökt skaffa allt nödvändigt. Den här gången berodde missen på att det fanns två satser med packningar som var nästan lika – men den ena hade ingen topplockspackning. Jag såg inte efter ordentligt utan tog fel sats. Så nu väntar jag på ny topplockspackning. Den är inte dyr (3:59 euro) men jag förlorar tid. Och så harmar det.

Jag vet inte om jag valde den ena för att den var billigare (12:48 euro) i stället för den dyrare (13:23 euro) men de såg likadana ut och bägge var för D-240 motorn. Jag borde ha köpt bägge för det priset. Ibland har jag faktiskt köpt flera delar då jag inte kunnat avgöra vilken som är den rätta. Och på den här prisnivån så förlorar jag inte mycket.

Nu har jag haft en hel del arbete med annat i alla fall. Då man en gång skruvat isär traktorn så passar det bra att byta delar som jag länge tänkt göra. Nu har traktorn en ny generator som ger betydligt mera ström och dessutom har inbyggd regulator. Det var bara det att den nya generatorn inte passade i det gamla fästet så det blev svetsarbete. Det var lätt fixat med två små järnbitar men visst tar det tid att bygga om.

Sedan plockade jag bort alla kablarna runt motorn. Det var nödvändigt eftersom den nya generatorn hade inbyggd regulator men också för att få nån ordning på kabeldragningen. Den koppling som fanns i Belarus handbok var nämligen felaktig och jag gjorde upp ett nytt kopplingsschema. En hel del kablar blev också överflödiga.

Efter en hel del detektivarbete så blev det klart hur kablarna skulle kopplas utom i ett par fall. Glödstiftets jord är ännu oklar och lyktornas koppling litet underlig men det kan man mäta sej till hur det bör vara. Färgerna på kablarna är däremot milt sagt underliga efter att ha råkat ut för olja och värme. I ena ändan kan de ha en helt annan färg än i den andra …

Medan jag väntar på den nya topplockspackningen så drar jag slangar till den nya värmefläkten i hyttaket. I skogsarbete är det nämligen ytterst viktigt att man får bort imma och is från fönsterrutorna. Man vill inte arbeta med lastaren i blindo. Jag hade problem med kylarvärmen senast jag körde med processorn men nu tog jag bort och kontrollerade både vattenpump och termostat – bägge var i skick. Det är knappast tilltäppta gångar i motorn heller för då jag hade bort cylinderfodren så kunde man konstatera att motorn var riktigt ren inuti. Nu skall jag ännu byta temperaturgivare och mätare så får vi se om det fungerar.

Jag hade också tänkt spika upp verandans målade ytterbräder medan jag väntar men det har regnat och blåst. Få se hur det blir i morgon. Väderprognosen lovar plusgrader och regn utom på onsdag. Det har ju varit fint verkstadsväder men då traktorn är ihopskruvad så vill jag gärna ha kallt (men inte snö, tack).

Paus i arbetet inte bra

Nu är det december och ganska länge sedan jag tog bort cylinderfodren från Belarus. Men i april började redan vårarbetena pressa på och så blev det bråttom med taket under sommaren och verandan på hösten. Först nu har jag kommit igång på nytt med Belarus motor.

Det är besvärligt att fortsätta efter en så lång tid. Jag har varit noga med att inte röra delarna som jag skruvat loss men redan att hitta alla verktyg och försöka komma ihåg vad man skulle göra härnäst tog en hel del tid.

Nu har jag i alla fall alla reservdelar som behövs (tror jag) och så köpte jag ett mätinstrument för att mäta cylinderns inre diameter. Det blev en Mitutoyo (begagnad) för 100 euro från Tyskland. Det finns billigare men det här är ett kvalitetsinstrument. Reservdelarna var så billiga att jag lugnt kunde sätta litet mera på verktygen. Hela satsen med fyra cylinderfoder, kolvar och tappar kostade bara 130 euro … Med normala priser hade jag väl bara fått ett enda foder utan kolv – om ens det.

På nätet fanns det mängder av råd om hur man installerar våta cylinderfoder så det var inget problem. Men jag var glad att jag inte hade en modern dieselmotor för då hade installationen varit mycket besvärligare. Nu var det inget problem att få toleranserna för fodren under gränsen. I själva verket var skillnaderna knappt mätbara.

Här är bara ett cylinderfoder kvar att installera

Till all tur verkade motorn för övrigt vara i gott skick. Vevaxellagren var som nya så litet vatten i oljan hade inte gjort någon skada. Jag byter i alla fall lagren nu då motorn är isärplockad. En serie nya lager kostade bara 6:03 euro. Då har jag en ganska grundligt förnyad motor – bara blocket är gammalt.

Sedan får man bara hoppas att jag inte klåpar vid ihopsättningen. Jag byter också generator till en 100A med inbyggt laddrelä. Sedan är det bara startmotorn kvar av det gamla men den har fungerat bra och den kan lätt bytas senare ifall det behövs. Lamporna skall också bytas till LED varvid belastningen på generatorn blir mycket lägre.

En sak blir väl ännu ogjord och det är hydrauliken som läcker olja. Det minskar mycket långsamt men är ju eländigt då det droppar på golvet. I alla fall så är det en större ändring så den får vänta. Snart måste jag få igång traktorn och lastaren med processorn installerad.

Det börjar bli vinter – förra natten hade vi -7 grader – och snart kan man köra i skogen. Då borde man gallra så mycket som möjligt innan det kommer snö. Det blir inget skogsarbete ännu nästa vecka för det skall bli +8 grader på fredag och regn men det skadar inte att maskinerna är färdiga då det senare blir kallare. Man får åtminstone hoppas på en ordentlig vinter (men inte så mycket snö).

Jag kan behöva litet skogsarbete. Nu har jag igen börjat vrida dygnet framåt så att jag jobbar ända in på småtimmarna. Det är ju ingen skillnad då man ändå måste arbeta vid lampljus så gott som hela dagen. Men en dag i skogen – om än kort – brukar få en att slockna ganska tidigt på kvällen.

P.S. Ducaton gick igenom besiktningen – efter det att ett stort rosthål i ena balken svetsats. Men det är inte slut på rostandet så jag tror att jag måste hitta en billig begagnad men nyare Ducato nästa år.

Det blidde ingen verkstad

Tanken var att skruva ihop Belarusen men det blev mest bara datamaskinsarbete. Brorsan fyllde 70 och jag satte ihop en fotobok från våren 1950 framåt. Dessutom lagade jag spellistor som spelar gammal 60-talspop med Beatles, Beach Boys och liknande för kaffebjudningen på gamla folkskolan.

Inte nog med det utan mina WordPress började bli så gamla att de knappt fungerade alls. WordPress är alltså det program som vi använder bland annat för Bondbloggen. Hemma i stallet har jag liknande WordPressar för Hindersby.net och LSS 1965 (studentklassen) och släkten (slekt.hindersby.net)-

Inte bara människor blir gamla och skröpliga utan det gäller lika väl för program. Numera är programmen uppbyggda av tiotals eller hundratals biblioteksprogram. Dessa uppdateras hela tiden och till sist så blir det svårt för WordPress att hänga med. Nu senast måste jag uppdatera php som tillsammans med css sköter om att sätta innehållet i en snygg form på rutan

Vanligen uppdateras biblioteksprogrammen automatiskt i samma takt som huvudprogrammet men så icke php. Jag körde ännu en version 5.2 fastän det redan kommit ut 7.3. Så jag fick sköta det för hand. Det hade jag aldrig gjort förut så det gick flera nätter till att läsa allting om uppdateringen på nätet. Ett tag trodde jag redan att det var helt kört och att jag måste köpa en ny datamaskin och börja och från början helt och hållet …

Nå, det gick i alla fall att få igång WordPress i går. Ducaton skall besiktas snart och en balk är rostig men den förde jag till Mickes verkstad (Micke är granne och ludikusin och mycket duktig). Det är bara nödvändigt att koncentrera sej på Belarus för annars blir det inget skogsarbete i år. Om jag nu minns hur den skall skruvas ihop …