Årets höjdpunkt …

I slutet på februari är jag upptagen. Det är inte roligt med det är nödvändigt att deklarera. I år blev det extra roligt genom att flismataren krånglade och keden brast fyra gånger på en vecka. Som lök på laxen kom det en ordentlig snöstorm i går kväll.

Som jag redan påpekade i förra inlägget (Våren kom – i februari) så var grundorsaken att kniven kring skruven gått sönder. Då fastnade flisbitar i hacket och skruven kördes fast så hårt att keden brast. Jag fick ny kniv (ett runt bett) i förrgår men det var en kall dag i går så jag for hellre till skogs och fällde tallar eftersom de lovade varmt väder till idag. Då skruven är utomhus så är det inte trevligt att arbeta med den i blåst och kyla. För att byta kniv så måste man ta ut hela skruven eftersom kniven är en ring som skruven går in i.

Visst blev det varmare idag men det var som sagt snöstorm i går kväll och jag måste köra snö i ett par timmar först. Att byta kniv är inte så svårt men det var värre att få ut skruven. Den driver nämligen två tallrikar som skall röra om flisen så den faller ned i skruven. Den ena tallriken gick lätt att ta bort men den andra satt som berg. Det är fint damm som småningom far in i lagret och låser tallriken. Den ena tallriken hade jag tagit bort för ett par år sedan men den andra var orörd. Tyvärr är de så stora att mina utdragare inte klarar av dem. Jag borde tillverka speciella dragstänger för tallrikarna men det hade jag inte tid med nu. Det var inte kallt idag men man vill gärna ha på pannan till natten.

Med jäärnstavur och en stor hammare samt den största rörtången fick jag i alla fall ut skruven och kunde byta kniven. Det borde jag ha gjort redan första gången som keden brast men jag såg då inte det stora hacket i kniven. Som vanligt är det värsta att skilja åt nånting – sedan är det lätt att sätta in en ny del och skruva ihop igen. Skruven behöver inte tas bort helt. Bara man får loss röret till brännhuvudet så kan kniven bytas.

Mörkret började falla och det började blåsa igen men jag fick skruven tillbaka och luckan fast. Det var besvärligt då den ena tallriken satt kvar. Nästa sommer borde jag ta bort den, rengöra lagret och så borra två hål i tallriken så jag får utdragaren fäst vi den. Då går det lätt att ta bort den. Att bryta med olika järn går inte bra men en utdragare brukar ta bort de envisaste skivor.

Tur i oturen var att det var ganska varmt den senaste veckan. Det började till och med regna och därefter beslöt jag att börja deklarera. Det är samma jobb varje år men ett år är för länge och man glömmer allt man gjort förra året tills man uppfinner hjulet på nytt efter en del dåliga försök. I princip är det mycket lätt: Man bara skriver in kvitton under rätt kategori och så kommer bokslutet och deklarationen atomatiskt ut. Nä, jag har inte något bokföringsprogram utan jag har byggt upp en kalkyltabell med LibreOffice som fungerar precis lika bra eller bättre. Man kan ju själv göra förändringar ifalla deklarationsanvisningarna ändras. Men det har de inte gjort i år.

Lustigt nog kommer det i alla fall en del problem och man sliter i de få testar som finns kvar, pustar och stönar och dricker massor av kaffe. Men jag skulle aldrig ge bort deklarerandet för jag vill hålla koll på vad som hänt under året och vart pengarna gått. Då är det bäst att bokföra själv. Och då jag gör allt annat själv så varför plötsligt göra ett undantag för deklarerandet (även om det är motbjudande).

Att hitta alla kvitton är ett stort arbete. Även om de flesta är samlade i en låda så finns det alltid något som man glömt i bilen, i verkstaden,  i en plastkasse eller i en rockficka. I värsta fall har rocken hamnat i bykmaskinen och då är det slut med det kvitto som eventuellt blivit kvar i en ficka.

Nu har i alla fall tiderna ändrats och allt mer köper jag över nätet och får kvitton elektroniskt. Över hundra kvitton finns i datamaskinen och då räknar jag inte med de e-fakturor som där också finns. Tyvärr finns det ännu ingen standard för elektroniska kvitton så man måste sätta in dem i bokföringen för hand. Vilket har den fördelen att man då ser efter vad det är frågan om. Automatik i alla ära men ibland går det alldeles fel med automatiken.

Det kan man se av kvittona att många saker som jag köpt över nätet är verkligt grisbilliga. Det kan vara ett par, tre euro med frakten inräknad … Det beror på att Kina ofta har gratis frakt. Det tar ofta lång tid att få nånting från därifrån (2-4 veckor) men om man inte har bråttom så är det lönsamt. Speciellt om samma vara från EU kostar 5-10 gånger mer …

Deklarationen är inte klar än men det ser ut att bli minus för jordbruket som vanligt. Det väl över 30 år sedan jordbruket gått på plus. Skogsbruket ger däremot en liten inkomst. Kanske inte i år för jag har investerat en hel del i skogsmaskiner (den stora lastaren) men annars är skogsinkomsten ofta rent netto då vi gör allt arbetet själva. Enda utgifterna för skogen är maskiner och bensin till motorsågarna. Nu har jag i alla fall tänkt skaffa nya handskar till nästa år eftersom de gamla har så stora hål. Skogsbyxorna har jag lappat med textillim men jag borde hitta ett lim med bättre kvalitet.

Förrän jag fyller i deklarationsblanketten måste bokföringen kontrolleras grundligt. Vanligen hittar man i alla fall vid kontroll felaktiga summor, bortglömd moms och underliga kvitton. En del summor finns med i kontoutdraget men man kan för sitt liv inte minnas vad det var frågan om och en del kvitton är milt sagt oförståeliga. Till sist måste jag kolla in min epost för kvittots datum och se vad jag har gjort de dagarna. Man kan också läsa gamla inägg i Bondbloggen och se på foton från den tiden. Då börjar minnet vanligen återvända och kvittot kan sättas in i rätt fack.

Deklarationen är alltså en resa ett år bakåt i tiden. Det kan vara intressant bara man inte fördjupar sej för mycket i vissa händelser och glömmer att gå vidare. Dessutom kan det vara nyttigt då man kommer ihåg att jag skulle ju senare fixa det och det – vilket man förstås glömt.

Det går åt en hel del chips och Coca-Cola innan deklarationen är klar. Sedan borde man städa upp alla papper man spritt över hela arbetsrummet men då har man bokförandet upp över halsen och lämnar alltihop och far till skogs i stället. Visst hittade jag i år också papper från deklarerandet i fjol …

(Flismataren fungerar ännu …)

Våren kom – i februari

Det var verkligen vårkänsla häromdan med sol och värme. Och för en gångs skull tyckte jag det var bra med varmt väder. Flismataren krånglade nämligen riktigt ordentligt och så fort jag fick den reparerad så räckte det bara några timmar innan den var sönder igen.

Men snön smälte och det var varmt i solen. I traktorhytten var det hela +24 grader vilket var litet för mycket av det goda. Men det gick an att ligga under flismataren och skruva. På söndag kväll insåg jag att drivkugghjulet på flisskruven motor var helt slut. Keden hoppade över kuggarna hela tiden. Så jag beställde nytt kugghjul från fabriken och det kom på tisdag morgon. Allt fungerade bra till tisdag kväll då kedjan till skruven brast för andra gången. Nu började jag undersöka mataren riktigt ordentligt och då såg jag att kniven vid skruvens rör hade ett stort hack. Då fastnar bitarna i hacket i stället för att följa med runt kniven tills de är avskurna.

Det här är besvärligt för hela skruven måste tas isär för att skall kunna byta kniv. Jag beställde två nya knivar och hoppas att de kommer medan det är varmt. Till dess får jag väl gallra bort alla större bitar ur flisen men det är arbetsamt för större mängder. En förståndig människa hade förstås satt flismataren i skick och bytt kniven förra sommaren …

 

Fin vecka – nästan

Förra veckan var det igen en kall vecka med -20 grader på natten. På eftermiddagen så värmer solen redan riktigt bra. Det var närmare +20 grader i hytten på traktorn då jag lastade av stockar. Men så är virkesupplaget också på södra sidan om skogen. Det är inte så bra på våren för då smälter vägarna ganska tidigt. Skogsvägar och upplag borde alltid vara på norra sidan men tyvärr finns det ingen skog på södra sidan om vägen.

Sällan har vi haft så fina vintervägar som i år. Det finns bara några centimeter med snö och kölden förra veckan gjorde att vägarna håller bra. Det behövs också för de tunga lassen med tallstockar. Nu då vi hugger i hemskogen så kan man köra bil hela vägen över åkrarna fram till hygget. Vi har ju inte plöjt alls.

Kölden gjorde förstås att man måste ha motorvärmen på i flera timmar med motorhuven övertäckt med presenning. I alla fall var det med nöd och näppe som Zetorn startade efter den kallaste natten. Allt skulle i alla fall varit bra men så brast keden som driver flisskruven mitt i kölden. Jag skyfflade en tid flis in i panna för hand men insåg snart att det måste ske varje minut hela natten så jag satte på elpatronen. Den orkade inte hålla värmen (6 mot 60 kW) men huset kallnade långsamt och vi hade ännu +13 grader på morgonen vilket man är van vid under vintern i vårt välventilerade hus. Med filttossor och ytterkläder på gick det bra tills jag fick igång flismataren igen.

Det är en grym utväxling på flismataren och det är en kraftig rullked som driver skruven. Det behövs också för ibland fastnar det träbitar i skruven. Där finns en kniv som skall skära av de stora bitarna så de går genom röret kring skruven. Ibland hör man hur det gnisslar och stönar i flismataren och den låter ofta som en ko med hosta. Så det behövs nånting extra för att rullkeden skall gå av. En gång hade en harvtinne fastnat mot kniven och det gick ju inte. Nu var det kugghjulet på skruvens axel som hade kommit loss och keden hade klättrat med sidan upp på kuggarna – och brustit.

Det går bra att slå ur nitarna till länken och sätta in en ny länk. Litet extra tid tog kölden för man måste värma sej emellanåt. Det gick ganska bra att reparera keden men så måste jag krypa ned under flismataren och slå tillbaka kugghjulet. Det tog också sin tid för det var -17 grader ännu följande dag och flismataren är utomhus. Förutom att värma sej måste man hämta nya verktyg  (större hammare) innan kugghjulet var på plats och keden kunde sättas tillbaka. Nu satte jag ny skruv med gänglåsning så att kugghjulet skulle hållas fast.

Efter att ha skyfflat in flis för hand så började man tycka att flisskruven var en riktigt fin uppfinning. I annat fall skulle det behövas två eldare – en på dagen och en på natten. Men så är det. Man tar en mängd saker för givna tills det händer nånting. Och på vintern är värme i de här trakterna en ganska viktig sak.

Det är fantastiskt att jobba i skogen och förra veckan var det rena vykortsvädret då man körde hem på kvällen.

Och så var det fullmåne.

Nästa vecka ser det ut att bli varmt igen. Det bli plusgrader på eftermiddagarna men det gör inget så länge det fryser på nätterna. Jag kör i alla fall ut allt an efter som jag hugger. Det blir ungefär tre tallar per lass – och då har jag inte börjat såga ner de stora. Först måste jag byta svärd på en såg så jag klarar av att fälla dem. Ett 13″  (30 cm) svärd räcker inte för de stora om är över 70 cm i roten. Alldeles för länge sparade: Snål spar och fan tar …

Digitalt väder

Vädret har också digitaliserats. Det är bara +1 grader eller så -20 grader och hoppar fram och tillbaka mellan dessa temperaturer. Förra veckan var det nollväder och den här veckan tycks det bli -20 grader. Vi hade -21 i natt och det är ganska kallt i mitt arbetsrum eftersom det blåser från norr. Man behöver inte gå ut för att veta varifrån det blåser utan man kollar bara vilka rum som är kallast :-). Men vi har fin ventilation och det är så frisk luft här hos oss …

Visst kunde man gå ut och hämta ved – eller så kläder man på sej litet mera. Ju latare man blir desto mera börjar man tycka att det enklaste är att klä på sej mera – och det är också billigast. Så jag sitter med filttossor och ytterkläder och sysslar med deklarationsarbete medan jag väntar på att traktorn skall bli uppvärmd och solen skall knäcka ryggen på den värsta kylan. Solen är redan riktigt effektiv. Då jag lastade av ett stocklass i går så blev det +20 grader inne i hytten och svetten började rinna så jag fick ta av mej mössan.

Jag hade bråttom att köra upp vägarna så de skulle frysa under de tre kalla nätter som var lovade. Och med -20 så fryser de bra till. Det behövs också för de stora tallstockarna väger en hel del. En del av lommarna måste jag lyfta på lasset en ända i taget. Tallen är en hel del tyngre än granen. Det var inte små tallar som blivit “sparade”. I går fick jag fyra stockar på fem meter (4,9 meter) från en av tallarna nedan. Rak och fin utan kvistar ända upp till toppen. Men så växte den inte heller alldeles i skogslaggen då tallarna är kvistiga “buskar”. Vissa kvistar börjar närma sej 15 cm i grovlek …

De långa raka tallarna med liten krona är bra att fälla. Jag fällde tallarna ovan rakt ned i en ungskog och inte ett träd brast … Stammarna for nätt mellan träden (kronan föll i en öppning). Det sparar ungskog. Annars så ser man bra skillnad mellan 40 år gamla nödvuxna granar och nya friska plantor men jag lämnar allihopa kvar för att hålla tillbaka gräset och hindra att de blir alltför kvistiga.  Senare plockar jag bort de nödvuxna klena granarna till kvastskaft för de är mycket starka. Jag köper inte några svarvade kvastskaft för de brister så fort man börjar sopa. Rena skräpet.

Till sist en bild av våra oerhört effektiva mössfällor. De har tömt alla husen på gnagare så nu måste vi köpa mat åt dem – och det gör vi så gärna.

 

Landsbygdens Folk

Vi får vanligen tre exemplar varje fredag av Landsbygdens Folk. Det är inte alls för mycket för Henrik och brorsan skall också ha eget exemplar. Vår postlåda är alltså postcentrum här. Både Heimbackas och Riibackans post kommer till den. Men i fredags kom det FEM exemplar …

Datamaskinerna fattar inte att Nisse Husberg och Nils Gustaf Bernhard Husberg är samma person. Likaså kommer det ett exemplar till Bernhard Husbergs dödsbo och ett till Bernhard Husbergs sterbhus.

Snart kommer vi att få SEX exemplar för jag har nyss bytt namn och då får naturligtvis “Nisse Nils-Gustaf Bernhard Husberg” också ett eget exemplar :-). Namnbytet blev nödvändigt eftersom de enkelspåriga byråkraterna inte kan få in i sina trånga skallar att mitt namn alltid varit Nils-Gustaf och tilltalsnamnet Nisse. Det står till och med Nisse Husberg på min doktorsavhandling men byråkraterna kan absolut inte flexa nånting. Man kan bra byta ut dem mot datamaskiner och det skulle inte bli ett dyft sämre. En del säjer att de inte vill prata med en datamaskin utan vill ha en levande människa att diskutera med i all service men då har de inte tänkt på att en byråkrat är ännu värre än en maskin.

Landsbygdens Folk är en utmärkt tidning men fem exemplar är ändå litet i överkant …

 

Plaskvinterns återkomst.

Det har varit riktigt fint skogsväder en tid men i går blev det dåligt. Förmiddagen gick ännu an men på eftermiddagen så började det regna. Nu ser det ut att bli inomhusarbete fram till tisdag/onsdag då det åter blir litet kallare. Jag tänker inte köra spår på åkrarna så jag väntar hellre. Med direktsådd så är det litet känsligt. Nu då det varit fruset och mycket litet snö så har det varit lätt att köra hur som helst på de oplöjda åkrarna. Plogens återkomst blir allt mer osannolik här hos oss.

Tallarna i skogslaggarna har jag börjat fälla längs med laggdiket och försöker undvika att få kvistar på åkern. Det var så mycket arbete att plocka kvistar före jul att jag hellre sätter tid på att fälla inåt skogen eller längs laggdiket. Det går för det mesta inte utan att använda lastaren som hjälp för alla kvistarna går ju inåt åkern. Då gäller det att komma tillräckligt nära stammen med traktorn. Efter att ha kört sönder en slang till gripen så använder jag bommen och vridcylindrarna för att skuffa trädet. Till all tur har Farma dubbla vridcylindrar men kraften är ändå inte den bästa vid vridning. En tall som lutade kraftigt in mot åkern klarade jag inte av så den måste jag dra tilbaka in i skogen.

Jag måste sätta in en bild  som inte har solsken för det har varit vanligare med tjocka moln nu i januari.

Molnen är så tjocka att det är nästan samma temperatur dygnet runt (under 1 graders variation). Jag vet inte vad statistiken säjer men det känns som om januari månad blivit en varm månad numera. Så nu undrar man om februari och mars skall bli riktigt kalla ?  För säkerhets skull kör jag ut allt som jag fällt genast. Jag har vagnen bakom traktorn och tar med ett lass stock varje dag ifall föret skulle bli sämre. Veden får bli kvar åtminstone vid de stenigare skogsvägarna för jag måste ända köra ut en del i juli – allt ryms inte på vedbacken tillika så vi måste flisa i två omgångar.

Det varma vädret gör att vi har använt ganska litet flis och det borde inte vara något problem om nu inte vintern ännu blir riktigt kall de två månader vi har kvar av den. April börjar redan vara vår och solen värmer ganska bra på dagarna.