Författare: Charlotta

Såhär ser det ut i ena änden av fårhuset. Lammen har en egen kätte. Där är det fri tillgång på mjölk ur flaska. De som är vana att man ger dem flaska från små, trillingar och såna som tackorna inte riktigt tar hand om, lär sej snabbt att gå och äta själva. Man ska dock se till att där alltid finns mjölk. Om det tar slut i flaskorna och lammen sen får mjölk, slukar dom kall mjölk som om det vore sista måltiden i deras liv. När flaskorna inte längre räcker till, tar jag till ämbar/tutthink, eller minskar grupperna. Det som också är viktigt att det finns i en lammkätte med “kallbar” är värmelampa. När lammen får kall mjölk, och får sköta det själva, alltså dricka lite och ofta, så fungerar det bra, men värme vill de ha. Vem som helst blir lite frusen av att dricka kallt, så även lammen. De flesta får ändå mat av tackan, men när det finns tre lamm som ska ha mat ur två spenar, så blir ofta en lite på efterkälken, men lammbaren jämnar ut skillnaden mellan lammen.

Filmen är rätt mörk, men lite ser man i alla fall hur det är att vara lamm hemma hos mej 🙂

Man kan också se min senaste skapelse hängandes på väggen i lammkätten. Det är en lamm-matar-automat. Lammen tycker lika mycket om havre som sina mödrar, så det brukar börja gå åt en hel del framåt vårkanten. Jag brukar ställa in ett ämbar med havre i lammkätten, men när där är flere lamm som äter brukar inte ett 10l Ämbar räcka så långt. Dessutom roskar dom ner i det, stjälper omkull det, om det bara är möjligt… ja, dom såsar och råddar i det värre än småbarn. Så jag tänkte att jag skulle försöka spika ihop en lite större automat åt dem. Om den riktigt fungerar vet jag inte ännu, men det visar sej. Designen och funktionen är utformad mellan mina öron, och jag kan bara konstatera att snickare varken är eller blir jag, så det är inte det mest hypade man kan tänka sej. Tänkte att jag kanske skulle göra nån, eller några till, men, med facit i hand tror jag det får bli “the one and only”, OM det inte visar sej fungera helt fantastiskt fint… Nåja, det återstår att se… Där hänger den i alla fall, med ett halvt ämbar havre i, och den har inte kommit ner än 🙂

För att busa behöver man bara vara en vecka gammal…

De här lammen föddes 24.2 och filmen är filmad 4.3. Man kan bra stå och titta på dem så länge föreställningen pågår, det blir aldrig tråkigt 🙂 Om någon vecka när de blivit lite större, och fått lite fler kompisar i samma kätte, då brukar farten och krumsprången tillta rejält 🙂

Den här tackan började se “lamningsnödig” ut medan jag gav morgonmat åt fåren. Hon kom och äta 2-3 minuter, sen gick hon och ställde sej mot väggen längst bort och såg mycket fundersam ut. Jag började laga till en egen kätte åt henne. Det tog någon timme innan det första lammet kom, jag pysslade med diverse annat medan jag inväntade henne. Hon var lite skygg, så jag föste inte in henne i kätten, hon fick stå och “törvas” där hon stod. Att försöka få in henne i lammningskätten skulle betyda en lite cirkus bland fåren då alla springer runt och det är INTE lämpligt just nu när lamningen är igång. Nåja, när första lammet kommit och hon lite putsat upp det smög jag mej sakta och försiktigt dit, pratade ändå sakta så hon visste att jag var påväg, men nu brydde hon sej inte det mista om att jag kom. Jag fick bra torka slem från lammets nos, och sen svepte jag in lammet i en handduk och gick med det i markhöjd mot kätten och tackan som inte släppte lammet med nosen, följde så fint efter in i kätten, och så kunde jag stänga. Bra gick det, bra gick också födseln av följande lamm, och när det tredje var på väg tog jag upp telefonen, och filmade en liten snutt. Mörkt och skakigt är det, men kanske man ändå ser lite vad som händer 🙂

Eftersom tackan har så fullt upp med sina förstfödda, så går jag in i kätten och torkar bort slem från nosen på den tredje. Det var lite byngsligt med telefonen i ena handen, så jag kastade den ifrån mej en stund, så jag fick torkat bättre. Det tog inte länge så va de alla 3 uppe på klövarna och började söka sej mat 🙂

Bästa “kolla-lammninen-på-natten-pyjamasen” som finns, en ljusblå, fleecepyjamas med pingviner på! I den fryser man inte om det skulle råka bli några minusgrader. Man plussar naturligtvis på med en mössa, handskar, halsduk och stövlar. Och nu är det då igång, racet till och från fårhuset klockan 11-12 tiden på kvällen. De första två lammen tittade med pliriga ögon på mej när jag kom till fårhuset i morse… Sicken tillfällighet att jag senast igår satte och räknade ut att det nu borde vara ca 1 vecka innan de första skulle komma… Nåja, dom kommer när dom kommer dom! De blev en brun bäss och ett vitt tacklamm. Tackan tar dem båda, men är lite trilsk med att låta tacklammet dia … Ohemult! Ger man mat åt den ena, SKA man ge åt de andra också! Basta! Nå, det verkar som om det skulle jämna sej, hon verkar inte stöta bort det, så nog ska det väl ordna sej bara lammet blir lite tuffare. Är man bara några timmar gammal är man inte så kavat, så lite hjälp har behövts idag förmiddag. Nu lunch, något kulinariskt som vanligt när man grävt i frysen, efter något man fryste ner nån gång för länge sedan och tänkte, att nog kommer jag ju ihåg vad de här är nog … Det gör man som vanligt inte, och det skall igen en gång bli spännande att se vad den frusna klumpen innehåller. 🙂 Sen blir det att gå tillbaka till fårhuset och kolla att den lilla tar sej, och förbereda mera inför kommande lamm.