Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

Efterlyses skördeväder!

De här dagarna brukar skörden till lagret för vinterförvaring vara som intensivast men i år då allt är sent känns det inte som om det vore så bråttom. Det är först när man får syn på almanackan som man inser att vi redan nästan förbrukat en vecka i oktober.

Vi har relativt varmt så det växer fortfarande och jag bladgödslade faktiskt en del grödor så sent som förra veckoslutet. Men visst borde man börja få nåt under tak för så här års behövs bara några dagar nordlig vind så är frosten här. Därför var det också tänkt att vi skulle börja lagerskörden denna vecka. Och det såg lovande ut på måndag med frisk vind och torrare väder vilket gav möjlighet till vändning av den stränglagda samt lossning av den återstående direktsådda löken. Hann också skörda in ett lass lök innan tisdagsnatten då det utlovade regnet kom. Prognosen meddelade ett par dagar regn men sen skulle det bli torrare på nytt. Så blev nu inte fallet utan det har regnat dagligen sen dess. I morgon ska det visst också regna men sen utlovas uppehållsväder men prognoserna har inte varit värst pålitliga så det tror jag på först när jag upplever det.

Blåsten i måndags möjliggjorde också skörd av foderkornet och svinfarmaren som skördar på strå här fick hälften av kornet skördat och alla de åkrar där jag hade liggväxt. Enligt hans utsago så var skörden våt men god. Idag skulle det göras ett försök att återuppta tröskningen av det som står men knappt hann tröskan startas upp innan det började regna igen.

Jag som grönsaksbonde är ju van med utdragen skörd men jag märker nog att humöret börjar ta slut för mina spannmålsodlande kollegor.

Paus i lökskörden i väntan på bättre väder.

Också för morötternas del väntar vi på torrare skördeförhållanden.

De 6 mm som vi fick under morgontimmarna på tisdagen satte inte stopp för morotsskörden så vi fick ett litet hål i åkern under tisdagseftermiddagen. Men sen dess har det kommit närmare 30 mm till och nu är det bäst att invänta uppehåll. Morötterna är fortfarande i tillväxt så de hjälper också till att torka upp marken genom dess upptagning av vatten. Lagermorötterna odlas i år på bytesåker och planerna var att markbytet skulle återgå i medlet av oktober så upptagningen borde fås igång igen.

Sen sådd.

Här på FinneFarm är det mesta okonventionellt så jag tror ingen höjde på ögonbrynen när jag körde förbi med såmaskin idag. Jag hade ju plöjt och harvat för rågsådd för snart 3 veckor sen men när jag kopplade till såmaskin började det regna och det har varit för vått för sådd ända tills de senaste dagarna. Rågtröskningen och lossandet av löken hade ändå förtur så först idag hann jag så. Så här sent har jag inte sått tidigare och det är väl lite av ett lotteri om det överhuvudtaget blir till något, vi får se.

När jag som hastigast bläddrar igenom kommentarer i olika bondegrupper på sociala media ser jag att många gläds över att skördandet börjar vara över och säsongen närmar sig slutet. Själv tycker jag att det känns lite vemodigt, kanske är jag så mycket odlare att jag önskar att odlingssäsongen skulle vara för evigt. Eller är det bara att arbetsdagarna nu så här efter höstdagjämningen känns för korta när man har varit van att vara igång 15-16 timmar så gott som varje dag. Jag vet inte men lite vemodigt känns det. Nåå, efter att åkrarna plöjts så är det ändå inte lång tid innan man ser fram emot nästa säsong som förutses bli bättre än årets 🙂

Förövrigt så får jag vara glad att rågen skördades i förrgår då det var hyffsat väder, igår och speciellt idag så har det varit så dimmigt och fuktigt att det inte är många tröskor som rört sig i byn. Igår kväll när jag lossade sista löken tänkte jag att det är ju tur att man är radodlare så att man hittar bort från åkern. Hade man varit mitt ute på en stor stubbåker hade det nog krävts kompass för att hitta bort, eller GPS. Kanske det är därför som navigeringsutrustningen är så populär bland storbönderna? 🙂

Om nu sådden är sen så är det nog ett och annat fält som kommer att skördas sent här i grannskapet om de nu överhuvudtaget hinner mogna för skörd. Ett vetefält här granngårds är fortfarande väldigt grönt, hur länge ska det nu ta innan det är moget? Finns också ett och annat vårrapsfält som är sena.

Vetet granngårds är fortfarande grönt trots att vi har slutet av september.

Rågen tröskad.

Fick rågen tröskad idag i fina förhållanden. I motsatts till vad statistikförarna påstår så blev det ingen rekordskörd men ändå betydligt bättre än vad jag hade förväntat mig i våras. Den såg inget vidare ut då efter att istäcket släppte och jag hade nog plöjt upp de sämre partierna i våras om alternativen skulle ha varit lönsammare. Men nu är jag glad att jag gav den en chans, råg är nog en märklig växt att kunna komma igen trots dåliga utsikter.

Så pass illa såg det ut då i våras att jag inte brydde mig om att tilläggsgödsla efter snösmältningen, ogräsen tog jag dock hand om -man vill ju inte uppföröka ogräsbanken. Senare när jag såg att det trots allt fanns potential till någon form av skörd så lät jag tilläggsgödsla enligt växtläget med hjälp av N-sensorteknik.

Och den sena tilläggsgödslingen hjälpte säkert till att höja skörden, som sagt ingen rekordskörd och inte mycket att yvas över men så här hastigt prövat så kom det ca 5m³ per tröskad nettohektar. Fukthalten under 20% vilket är bra för råg men så var den väl mogen också, det är ju ändå 380 dagar sen den såddes. Halmen var så torr och skör att den till en början ställde till besvär då den smulades sönder till modd och belastade sållen hårt. Efter att ha sänkt varvtalet på slagorna och justerat luften så blev det bättre.

25.9.2017 Rågen tröskas i för årstiden riktigt fina förhållanden, det ändå som saknades var lite vind så att dagg och rimfrost hade torkat lite tidigare på dagen. Nu fick vi vänta till middagstid innan tröskningen kunde inledas för dagen.

Kvällsdimman och -fukten kom tidigt i det lugna vädret men vi fick all råg tröskad innan dess. Blir nog en kall natt trots att det var närapå 20 grader varmt på eftermiddagen.

Gammal är äldst….

…..får man åter konstatera. Nisse håller ställningarna här på bloggen när orken för oss yngre tryter. Jag lyfter på hatten!

Att mitt skrivande lämnat på hälft beror både på humöret, marknadsproblemen avlöstes av dåligt väder, och mycket arbete. Blomkålen som var på tapeten då senast hade jag inte så stora problem med då jag råkade ha små mängder att skörda när det var som besvärligast.

Däremot såg det väldigt illa ut för isbergsallaten. Ett tag såg det ut som om jag skulle bli tvungen att plöja in 7 ton sallat men sen råkade några större producenter ut för problem i odlingen och jag fick möjlighet att bidra med lite sallat för industribruk. Tydligen så passade pris och kvalitet så det blev ytterligare några leveranser. Efter att på några dagar och i ett par repriser ha skördat 9-10 ton sallat vid sidan om de övriga produkterna så blev det sängen istället för tangentbordet när mörkret föll för dagen. Att “rädda isbergssallaten” fick bli första prioritet. Samtidigt får jag väl revidera mina tidigare uttalanden att industrin mest använder importsallat, nu gick det en hel del och det blev sist och slutligen bara ca 3 ton som lämnade oskördat.

Till månadsskiftet började det lugna ner sig lite på sallatsfronten så vi passade på att inleda morotsskörden ett par veckor senare än normalt och nu har vi också inlett purjoskörden likaså också ett par tre veckor försenat. Båda grödorna ser annars friska och fina ut men någon rekordskörd blir det inte, till det har nog tiden runnit ut.

Tröska spannmål har jag inte gjort ännu men det ser ut som om rågen kan tas imorgon. Kornet behöver nog ytterligare en till två veckor vackert väder innan det är moget.

Rågsådd hade jag planerat in till lördagen för tre veckor sen och hann plöja samt harva åkern men när jag kopplade till såmaskin började det regna och det nybearbetade fältet sög ju i sig all fukt som en svamp så det är först nu som det verkar torka så pass att det går att så. Kommer nog trots den sena tidpunktern att på vinst och förlust så rågen i och med att utsädet är överårigt och det inte är någon idé att spara det till nästa höst eftersom grobarheten redan är på nedåtgående.

Det har väl hänt lite ett och annat ytterligare men det får räcka så här för denna gång. Ska väl försöka bättra mig lite vad gäller bloggandet nu när mörkret lägger sig och utearbetena avslutas allt tidigare för dagen. Lägger till lite bilder 🙂

31.08.2017 Isbergssallatsskörd i arla morgonstund.

9.9.2017. 3 ton isbergssallat blir till gödsel för höstrågen…….

…..plöjning av sallatsåkern inför sådd av hybridråg. Det var ursprungligen tänkt att den skulle sås efter tidigt korn men eftersom kornskörden blir sen så får det bli plan B. Kan ju vara intressant att se hur rågen tar sig efter sallat också.

Men sen blev det regn innan jag hann så…..

……och åkern höll sig för våt för sådd i flera veckor.

En bra dag köar bilarna vid lastbryggan 🙂

Fortsatt dålig efterfrågan.

Jag skrev ett inlägg om marknadsproblemen för ett par veckor sen och närde då lite förhoppning om att situationen reder upp sig till skolstarten. Så har nu inte skett utan problemen sprider sig till ytterligare produkter och situation är ytterst prekär. Övriga media har nu också noterat saken som till och med nått förstasidesstatus i Vasabladet.

Bland annat på Facebook har folk engagerat sig i saken och jag har fått en hel del samtal från folk som värnar om den inhemska produktionen. Folk har bland annat varit förbannade över att storkök och förädlingsindustri använder sig av utländska varor så att bönderna här hemma får plöja in sina grödor. Det har också kommit förslag om ordnande av självplock, marknadsförsäljning, REKO-kampanjer, donationer till mathjälpen m.m. Även här på bondbloggen kom det några förslag som kommentar till mitt förra inlägg.

Vad gäller självplock så har man jämfört med jordgubbsodlarnas självplock och förundrat sig över att grönsaksodlarna inte använder sig av samma system vid marknadsföringsstörningar. Och visst allt är möjligt men jämförelsen haltar ändå lite. De jordgubbsodlare som säljer via självplock har satt det i system redan när dom planerat odlingen, allt från marknadsföring till parkeringsutrymmen ja till och med barnskötsel har planerats i god tid. Att på en några dagars varsel åstadkomma detsamma i en grönsaksodling för att ta hand om en omgång grönsaker som har ett par tre dagars skördeintervall är inte lätt. Dessutom är inte planteringen planerad för skörd av folk som inte har vana att röra sig i och skörda i fältmässiga odlingar. Produktmängderna är heller inte små, en hektar blomkål kan förväntas ge mellan 10 och 30 ton skörd så ett visst antal kunder fodras det nog. Medel-Meikäläinen äter inte många kg blomkål i året.

Det är ändå roligt när folk engagerar sig, här i Vasa har till och med REKO-admin startat försäljning av vissa odlares överskott. Och visst kan uppmärksamheten resultera i att några odlare blir av med en del av sina överskottslager men någon långsiktig lösning tror jag inte att det är.

Vill man delta i kampanjen att rädda den inhemska grönsaksproduktionen så är nog det bästa att man noga kontrollerar ursprung, skippar halvfabrikaten som ofta innehåller utländska produkter samt ber den lokala handlaren ta hem lokalproducerade grönsaker till försäljning. Har man möjlighet till att handla i den lokala gårdsbutiken eller REKO-försäljningen så går också större del av inköpen direkt till producenten.

Det här är något vi kan ta oss ur genom att konsumera rätt!

Också broccolin som är så hälsosam har dålig åtgång.

Sorten har betydelse

Gick en runda genom rågåkern i kväll och nu syntes det bra hur mjöldrygaangreppen blir denna säsong. En utdragen blomning lär ju vara stor orsak till svåra angrepp av mjöldryga och i år var blomningen utdragen på grund av svår vinter och kall sommar.

En sak som också ser ut att hålla sträck är att de nya pollenplussorterna verkar klara angreppen bättre då jag inte hittade just några angrepp i Magnifico medan Allawi var svårt angripen. Tänkte inte så desto mera råg i år men har lite överbliven Allawi från ifjol som jag tänkte så upp så det var ju synd att angreppen verkar svåra för just den sorten. Man vet ändå inte hur nästa säsong utfaller det kan ju gå vägen ändå.

I övrigt så har nog rågen tagit sig bra, den står fortfarande och nu hade tyngden i axen som matats böjt strået så att jag ser över växten igen. Det som såg så bedrövligt ut i våras kommer nog att ge lite skörd i alla fall 🙂