Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

Precisionsodling.

Läste en artikel om den digitala revolutionen i jordbruket i NyTeknik , tyvärr så gav inte kommentarerna till artikeln något mervärde. Kanske kunde vi få till lite bättre och konstruktivare debatt här?

Precisionsodling eller vad man nu ska kalla det när det är frågan om att tillföra och göra odlingsinsatser i rätt tid och mängd är vad jag menar här. Att man som i mitt fall precist placerar plantor på rätt avstånd och i raka rader kunde också kallas precisionsodling men det är inte det jag syftar på denna gång. Kanske om jag använde mig av gps-teknik för att rätt placera raderna så kunde det omfattas av precisionsodlingssystemet.

Jag har väl försökt mig på att t.ex. bevattna och gödsla enligt nån form av behovsbedömning men det har inte gjorts med desto större tekniska hjälpmedel. Oftast är det regnmängder och uppskattad avdunstning, tillväxt och okulär bedömning av plantornas färg samt eventuella kvävemätningar med jordmånsväskan som stått som beslutsunderlag. Inte speciellt avancerat med andra ord.

En liten försmak av att mera precist och med hjälp av avancerad teknik tillföra gödsel fick jag härom veckan då jag testade att tilläggsgödsla rågen med hjälp av N-sensor utrustad entrepenadspridare. Rågen var ju väldigt ojämnt utvecklad och fältet innehöll en hel del svaga partier som det knappt lönar sig att satsa ytterligare insatser på så jag tyckte att det var ett bra objekt att testa dylik utrustning på.

N-sensor utrustning för styrning av centrifugalgödselspridare.

Det blir många skärmar att hålla koll på när tekniken gör intrång i hytten. Vore nog dags för standardisering så att det mesta kunde skötas via traktorns egna skärm.

Intressant att se hur N-sensorn tolkat växtligheten.

Sen gödslingen har tillväxten varit snabb, ja t.o.m. lite för snabb för jag hann inte ge de bästa partierna den stråstärkningsbehandling som jag hade avsett göra innan den gick i ax. Den når mig nu under armarna och blir antagligen manshög innan stråskjutningen avstannar. Så dess vidare öde står nog och faller med vädrets makter. Hoppas ändå hinna ta mig tid för att utvärdera “projektet”.

Om någon av läsarna har erfarenheter av dylika mackapärer eller annan precisionsodlingsutrustning så vore det intressant att ta del av Era erfarenheter.

Lägesrapport.

Ursäkta frånvaron och tack Nisse för att du håller ställningarna. Har försökt få till några inlägg men nukku-matti har tagit mig så fort jag satt mig vid tangentbordet. Senast jag skrev låg jag närmare 2 veckor efter de senaste årens och kanske en 10 dagar efter normal tidtabell och jag har försökt jobba in den tiden sen dess. Har lyckats ganska bra tack vare hyfsat väder och duktiga medhjälpare så nu är jag på ett par tre dagar när ifrån att vara ikapp. Men det har tarvats långa dagar så därav inga inlägg. Orken och humöret som inte blev bättre av slaget efter tolv’s debatt om jordbruket har trutit nu som då. Att under sena reprisen framåt midnatt på radion få höra att man jämförs med förortens bilbrännare och att varje jordbrukares arbetstimme belastar statsekonomin med 2 euro fick mig närapå att fälla ihop harven och åka hem till madrassen. Man får tydligen kalla jordbrukaren för vad som helst numera…… nåjaa politik hör inte hemma i detta forum så jag lämnar det där hän.

Nu faller ett stilla försommarregn som gör gott åt det som är sått och planterat och jag borde antagligen ta itu med stödansökan som ska va inne till torsdag men till det räcker inte humöret så jag försöker mig på ett inlägg i stället. Jag är nu inte ensam som har ansökan liggandes, lokala ProAgria direktören tittade in igår och hon menade att ännu i förra veckan så hade 50% av jordbrukarna ansökan liggandes.

Bilder lär berätta mer än tusen ord så jag gör ett hastigt sammandrag med korta kommentarer om vad som gjorts sen sist.

Lök.

20.5.2017 Växtskyddsarbete under de tidiga småtimmarna.

20.5.2017 Samcoplastläggning och utmärkning av försöksrutorna.

27.5.2017 Plantlökssättningen halvvägs. Så här långt relativt hyfsat planteringsväder men sen tog nordanvinden kommandot men med frusna fingrar kunde lökplanteringen slutföras sista maj.

Palsternacka.

Just hade vi tagit upp fjolårets och nu var det dags att så nya 🙂

Sallat.

Morot.

Råg.

5.6.2017. Hoppsan, här har det hänt saker. Kanske får man lov att ta itu med ogräsbekämpning och ge lite tilläggsgödsling i alla fall.

Kål.

9.6.2017. Äntligen lite sommarvärme 🙂 …..men med den kom också lopporna 🙁

Vårsäden.

Fick lagom till månadsskiftet hem såmaskin som jag liksom tidigare år lånar eftersom min gamla strök med i branden. Lite sent kanske men å andra sidan har det som såddes tidigt här i grannskapet vuxit långsamt så så långt efter borde det ändå inte bli nu när det är varmare. Det är nog ändå första gången jag inleder vårsådden i juni månad, maj är nog det normala.

Årets fyllningsstation ser ut så här. Merparten av årets spannmålsåkrar ligger nära driftscentrum så maskin har fyllts hemma på gården.

1.6.2017 En andra överfart med harven på den vårplöjda åkern där vi skördade palsternackor för ett par veckor sen.

2.6.2017. Vårsådden inleddes och avslutades 5 dagar senare……..

……tanken var att så ytterligare några hektar men när jag anlände med plogen möttes jag av följande syn så det fick bli en roundupbehandling i stället. Tror det får bli lite gröngödslingsvall här.

En vecka efter sådd är något på gång i vart fall 🙂

Övrigt.

Bråda tider på åkern drabbar inte bara bloggandet utan allt övrigt kontorsarbete blir också på hälft, till och med räkningarna som vill uppstå så fort man försöker göra något hopar sig.

Det är alltid lika spännande att se om det finns täckning på kontot när räkningsbuntarna betas av.

Blev rena rama utdraget ur skiftesvisa bokföringen det här i all sin korthet.

Är det nåt Ni undrar över så var så vänliga och ställ en fråga. Det är ju svårt att veta vad som intresserar 🙂

Också små början är början.

Äntligen kom vi igång med sådd och plantering här också! Ett par veckor senare än de senaste åren och en 8-10 dagar senare än normalt. Försökssålöken och lite isbergssallat fick vi i jorden innan nya regn satte stopp för vidare plantering.

Mulljordarna här i Långmossen har torkat bättre även om tjälen fortfarande ligger kvar på sina ställen så här har det såtts en hel del spannmål redan. Inte jag dock, även om jag har en del vårplöjt och harvat färdigt för sådd så prioriterar jag grönsakerna i väntan på att lånemaskin för spannmålen blir ledig. I kyrkbyn där grönsakerna odlas i år är jordarna lite tyngre lerhaltiga finmojordar som hittills varit lite för fuktiga för att bearbetas, jag håller fast vid min 5-åriga odlingsplan även om det skulle ha gått bättre att plantera här i Långmossen. Det är inte bara de senaste veckornas snöbyar och smältande tjäle som hållit marken fuktig, det kalla vädret har bidragit till att upptorkningen gått långsamt. Men nu har det blivit varmare så kanske sätter det lite fart på upptorkningen.

Upptorkningen jaa…. det betyder ju också att jag borde få rågen övergödslad innan det blir för torrt så att gödseln inte löses upp. Tog en sväng dit nu på morgonen och snön uppe vid skogskanten hade nog smultit bort samt fältet torkat upp så pass att det borde bära traktorn om jag eventuellt behåller förbreddningshjulen monterade. Men sen är ju frågan hur mycket gödsel man ska satsa på? Övervintringen har varit någorlunda OK med tanke på vinterförhållandena men torkan vid sådden i höstas ledde till att groningen inte lyckades så bra som den gjort de senaste åren. Så beståndet är glesare än brukligt och bestockningen ojämn. Finns det några bra beräkningsgrunder för hur mycket gödsel det löns att sätta dit?

….även om det på håll ser lite grönare ut.

Som jämförelse på hur olika utvecklingen åren emellan är så postar jag en bild ur arkivet.

In och ut, ut och in…..

…..har vi burit plantorna morgon och kväll under senaste vecka. Med nattemperaturer som närapå legat lägre under 0-strecket än vad motsvarande dagsdito gjort och nån snöby däremellan så har det inte stimulerat till plantering. Det är trots allt lättare att bära plantorna än att försöka skydda dem för vintervädret ute på åkern.

Plantor på avhärdning flyttas in under tak till natten på grund av kölden.

Och när det är så kallt att vi i meteorologiska termer närapå har vinter och tjäle fortfarande finns så hjälper det inte heller så mycket att täcka planteringarna med väv. Så det är lika bra att invänta varmare väder, under dylika förhållanden är det heller ingen större risk att plantorna växer oss ur händerna.

Det är i meteorologiska termer snudd på vinter nu!

Så istället för plantering har jag skördat palsternackor och plöjt och harvat lite för spannmålen även om den nog kommer att sås först efter att jag fått de första grönsaksplanteringarna och -sådderna gjorda.

10.5.2017. Palsternacksskörden på slutrakan.

Våren är bondens tid och det tycker man tydligen också i stan för trots att fotoutställningen är över så “pryder” bonden fortfarande stadsbilden. 😀

Att vädret påverkar våra förehavanden har också media tacknämligt noterat. Blev i medlet av veckan kontaktad av YLE Pohjanmaa som sett att jag på FinneFarms facebooksida meddelat att plantorna avhärdas i väntan på plantering. Dom ville göra ett nyhetsinslag om väderproblematiken för oss bönder. Visst sa jag, “men nu är det så att finska nog inte är min starkaste sida och det kan bli som när åländska Micke kokade gröt”! Det går säkert bra tyckte reportern. Så nu har man också gjort sin första nyhetsrapport på det andra inhemska. Trots att resultatet inte är mycket att yvas över efter 7 vintrars och 2 somrars finskastudier och att få en stor mikrofon under näsan definitivt inte gör saken lättare så dristar jag mig ändå till att länka till inslaget här: http://areena.yle.fi/1-4138401?autoplay=true

Under inkommande vecka har i alla fall utlovats lite varmare väder så det blir nog bråttom med sådd och plantering, vi ligger trots allt nu ca 10 dagar efter i schemat!

Tofsviporna tycker nu också att det är hög tid att inleda säsongen…..

Grannen harvar och jag skördar.

Man kan kanske tro att jag kommit i otakt med årstiden då man läser rubriken men det är faktiskt så att vi skördar övervintrande palsternackor för tillfället. Palsternackorna har klarat vintern relativt hyffsat trots att vädret varit nyckfullt och tjälen förhållandevis djup på grund av den ringa snön. Ifjol däremot lyckades inte övervintringen då det slog till med -30 grader på snöfri mark i början av januari.

Nu då värmen äntligen kommit, det var första morgonen utan is i vattenpölarna på länge i morse, så börjar palsternackorna kvickna till liv och sätta blad. Det leder också till att den i de saftiga rötterna lagrade näringen börjar förbrukas så det är viktigt att skörda innan bladväxten tar fart. Tillsvidare är det tjäle och vått i jorden så det är spade och handskörd som gäller tillsvidare. Det är ändå bra att få dem skördade så att jag kan plöja fältet och liksom grannen ta itu med vårbestyren. Vi har en del grönsaksplantor klara för plantering men det är ännu lite för vått och det utlovas ännu ett bakslag i vårvädret i början av nästa vecka så det blir väl lite si och så med planteringen. Plantorna har vi i alla fall lyft ut för avhärdning då det börjar bli trångt om saligheten i växthuset. Att jorden fortfarande är kall vittnar också det faktum att tofsvipan ännu inte börjat ruva, hittade inga ägg trots att jag stötte på ett otal reden under dagens markkarteringsrunda. Så kanske den kniper igen som Susanne Lanefelt gjorde under gymnastikprogrammen i Sveriges TV på 80-talet 🙂

….så det är bäst att förpassa dom in i kylan i kylrummet för senare försäljning.

Ännu är det kallt i jorden, stötte på is vid så gott som varje provtagning under dagens markkartering.

De första lökplantorna lyftes ut igår för att avhärdas inför stundande plantering.

Gårdens hästar.

Det är sällan för många hästar i gårdens traktorer och även om det är lika viktigt att dom används rätt som att dom är många så kan det ju vara intressant att se hur många som finns kvar i de gamla trotjänarna.

En motoroptimeringsfirma råkade ha vägarna förbi och även om de flesta av mina traktorer är för gamla för modern trimning så bad jag dem vika in för att bänka mina traktorer. Man kan ju tycka att traktorerna blivit lite latare med åren men det kan ju också vara så att man bara inbillar sig efter att ha prövat nån traktor med mera pulver. Är kraftlösheten bara en inbillning så är det kanske inte så mycket att göra åt om man nu inte vill börja göra alltför stora ingrepp i motorerna. Men skulle det nu råka sig att en del hästar lagt sig på soffan kan man kanske med enkla medel väcka dom igen.

Under dagens mätning fick jag nog konstatera att det bara var den nyaste traktorn (New Holland t5070 med 1800 timmar på mätaren) som levererade vad som fanns noterat under tekniska specifikationer i instruktionsboken. Normalt underhåll som filter och vätskebyten sköts ju oftast om enligt serviceboken men spridarbyten och underhåll av insprutningspump kanske blir lite lämnat på slarv. Så det är kanske där man får börja söka hästarna på soffan när traktorerna passerat 10000 timmars sträcket. Eller vad säger expertisen?