Tjäle, snö och Valborg.

Nyss hemkommen från tjälmätningsrundan får jag konstatera att det gick som jag befarade för 2 veckor sen, det vill säga att vi har tjäle kvar till Valborg. Det jag däremot inte räknat med var att vi skulle ha mera snö nu än vid förra mätningen. Nattens och förmiddagens snöfall gav oss ett 6 cm:s snötäcke som nu på eftermiddagen börjat smälta och gjorde slyet vått liksom nacken och uppåt midjan på mig.

Lite hade ändå tjälen gett med sig men med den här farten kan det till och med finnas något att mäta om 2 veckor då nästa mätrunda finns inprickad. På stubbåker hade det nu tinat 15 cm från ytan men därunder fanns det ännu ett 12 cm tjockt tjälskikt (för 2 veckor sen var motsvarande siffror 10 från ytan och 22 cm fruset). På plöjd åker var motsvarande siffror 24 (13 förra mätningen) och 13 cm fruset (34). Nå snön blötlägger ju tjälen effektivt så får vi lite värme, vilket nu inte vädertjänsterna utlovat, så kan tjälen vara borta nästa veckoslut. I skogen hade inte läget förändrats nämnvärt sen senaste mätning.

När man läser dagens some-flöde så förbarmar sig de flesta över det sena snöfallet, men faktum ar att det inte är så ovanligt. Så sent som den fjärde maj 2014 kom det 5-6 cm snö men mannaminnet vill ju vara kort emellanåt, enligt förriga kärringen endast 5 minuter långt.

Med dessa rader vill jag önska läsarna en glad Valborgsmässoafton och ett lugnt 1:a majfirande.

30.4.2017

Miljötentamen.

Om man skulle försöka se om man klarar den där tenten nu då? Inte många dagar kvar och bäst vad det är så kapsejsar datorn och då blir det väl inget vårbruk i år. Får väl konsultera Nisse om jag hudar i testet.

Vill bara med detta påminna dem som har den ogjord att det börjar bli dags. Sist jag besökte sidan hade närmare 90% klarat provet så vi senfärdiga är inte så många ändå.

Wish me luck!

Fotomodell?

Att vara bonde är att vara tusenkonstnär, det har nog den som följt bondbloggen antagligen noterat. Men att bonden också hamnar att vara fotomodell och hängs upp för att “pryda” Vasa konsthalls utställningslokaliteter hade kanske ingen räknat med. Åtminstone hade jag inte då när Kasper Dalkarl kontaktade mig för att höra om jag kunde tänka mig att ställa upp på några bilder om bönder i arbete för hans slutarbete räknat med det. Men nu hänger jag där i stan tillsammans med några andra bönder. Och egentligen är det inte så illa alls  för Kaspers och hans studiekamraters alster är riktigt högklassiga. Den som vill se med egna ögon har ännu denna vecka på sig för vi finns där i stadshusets bottenvåning till månadens slut.

Bonden på vernissage.

Kaspers slutarbete finns också i bokform, men jag känner inte till tillgängligheten, ifall nu någon vill se ytterligare bilder på bönder i arbete kompletterade med lite text från gårdarna som besökts. Ett i mitt tycke välgjort arbete, visst jag är lite partisk, men jag skäms inte alls över att ha deltagit trots att tröttheten efter en lång säsong nog syns i bilderna från i höstas. Men det är så det är. Som sagt, allt möjligt får man vara med om 🙂

Bonden på mittuppslaget.
Det är ju sen inte bara bönder som presenteras 🙂

Nu är det bara grävmaskin som fattas.

30.3.2017. Prima skogsväder.

Det kalla vårvädret gav mig några skogsdagar till under påskhelgen så nu börjar jag ha det mesta klart för mitt tillsammans med några grannar lilla skogsdikesrensningsprojekt. Eller klart och klart? Det är bara den viktigaste biten kvar, alltså själva grävandet.

Sände offertförfrågan efter nyår till några som sysslar med skogsdikning och tänkte att intresset säkert är stort. Men det var inte så, några meddelade att dom har händerna fulla och en del hörde inte av sig alls.  Kanske avskräckte formuleringarna i förfrågan eventuella aspiranter? Området är nämligen lite speciellt eftersom det finns några järnåldersgravar uppe på åsen och det rör sig en del folk längs den vandringsled som museiföreningen anlagt. Nere på mossen där dikesrensningen skall utföras finns dock inga forngravar men dikningen bör ändå göras med omsorg eftersom det rör sig folk på området. Men samtidigt så kunde projektet vara en god referens för den omsorgsfulle grävaren. För att göra saken klar skrev jag bland annat följande i förfrågan.

” På området finns forngravar och vandringsleder upprättade av Malax Museiförening men intill dikena ligger inga kända forngravar. Att många rör sig i området sommartid ställer eventuellt sina krav men å andra sidan kan ett gott arbete också tjäna som referens för entrepenören ifråga. I övrigt borde inte områdets speciella karaktär på något vis inverka på arbetets utförande från vad som är normalt visavi iståndsättningsdikningar i nejden.

 Dikningen omfattar ca 2430m rensning av befintliga diken och berör 5 markägare.

 Största delen borde enligt vad jag känner till bestå av mjuk mossmark även om en del sten också finns.

 Körväg på dikesslänt önskas på ca 530m

 Dike #5a (ca 220m) som angränsar till åker önskas att jorden läggs upp på åkern medan fasta delar som sten och stubbar läggs till skogs.

 Läggning av (åtminstone) 4 rörtrummor (6m plaströr) ingår i arbetet.

 Avverkning och röjning av dikeslinjerna är i detta nu så gott som slutförda så dikningen kan göras så fort entrepenören valts och eftersom skogen lider av stående vatten vore det önskvärt att dikningen om möjligt görs innan sommaren. Väder och vind rår ju ingen på förstås :)”

Nåå, får väl ta nya tag och fråga vidare, grävmaskiner står ju på var och varannan gård numera. Vill det sig riktigt illa så får man väl skaffa sig en egen 🙂

Hann med ett par motorsågstankar ikväll innan skymningen och imorgon bitti lovas ännu kallt väder så får väl lov att försöka få ut virket då.

18.4.2017 Fortsättningsvis fint skogsväder.

Museiföreningen har senaste sommar satt upp riktigt fina informationstavlor, så det gäller att se upp när man fäller så att inte tavlorna skadas.

Informativa tavlor längs vandringsleden.

Våren tog paus.

Påsken förde med sig kallare väder och våren tog paus. Idag under skogsarbetet kom det spridda snöbyar och det blev tidvis riktigt mörkt i skogen för att sen bli riktigt ljust när solen kom fram igen. Lite vitt på marken blev det så småningom och snö i nacken emellanåt när man tog omkull någon mindre gran. Snö i nacken har man just inte fått på hela vintern så det blev en påminnelse om hur det brukar vara normala vintrar. Det blev som sagt lite bakslag i vårens ankomst men lite har den nog hunnit arbeta de varma dagarna innan, det blev jag varse genast jag kom till skogen. Jag tänkte att det är torrt idag så jag tog läderkängorna eftersom jag gillar dem bättre än gummistövlarna men tyvärr så trampade jag nästan genast genom isen på skogsdiket så det blev vått om fötterna. Flödvattnet från snösmältningen och förra veckans regn hade ställvis ätit upp isen underifrån medan isen på andra ställen fortfarande bar traktorn.

Tjälsituationen.

Efter hemkomsten och lite mat blev det att ta sig ut igen för att gå snö- och tjällinjen eftersom det förflutit 2 veckor sen senaste mätning. Också här märkte man av att våren kommit av sig. Lite hade tjälen ändå gett med sig tack vare regnen i början av månaden. I skogen är det nu inte mycket till tjäle kvar och på de 2 mätpunkter som ligger på åkermark så hade det vid punkten på stubbåkern tinat 10 cm ovanifrån men bara 1 cm nerifrån sen senaste mätning så där återstår 22 cm tjäle. Vid den andra punkten på plöjd åker hade det tinat 13 cm ovanifrån och 4 cm nerifrån så där låg tjäldjupet nu på 47 cm vilket betyder att det frusna markskiktet är 34 cm tjockt. Med beaktande av väderprognosen så tror jag nog att det ännu finns tjäle kvar vid nästa mätning om 2 veckor. Vi får se.

Också fåglarna verkar undra vart våren tog vägen, under dagen i skogen hade jag en grupp med rödhakar som nu som då kom riktigt nära för att se vad jag höll på med. Kanske för att se om jag hade nåt ätbart med mig. Och nu ikväll under mätrundan stötte jag på en flock svanar som förnärmat undrade varför jag måste gå just där dom slagit läger för natten.

En flock sångsvanar söker mat och nattkvarter på stubbåkern.

Med denna påskhälsning från producenterna önskar jag god fortsättning på påskfirandet.

 

Om man ändå vore elektronikingenjör.

Brukar ibland tänka att lite av Nisses kunskaper skulle komma väl till pass. Som nu den senaste tiden då både kontakten mellan datorn och ventilationselektroniken krånglat och hastighetsregleringen till tvärbandet på lådvändaren inte fungerat som det skall.

Kontakten mellan datorn och ventilationselektroniken bröts i samband med att Windows körde nån automatisk uppdatering en natt för några veckor sen. Jag kunde sen inte komma åt programmet då felmeddelanderutan förhindrade vidare kontakt med programmets startsida. Det brukar gå att få det mesta i ventilationsprogrammet att fungera genom att göra en reindexering men nu kom jag som sagt inte åt den funktionen. Sände hjälpförfrågan till leverantören i Holland men hörde inget därifrån på flera dagar så jag försökte själv trixa lite. Genom att ställa musens kursor på platsen för öppnandet av reindexeringsfunktionen så lyckades jag efter ett otal försök hinna klicka och öppna funktionen innan felmeddelanderutan dök upp och förhindrade vidare åtgärder. Och visst, en reindexering fixade problemet. Så jag sände ett nytt meddelande åt supporten att “bra karl reder sig själv” 🙂 Fick till svar att dom nog sänt information. Efter lite kontroll konstaterade vi att den inte gått fram då dom hade fel e-postadress. Nå, deras förslag skulle ändå inte ha fungerat. Helt utlämnad har jag ändå inte varit för det vore ju katastrof om inte kylningen fungerade under flera dagar. När jag lät konstruera elskåpet så bad jag elektrikern sätta in brytare med vilka jag manuellt kan styra så gott som alla funktioner för man kan aldrig helt förlita sig på den moderna tekniken.

Enklare underhåll som att löda in nytt batteri för minnesfunktionen i elektronikskåpet fordrar inte så mycket elektronikkunskaper, en stadig hand är vad som fordras mest 🙂
men här får man fundera lite innan man börjar ändra på något……..
….enklast är det ändå så här 🙂 Men inte speciellt automatiskt :/

Mitt andra problem har jag inte lyckats lösa….. ännu 🙂

Noterade igår morse att matningen från tvärbandet inte lät sig regleras för att få ett jämnt flöde av produkter genom tvätten så jag sände ett PM (privat meddelande) via facebook åt montören i England. Han förstod inte riktigt mitt problem så han ringde upp mig. Efter lite funderande kom vi till att det antagligen är potentiometern i hastighetsregleringsknoppen som gett upp och därmed inte gav rätt signal åt invertern. För att vi skulle få dagens morötter tvättade så gav han mig via telefon instruktioner så att jag kunde programmera om invertern till en lämpligare hastighet. Idag har vi kört lite lök och där är bandhastigheten avgörande för att få ett jämnt och lämpligt flöde genom topparen så jag provade att byta ut potentiometern som vi trodde krånglade till en annan. Bara för att konstatera att det nog inte är potentiometern som felar utan det verkar som om signalen inte går fram till invertern eller så är det invertern som krånglar. Jag laddade ner manualen till invertern för att lära mig hur hastigheten kunde regleras, den var “endast” 418 sidor lång så det tog lite tid att läsa mig fram till hur man gör. Nå allt begrep jag nu inte men hastigheten har jag fått reglerad.

Det blir nog ett nytt samtal till England i morgon. Men tänk va enkelt allt skulle vara om man kunde lite mera om elektronik…… som Nisse 🙂