Solf älv.

Mitt i guidningen av mina värderade bloggkollegor genom Solf centrum fick jag en olustig känsla av att allt inte stod rätt till med bevattningen. Jag lämnade sålunda kollegorna att utforska byn på egen hand för att bege mig till åkern och när jag kom fram konstaterade jag redan på håll att det inte kom något vatten ur rampen. Jag hann befara att något havererat och skulle komma att kosta mig multum euron att reda upp. När jag klev ur bilen hörde jag traktorn brumma snällt så det var inte den som havererat i alla fall tänkte jag något lättad. Men vad nu då sa jag halvhögt för mig själv då jag efter att ha stannat traktorn såg att ån eller numera älven var tom på vatten. Det var något som jag inte trodde var möjligt, men tydligen så har den långa frånvaron av nederbörd lett till att flödet är närapå obefintligt.
Platsen där pumpen är placerad ligger ungefär 2,5 m över havsnivån så jag har alltid räknat med att ån skulle fyllas på bakvägen från den närliggande stadsfjärden vid lågt flöde. Tydligen så är nu också havsnivån lägre än normalt på grund av högtrycket.
Intuitionen att det inte stod rätt till räddade nu mig från extra kostnader. Bevattningen fungerade när vi passerade åkern på väg till byns centrum en stund tidigare så torrkörningen av pumpen hade på sin höjd pågått högst någon minut då inte ens den vattenkylda hundskitspackningen hunnit gå varm. Nu på morgonen hade vatten runnit till så pass att jag kunde slutföra bevattningsdraget och allt verkade fungera som det skall 🙂

Under natten hade så pass mycket vatten runnit till att bevattningen kunde slutföras.
Under natten hade så pass mycket vatten runnit till att bevattningen kunde slutföras.

Vadå Solf Älv?

Någon tycker säkert att det är att ta i att kalla det där diket för älv. Faktum är vad jag förstått att det utrycksfulla finska språket saknar ord för å och i och med det så kallas Solf å för Sulvanjoki på finska vilket på svenska blir Solf älv. Ån som jag fortfarande föredrar att kalla den lär hur som helst uppfylla storleken på avrinningsområdet för att kallas “joki” när klassifieringen förenhetligades för några år sen.  Att en älv torrläggs med en lite traktorpump har jag inte hört om förut.

2006 hade vi också ett rekordtorrt år med fiskdöd som följd och att torrläggningen av vattendragen nu sker så pass tidigt som under förra halvan av juli är oroväckande. Om inget regn kommer hur kommer det då att se ut om några veckor?

Heimane i skick…..

….vore ju bra att ha nu då några av mina värderade bloggkollegor kommer på besök. Man har ju här på bloggen målat upp en bild av ett mönsterjordbruk målmedvetet drivet av en skötsam och energisk grönsaksbonde. Med utvalda texter och bilder är det lätt att få det att låta bättre än det är men nu då kollegorna kommer till ort och ställe kan de med egna ögon se hur det egentligen är ställt 🙂

Nåjaa, skämt åsido, de är ju själva bönder och vet hur det är i praktiken. Tack och lov för det.

Senaste sommar hade vi en givande träff hos Charlotta och Sonja som gav mersmak och därför beslöt vi att åter träffas i en annan landsända i sommar. Så nu är det jag och Kalle som står “värdar”. Jag ser verkligen framemot att träffa de andra för att på bönders vis diskutera och utbyta erfarenheter och givetvis hoppas jag att de ger synpunkter och ifrågasätter rörelsen här på gården. Själv blir man lätt gårdsblind så det är välkommet med nya ögonpar. Kanske kan det också stimulera aktiviteten med skrivandet här på bloggen då de ser vad som kunde intressera dem som följer med vad vi håller på med.

Ogräshackning

Rena välskötta fält vill jag ju gärna visa upp, odlandet och odlingarna är det som jag enligt vissa andra satsar alltför mycket tid på. Tyvärr har det kalla blåsiga vädret lätt till att jag för att inte stressa växtligheten i onödan varit ytterst sparsam med växtskyddet och det har satt sina spår. En del åkrar är inte i det skick som jag skulle önska men det varma torra vädret de senaste dagarna har passat bra för radhackning. Effekten på ogräsen är god då de snabbt torkar ut bara man får dem lösryckta ur myllan. Traktorhackningen är ett precisionsarbete men jag gjorde ändå ett försök att samtidigt som jag körde få videofilmat lite av hackningsarbetet en lite ryckig videosnutt men det gäller att hålla traktorn på rätt kurs om det skall lämna några broccoliplantor kvar.

 

Hälsar på detta vis bloggkollegorna välkomna till FinneFarm och Långmossen.

Axgång.

För några dagar sedan började kornet “gå i ax” vilket är ungefär normal tidpunkt trots det kalla vädret. Allt väl med andra ord? Njaa, nu är det ju frågan om kornet som såddes onormalt tidigt eller den 27.4. Det som såddes vid “normal” tidpunkt i medlet av maj är nog efter normal utveckling, ganska rejält dessutom. Men med en fin avslutning på växtsäsongen skall väl nog det också hinna till.

Kornet sått 27.4. i ax 2 månader senare.
Kornet sått 27.4. i ax 2 månader senare.

Kornet i fråga är av sorten Elmeri och nytt för mig i år. Jag brukar ha för vana att ge en liten stråstärkar- och svampmedelsbehandling just före axgång men ett par dagar på SLC-fullmäktiges vårmöte och det ovanligt blåsiga vädret ledde till att den uteblev för den här såddens del. Vi får se var det slutar men växten är kort på grund av torkan och stråstyvheten säkert förstärkt av det blåsiga vädret så kanske det går vägen även utan behandling. Så här långt får man konstatera att det var tur att jag sådde detta vårplöjda fält tidigt för annars hade nog torkan ställt till det. I övrigt ser också de tidigt sådda fälten bäst ut. Jag hade i år ett väldigt utdraget vårbruk för spannmålens del, det gick nämligen hela 7 veckor från första till sista sådden. Man skall sprida på riskerna och inte sätta alla ägg i samma korg 🙂

Bladverk och strå relativt friskt.
Bladverk och strå relativt friskt ……
....däremot så finns det ställvis rikligt med skador förorsakade av sädesbladbaggen. Bekämpningströskeln överskreds ändå inte den här gången.
…. men däremot så finns det ställvis rikligt med skador förorsakade av sädesbladbaggen. Bekämpningströskeln överskreds ändå inte den här gången.

 

Ei mennyy nii kui Rommsos…….

………tyckte jag mig höra den finskspråkiga långtradarchauffören meddela när han beklagade att han var försenad. Med mina finskakunskaper (eller avsaknaden av dem) tog det en stund innan jag förstod vad han menade eller “det gick inte som på Strömsö”. Sällan går det väl som planerat här på gården heller och idag var en sådan dag då det inte alls gick som planerat.

Då jag i går kollade in väderleksprognosen såg jag att de åter lagt in regnet som fanns där för några dagar sen men försvann emellan. Och då jag började känna mig lite sliten efter bland annat nattliga bevattningar så passade det utlovade regnet utmärkt. Jag brukar nämligen utnyttja dagar med ordentligt regn till att samla nya krafter så en dylik dag såg jag fram emot.  För att med gott samvete kunna vila lite fordrades det ändå en sista kraftansträngning för att få den aktuella sallats-, broccoli- och blomkålsplanteringen avklarad, lite växtskyddsjobb och skörd av några pallar isbergssallat.

Broccolin och blomkålen planterades snabb för maskin var redan justerad för ändamålet, däremot fordrades det lite skruvande för att få den i skick för sallatsplanteringen. Efter att ha konstraterat att inställningarna var OK lämnade jag över planterandet åt kvällskiftespersonalen för att själv ta itu med bekämpning av bland annat kålmal som nu igen härjar i odlingarna efter att vinden mojnat och temperaturen stigit. Första sprutan gick bra men när jag på hemvägen framåt småtimmarna konstaterade att vägen bara blev smalare och smalare så fick jag nog ajournera det fortsatta växtskyddsarbetet trots ypperliga förhållanden. Safety first!

Jag hade också meddelat skördepersonalen att vi börjar vid 6-tiden för att hinna skörda innan regnet. Trots kort natt gick det bra att komma igång, så långt allt väl. Men efter en 10-15 meters skördande sprack hydrauloljeslangen till hydraulmotorn som driver bandet på skördevagnen. Det var bara att återvända hem sätta personalen i annat arbete och börja skruva. En av de anställda undrade över om det fordras reparatör för att få det åtgärdat men min amerikanska släkting som jobbar här i sommar svarade ” No, he’s a farmer” 🙂

Hur som helst så behövdes det ny slang så en stadsresa fordrades men när jag kom till paketbilen konstaterade jag att bakdäcket var tomt. Blev att ta reservbilen men brådskan var onödig för när jag kom fram hade verkstaden ännu inte öppnat. Jag var inte ensam i kö på parkeringen men ny slang fixades ändå snabbt och vid 9-tiden var vi igång igen, …….. 3 timmar försenad och det hade börjat regna. Vi är väldigt glada åt regnet för här är det torrt, trots att det i radion pratas om att hästhö och dylikt regnar bort, så det gjorde inget att man blev tvungen att skörda i regnrock. Dessutom gick sallaten bra att skörda och vi hann få alla beställningar fixade i tid. Dottern fixade punkteringen så det blev lite vila mot kvällskvisten trots allt. Slutet gott allting gott 🙂

Eller egentligen inte för jag hade planerat för sådd av den sista planteringsomgången under tiden det regnade idag, det hann vi inte med……… men Mañana, Mañana…..

Projekt vakuumkyla

En förhållandevis stor satsning på kylning kan ju te sig lite udda en sommar som hittills mest bjudit på kallt väder med flera nattfroster. Men det kommer väl varmare tider och de facto så gjordes största delen av investeringen ifjol. Maskinen levererades dock så pass sent att vi beslöt ta den i bruk först i år. Nu har platta och tak byggts till på hallen och maskin baxats på plats, kopplats in och körts igång. Kylningsprocessen verkar fungera bra så här långt även om de skördade produkterna (sallat) hittills inte haft högre ingångstemperatur än kring 15-18 grader.

Vakuumkylning fungerar som så att luftrycket i tryckkammaren sänks så lågt att vattnet (ytfukten) förångas (kokar) vid lägre temperatur. Förångningen av vattnet fordrar energi som i det här fallet tas från produkten. En produkt med stor yta, typ sallat, är det som bäst lämpar sig för kylning i vakuumkyl. Kompaktare produkter typ morot har för liten yta i förhållande till vikten för att det skall vara någon större nytta med vakuumkylning. Snabbheten i processen och att produkten kyls också inifrån och inte enbart utifrån som i en konventionell kyl  medför att leverans av kyld vara kan ske omgående. Tidigare har det fordrats 1-2 dagars lagring i kylrum innan produkten varit genomkyld. Att produkterna passerar vakuumkylen innan de läggs in på underhållskylning  i väntan på leverans avlastar och medför en jämnare temperatur i leveranskylen. Dessutom kan också förpackad vara lika snabbt kylas ner som oförpackad.

Det är främst våra vidareförädlande kunder som önskat genomkyld vara för att lättare kunna hålla jämn temperatur genom hela processen och på så vis kunna förlänga hållbarheten på produkten. Men en väl kyld vara i obruten kylkedja fram till konsument är ju också i övrigt en bra sak, alla vill vi ha fräscha hållbara grönsaker. En av mina ledstjärnor är leverans av högsta möjliga kvalitet så vi hoppas att satsningen leder till ytterligare förhöjning av kvaliteten.

De första vakuumkylarna för grönsaker kom till Finland för ett tiotal år sen och uppskattningsvis finns det nu ett knappt tiotal i drift. De importerade grönsakerna är också oftast vakuumkylda för att klara den långa transporten.

Här följer en bildkavalkad från projektet.

Containern med vakuumkylen levereras till gården.
Containern med vakuumkylen levereras till gården 16.09.2013
Grundarbetet med plattformen inleds 27.05.2014
Grundarbetet med plattformen inleds 27.05.2014
Transport av grus kunde tack vare den i den närbelägna skogsbacken nyöppnade krossen ske med egna fordon, fick på så vis också testa dragviljan i nyförvärvet :)
Transport av grus kunde tack vare den i den närbelägna skogsbacken nyöppnade krossen ske med egna fordon, fick på så vis också testa dragviljan i nyförvärvet 🙂
Plattformen gjuts 09.06.2014
Plattformen gjuts 09.06.2014
Vägg och takkonstruktion byggdes 10.06.2014
Vägg och takkonstruktion byggdes 10.06.2014
Undertak och långsidans vägg klar 12.06.2014
Undertak och långsidans vägg klar 12.06.2014
Kylen baxas på plats 15.06.2014. Vilket inte var helt lätt, den vägde trots allt över 6000kg .
Kylen baxas på plats 15.06.2014. Vilket inte var helt lätt, den vägde trots allt över 6000kg .
Takläggning 17.06.2014
Takläggning 17.06.2014
Den holländska installatören tackar för sig glad och nöjd över att maskinen är "up and running" även om han blev tvungen att ta hjälp av en lokal entreprenör för att byta ut en läckande vibrationsdämpare. 27.06.2014
Den holländska installatören tackar för sig glad och nöjd över att maskinen är “up and running” även om han blev tvungen att ta hjälp av en lokal entreprenör för att byta ut en läckande vibrationsdämpare. 27.06.2014
En del av dagens (29.06.2014) skörd sätts in för kylning.
En del av dagens (29.06.2014) skörd sätts in för kylning.
Ingångstemperatur +18,4°C
Ingångstemperatur +18,4°C
Utgångstemperatur +2,3°C efter 545 sekunders drift. Därefter flyttas varorna till underhållskylen och nästa sats läggs in i vakuumkylen.
Utgångstemperatur +2,3°C efter 545 sekunders drift. Därefter flyttas varorna till underhållskylen och nästa sats läggs in i vakuumkylen.

 

Ännu en frostnatt.

Jag var ju lite kaxig här om sistens då jag drog Frosten vid näsan men får se om den inte drar det längre strået till sist, det har varit både stolpskott och ribba ut de senaste nätterna. I natt (klockan är nu 1:15) är det fortfarande +5°C så det kanske klarar sig med knapp nöd om den lilla vind vi har fortsätter natten igenom. Nästa natt lär också bli kall men sen skall det väl bli aningen varmare och det börjar vara på tiden för som det är nu så gör kylan och torkan att växterna börjar krypa ner i jorden igen.

Global uppvärmning?

På senare tid har man fått höra att den globala uppvärmningen skulle komma att ge oss i kalla norden varmare och fuktigare väder så man har ju envisats med att odla sådant som är lite på gränsen för breddgraden. Man har hoppats att nästa generations skulle få det lättare genom att urvalet odlingsväxter skulle öka. Men just nu känns det som om man vore tillbaka till bonden Paavos tid och det är både kallt och torrt. Vad är det frågan om? Kom expertisens utsagor på skam? Som det nu ser ut så tror jag att man till nästa år rådfrågar Kalle när man börjar fundera över odlingsplanen, han verkar ju förstå sig på det här. Senaste natt frös en hel del potatis i Sydösterbotten och även om det fortfarande kan bli hyffsad skörd blott sensommaren och hösten blir fin så minskar nog skördemängderna för varje frostnatt när vi nu är så pass långt in i växtsäsongen som vi är. Vi får väl se, vi bönder är ändå obotligt optimistiska för annars skulle vi inte våga sätta och så nånting på våren utan kanske fundera på att beskoga åkrarna. Men inte ens det verkar vara nåt alternativ för nu lär till och med årsskotten på granarna ha frusit 🙁