Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

Älgarnas favorit.

Har konstaterat att älgarna har en av mina favoritgrönsaker som sin favorit de också. Kålrabbina och rödbetorna verkar vara de första som dom ger sig på när dom är ute på finsmakaräventyr. Och visst förstår man dem, mjällare och sötare grönsak får man leta efter. Själv föredrar jag dem – alltså kålrabbina 🙂 – som råa, brukar skala dem och äta som äpplen. Rårivna är också gott men de bör ätas omgående efter finfördelningen för “nedbrytningen” börjar snabbt och de får lite bismak av att stå i kylskåp. Kanske har bloggläsarna egna “recept” att dela med sig av? Kålrabbisäsongen börjar annars vara förbi för i år så det blir nog att vänta framåt midsommar nästa år innan vi kan gotta oss med kålrabbi igen……….

Efter älgarnas fest har man inte mycket att hämta...... — Efter älgarnas fest har man inte mycket att hämta……

...av den upptrampade stigen att döma så vet dom vart dom skall söka sig. — …av den upptrampade stigen att döma så vet dom vart dom skall söka sig.

Vad gäller älgarna så tror jag att de lokala jaktlagen börjar ha höstens kvot fylld vilket är lite synd då det verkar finnas kvar av de “åkerälgar” som fått smak för grönsaker. Jag brukar be jaktlagen plocka bort de älgar som håller till i mina odlingar till först men det är väl inte så lätt alla gånger. Jag är ju ingen jägare så jag vet väl inte riktigt hur det går till men har ibland lekt med tanken att rigga upp en vajersnara längs stigen som leder till åkern. Av “trafiken” att döma borde det inte ta länge innan fångst? Känner någon till hur pass grovt träd som behövs för att tjudra en älg?

Årstidsrumba.

Efter sommar kommer vinter och sen kommer hösten, eller?

Jag noterade tidigare att detta år verkar bli året utan varken vår eller höst. Nå, kanske inte riktigt men i vart fall så blev våren väldigt kort och sommarn övergick i vinter nästan utan höstväder om nu inte hösten återkommer vill säga. Idag var det hur som helst riktigt höstväder med regn och rusk men temperaturen närmade sig sommarvärden då det var närmare +12°C en tur på eftermiddagen.

Hur det står till med skördandet kanske någon undrar då jag nu inte riktigt funnit inspiration till informerande blogginlägg. Jo tack, det SÅG bra ut ännu i början av oktober, skördeförhållandena och vädret kunde man ju inte klaga på. Raka motsatsen till fjolåret!

SÅG skriver jag för nu ser det inte så bra ut längre eller det är lite ovisst i vart fall. I slutet av förra veckan började vi se ändan på skördesäsongen och vi närde förhoppningar om att kunna avsluta skördandet denna vecka. En osäkerhetsfaktor var den kallare period som utlovades under det gångna veckoskiftet. Meteorologerna pratade om en -1 till -2 grader och även om jag nog räknade med att det kanske skulle kunna bli en -4 till -5 grader under arla morgonstund så oroades jag inte desto mer, det skulle ju bli rejält varmt efteråt och jag tänkte att vi lika bra kan dra efter andan och ladda upp för slutspurten.

Och visst kom värmen idag men köldperioden blev nog en hel del kallare och längre än vad som utlovats, måndag morgon kröp kvicksilvret ner mot -9°C och det höll sig på minussidan så gott som hela dagen. Trots dagens värme har jag inte återupptagit skördandet och det är inte för att det varit regnigt ute utan för att jag är lite tveksam över hur pass illa kölden gått åt det som står kvar på åkern. I morgon blir det till att analysera läget.

Natten till torsdag 17 oktober kom den första snön, med facit i hand borde vi nog skördat vidare men...... — Natten till torsdag 17 oktober kom den första snön, med facit i hand borde vi nog skördat vidare men……

Och tron på en lång varm höst.

Jepp, det är vad jag hoppas på nu efter att ha bekämpat lite kvickrot med glyfosat. Glyfosaten verkade vara en bristvara, antagligen har någon annan också problem med kvickroten. Fick i alla fall tag på så pass att det räckte till 13ha och fick därmed de värsta åkrarna behandlade. Besprutningen borde antagligen ha gjorts tidigare men det torra vädret har medfört att kvickroten vuxit till sig långsamt trots gott om värme sen spannmålen tröskades. Lite regn på morgonnatten höll växtligheten lite väl fuktig hela förmiddagen men eftermiddagen med sol och 14°C torkade upp växtligheten så pass att det gick att köra. Det var också närapå vindstilla, så goda förhållanden för att vara oktober. Sparade inte på sorten men hoppas ändå på en 2-3 veckor med varmt väder, jag har ju planerat att få de mesta plöjt i höst också.

Idag blev det därmed inget skördat till lagret men en hel del beställningar för dagens och morgondagens leveranser togs om hand medan jag väntade på att växtligheten skulle torka upp. Tiden rinner iväg och oron över att inte hinna få allt under tak innan vintern gör sig påmind nu som då. Egentligen borde man inte ta emot några beställningar för leverans de närmaste veckorna för att kunna koncentrera sig på lagerskörden. Men man kan ju inte lämna stamkunderna i sticket heller? Bäst vore att ha ett extra gäng arbetare för lagerskörden så att den ordinarie arbetsstyrkan kunde få koncentrera sig på direktleveranserna……. he sku va moolit (det skulle vara enkom) 🙂

Är det nu riktigt klokt…..

…..att hålla på och täcka in de frostömma grödorna varje kväll? Förr eller senare tar frosten det ändå men man stretar på med de våta dukarna mest varje kväll i ett hopplöst försök att förlänga växtsäsongen. Borde man inte förstå att vi lever i Finland och när vi nått slutet av september så är det lika bra att ge upp? Men trots allt så går man och hoppas att de kalla nätter som nu utlovats blir några enstaka och att “sommarvädret” återvänder och att växterna tackar en med att ge ytterligare någon kg skörd.

I höst har vi ändå klarat oss ganska bra, vi hade för ett par veckor sen några nätter då nollsträcket tangerades men annars så har vi sluppit nattfrost sen den 14 maj. Senaste natt eller egentligen först mot morgonsidan blev det dock ordentligt kallt och inkommande blir kanske ännu kallare eller åtminstone ser det ut att bli kallt under en längre tid än senaste natt. Vi har nu inte kvar några stora arealer som vi täcker längre, lite sallat, persilja, stjälkselleri och lite pumpor som vi ännu inte hunnit ta in i lagret. Kommer nattfrosterna tidigare på hösten kan det bli större arealer att täcka.

Följande bilder för illustrera nyttan med att täcka in för natten.

?????????????. — -3.7°C visar mätaren ovan markytan vid 8-tiden på morgonen.

Under väven är det ändå fortfarande på plussidan :) — Under väven är det ändå fortfarande på plussidan 🙂

Tacka vet jag långkalsonger.

Sommaren tog senaste veckoslut lika abrupt slut som den började i medlet av maj. Ett temperaturfall på närmare 15 grader i kombination med lite blåst och regnskurar känns minsann av ute på åkrarna. Men som det sägs “så finns det inget dåligt väder bara dåliga kläder”, så långkalsongerna tog jag på redan när meteorologen meddelade att det nu blir betydligt kallare väder att vänta. Jag vill ju inte riskera att bli kall och förkyld nu i skördetider för att ligga sjuk det har jag inte tid med. “Stickamösson” tog jag också på för håller man bara huvudet varmt så är mycket vunnet eftersom stor del av kroppsvärmen går ut den vägen. Minns reaktionen jag fick för något år sen då några flickor från trädgårdsskolan var här för att delta i skörden och jag förklarade för dem vikten av bärandet av ordentlig huvudbonad. Kanske missförstod dom mig då jag förklarade att man kan gott ha baken bar bara man har mössa på huvudet 🙂

Numera använder jag endast de hitech-underkläder som utvecklats för sportsliga aktiviteter då de håller en varm även om man blir svettig eller våt. Och det är faktiskt mitt intresse för långloppsskidåkning som gjorde att jag kom i kontakt med dem. Kanske är dom lite dyrare men hållbarheten tycker jag att är bra så i längden har det inte så stor betydelse. Att man har varmt och skönt är huvudsaken.

I år blev kortkalsongsäsongen ovanligt lång då den nämnda värmeböljan i maj möjliggjorde byte till kortkalsonger. Normalt brukar det ske först till midsommar och kring skolstarten i augusti brukar säsongen vara över. Annars så verkar långkalsonganvändningen inte heller vara så värst allmän numera, i alla fall så tolkar jag reaktionen jag fick av en telefonförsäljare på så vis. Jag blev nämligen för något år sen uppringd av en finskspråkig ung dam (tror jag) som önskade erbjuda mig förmånliga underkläder. Jag var nu inte så värst intresserad så jag försökte bli kvitt henne med att förklara att viktiga affärer önskar jag göra på mitt modersmål alltså på svenska, oftast brukar dom tacka för sig på så vis. Denna sade sig dock vara villig att göra ett försök att förklara erbjudandena på svenska och hon gjorde det så pass bra att jag inte kunde “slå luren i örat” på henne. Hon räknade upp en massa typer av kalsonger som jag inte ens hört namnet på tidigare och frågade vilken typ jag föredrog. Eftersom jag mestadels använder långkalsonger frågade jag om dom inte har några långkalsonger. Det blev tyst en lång stund i andra ändan, tyckte mig till och med höra en svag suck, varefter hon sade “nej, det har vi tyvärr inte”. “Då kan det inte bli någon affär för det är såna jag använder”, svarade jag.

I övrigt så har jag inte heller ännu slagit på cirkulationspumpen i bostaden. Inte för att jag försöker spara på värmekostnaderna, jag eldar ju relativt förmånligt med flis, utan för att minska den kylslagna känslan utomhus så lönar det sig att vänja kroppen med att hålla svalt inne. Brukar nöja mig med en 18-19 grader men nu har nog temperaturen sjunkit något under den nivån och jag har fått höra av flickorna i hushållet att det börjar bli lite kallt så kanske får jag lov att slå på pumpen så småningom 🙂

Tom åker.

Nu töms åkrarna på skörden!

Det är inte enbart spannmålsåkrarna som töms i rask takt i det varma och soliga vädret, också grönsakerna utvecklas snabbt och blir skördemogna i förtid på gott och ont. Det goda är ju att få skörda i fina förhållanden men att en del mognar för tidigt har ju sina sidor. Det vill till att ta vara på produkterna innan de övermognar och sen vill det ju bli lite trångt på marknaden också med låga priser som följd. Speciellt svårt är det för produkter med begränsad lagerhållbarhet.

Vi har i dagarna skördat av den sista blomkålsomgången för säsongen, en omgång som planerats att skördas i månadskiftet september-oktober. Det återstår enbart lite ströexemplar.

Hur har det nu gått så här?

Blomkålens odlingsplanering är extra knepig i och med att det fordras en kall period för att den generativa (blombildnings-) fasen ska induceras (påbörjas). För de tidiga planteringarna brukar induceringen ske för tidigt då det oftast infaller någon kall period just efter planteringen. Då har plantorna ännu inte bildat tillräckligt med bladmassa för att blomkålen skall ge en ordentlig skörd och blomkålarna blir små, så kallade “knappar”. Vad gäller de sena planteringarna brukar förhållandet vara omvänt, om vi har långvarig värme, då bildas det mest blad och skörden låter vänta på sig. Skörden kan i och för sig bli riklig om gödslingen varit tillräcklig men ibland har det dragit ut till november innan de blivit skördeklara och det har till och med hänt att vintern hunnit före. Några år har vi med stelfrusna fingrar skördat den sista blomkålen i snöslask kring lillajul men nu i höst ( om man nu ska kalla årets september för höstmånad? ) skördar vi de sista i t-skjorta och 20-gradig värme. Tydligen var det tillräckligt kallt i medlet av juli för att inducering skulle ske, en inducering som normalt brukar inträffa först i augusti.

Endast ströexemplar återstår av den sista omgången blomkål till höger om körspåret. Likadant är det med den nästsista broccolin till vänster.