Sommarens vedermödor

Jag är gräsallergiker. Inte av den nysande sorten utan mera på ett mentalt plan. Gräs skall hållas kort, detta gäller oavsett var det växer. Det är irriterande när saker växer ner i gräs och långt gräs ser ovårdat ut. Hela min “ribacke” består nämligen av ovårdat gräs som växer snabbare än husbonden hinner jaga det. Speciellt illa tycker jag om det nya gisslet, nämligen ett slags vita blommor, kan eventuellt kallas hundfloka – mina botanikkunskaper är ungefär som en getings, jag kan dom jag har nytta av, inga andra.

Nåväl, denna växt som jag kallar hundfloka har invaderat hembygden under de senaste 10 åren. Från min barndom har jag minne av gula smörblommor, blåa blåklockor och blåklint och en massa andra färger. Nu är det bara vitt, vitt, vitt. Överallt. Jag har inte klart för mig om detta är pga övergödningen, eller om det är klimatförändringen eller den ekonomiska krisen som gjort detta, eller om det helt enkelt är regeringens fel, men irriterande är det.

Snabbt växer dom också. Man ställer från sig ett schaktblad, vänder ryggen till och vips ser det ut såhär:

Sedan är det bara att rycka ut med trädeskrossen och försöka röja, det slutar oftast med att man kör på en sten eller något annat som gömt sig i gräset. Ett vårdat grönområde är en fröjd för ögat, likaså en gammaldags blomsteräng men ovårdat är det bara fult.

Nu har jag skrivit två gnälliga inlägg efter varandra. Jag kan därför meddela att problemen som jag hade för en vecka sedan har löst sig. Jag tog mig ut med sprutan härom kvällen och i ypperliga förhållanden kunde jag attackera rypsen som belägrat min veteåker så det problemet är nu historia. Om jag bara kunde få någon fart på rypsväxten där den skall vara nu så kunde jag fira midsommar med frid i sinnet. Som synes på bilden är veteväxten frodig och fin och absolut inget att skämmas för.

Önskar bara jag kunde säga detsamma om den stackars rypsen…..

Valfri svordom…

kan appliceras efter eget tycke och smak som rubrik. Samtidigt är detta en påminnelse om den tunna tråd mellan succe och fiasko som vi bönder oftast balanserar på. För några dagar sen satt jag och uttryckte mitt gillande över dom ängladroppar vatten som föll över min spröda gröda. Nu regnar det igen och nu är jag enbart irriterad. Regnet nu håller på att krascha dom kanske viktigaste dagarna på försommaren då man kan påverka växtligheten, dels genom växtskydd och dels genom tilläggsgödsling. Om det bara hade gått, för det gör det inte, det regnar..och regnar…och regnar.

Nu har jag ett problem som jag inte haft någonsin innan. I fjol var min rypsskörd ovanligt stor, ca 2200 kg/ha. Av detta har då 1-2 % åkt ut genom tröskan och övervintrat på åkerna. Nu har det då grott och givit mig en fin och tät rypsväxt på åkern. Det är bara det att jag sådde vete där. Detta brukar inte vara något problem för det är lätt att spruta bort rypsen, den är som korsblommig växt mycket känslig för de flesta sprutmedel, men för att verka måste dom åtminstorne spridas på åkern, i burkarna i lagret gör dom ingen nytta. Och som sagt, det regnar, och rypsen håller på att börja med stråskjutning i min veteåker.

Där jag sådde ryps är det däremot klent med växtligheten. Håhhåå jajjaa!

Detta gör att jag nu blir tvungen att göra ett omfall i produktvalet för växtskyddet. Jag tänkte testa ett nytt medel, Broadway som skall fungera både mot vanliga fröogräs och vårt verkliga gissel, flyghavren. Detta vågar jag inte göra nu fast jag har medlet i lager för 600 euro. Detta pga att det är lite tidigt att spruta mot flyghavre och rypsen måste bort nu. Alltså får jag lov att dela på besprutningarna och spruta en blandning av MCPA och Express nu så fort det bara går, och om några veckor Grasp mot flyghavre. Som tur är fanns båda medlen i lager hemma, det brukar annars bli problem om man skall ha sprutmedel i sista minuten. Därför måste man nästan ha en del i lager fast det binder sjukligt mycket pengar.

För att sedan göra ont värre så satt jag och gjorde en budget medan alla andra tittade på bröllop i går, och jag lovar, dom njöt mera än jag. Det är nog bara så att med dom spannmålspriser som vi har nu så är detta inte roligt längre. Åtminstone inte för plånboken!

Hej å hå – kämpa på!

Fylleri

Trots att vårbruket är klart och maskinerna snart åker in i sina hus igen så skall jag min vana trogen – dvs något försenad – fortsätta serien om vårbruksmaskiner och denna gång om fyllandet av såmaskinen.

Som redan noterats  kan man sköta fyllandet av konstgödsel och utsäde i såmaskinen på många olika sätt beroende på ens utgångsläge och maskintyp. Mats har ju tex valt att inte fylla konstgödselsidan alls, utan bygga bort den, och vackert så, om man är ekobonde.

Själv använde jag mina första 15 bondevårar till att experimentera och prova olika metoder. Det första redskap jag köpte som egen företagare var ett s.k högkippvagn, dvs en vagn med behållare för både gödsel och utsäde, och som kan höjas i bakkant för att kunna kippa direkt i såmaskin. Denna typ av vagn var högvilt 1990, men börjar väl idag mera höra hemma på ett lantbruksmuseum. Jag använder i alla fall  min fortfarande, dock bara för utsäde. Det visade sig att det var hart när omöjligt att hålla koll på gödselmängderna i lösvikt, dessutom var det ett dagsverke utan like att tvätta gödseldelen, så den pensionerade jag.

Numera bökar jag inte heller ut högkippvagnet på åkern utan låter det stå uppe vid gården och åker upp dit och fyller maskinen. Jag kan tyvärr inte fylla utsäde direkt från torken av olika orsaker, det skulle annars vara det optimala.

Efter att ha köpt gödsel i 600 kg säckar några år övergick jag tillbaks till 4o kgs säckar och muskelkraft. Detta höll jag på med tills jag hittade nedan avbildade mojäng på en lantbruksmässa i slutet på 90 talet.

Detta är en riktig kompis och har varit pålitlig redan i plus 10 år. Det är en helt automatisk storsäckstömmare, man behöver bara stiga ur traktorn för att öppna locket på såmaskinen, övriga moment sköts från hytten. Fånga upp den 650 kg tunga säcken, skära upp den i bottnen och låta innehållet rinna ner i maskinen, samt att göra sig kvitt tomsäcken. Allt går hydrauliskt. Den är visserligen lite knepig att hantera och några säckar gick nog sönder innan jag fattade knepen, men nu är jag helt såld på denna relativt enkla men genialiska grej.

I sammandrag alltså, spannmålen fyller jag från ett högkippvagn, gödseln direkt från säcken i maskinen utan att stiga ur hytten, och framför allt utan att utsätta sig för faran det innebär att gå under en upplyft säck och skära upp den.

Spruttest

Det händer något konstigt här. Det är något märkligt i luften. Jag kollar almanackan, där står 12 juni. Jag tittar ut. Det regnar och har regnat hela dagen. Kollar almanackan igen, fortfarande 12 juni och det regnar forfarande. Kanske Jultomten finns i alla fall!

Det är nämligen så att det aldrig brukar regna i Svedjebäcken då det skulle behövas. I gårdsgrupperna runtomkring, i Pottan, i Strandkärret och Fållbäcken, där kan det nog regna, men Svedjebäcken är den torra fläcken på kartan på försommaren då vattnet behövs. Sedan på sensommaren och hösten kan det nog komma som ur en sprutkanna här, dvs då när man inte vill ha vatten. Men vatten nu, hittills 20mm detta dygn, är lika välkommet som ljuset på våren.

En annan regnig kväll i slutet på maj gjorde jag undan en av våra lageliga förpliktelser, nämligen spruttestet. Nej, det är ingen knarkgrej utan växskyddssprutan som skall kontrolleras vart femte år i enlighet med kraven för miljöstödet. Kontrollen utföres av skärskillda personer som har fått behörighet att testa sprutorna och skriva ut besiktningsprotokoll.

Utöver detta skall också en förare av en växtskyddsspruta vara behörig, dvs kursgången “Sprutförare”

Detta är lite av en win-win sitution, både miljön och vi bönder vinner på detta. Miljön vinner ju förstås på att växtskyddsmedlen inte blir överdoserade, och bönderna rent ekonomiskt eftersom vissa medel ju är svindyra. Om man blandar till en tank med 1200 liter som kan kosta uppemot 600 euro så vill man ju inte slösa i onödan.

Förutom själva godkännandet så kan man ju få reparationstips och andra ideer av proffsen som testar.

Dagens besprutande skiljer sig som jul och midsommar från det jag minns när jag var barn. Då sprutade man alltid med hyttlösa traktorer och det fanns egentligen bara ett medel; “Hormotuho” som var ett pulver som skulle blandas i vatten. Pulvret dammade runt medan man fyllde vatten i sprutan från någon brunn. I dag finns det en 100-tal medel att välja på, alla med egna miljöskyddsdirektiv och användningsändamål. Vissa medel får inte användas nära vattendrag, vissa inte under binas flygtid. Andra är bannlysta på grundvattenområden etc etc. Sprutan tvättas efter användning med neutraliserande tvättmedel och själva sprutorna är långt utvecklade från dom i min barndomstid.

Detta gör att man som jordbrukare idag helt enkelt måste förlika sig vid tanken på att ett medel som fått myndigheternas godkännande, och som sprutas med en godkänd spruta som körs av en godkänd förare, borde vara ett tryggt medel att använda. Men dyrt….

Testaren lärser av mängden vatten medan den andra killen läser av tiden

Mystiska frön

Nu är då vårsådden definitivt i mål på alla plan. Alla trädor är vederbörligen sådda med allsköns blommor och blader som sig bör. Jag håller mig med något som kallas NVÅ, dvs NaturVårdsÅker på mina osådda områden. Det är en träda som enligt folk med större huvuden än mitt skall vara bra för miljön och flugor och fän. Om det verkligen är så är det bra och det hoppas jag det är, men det känns liiite märkligt att så växter nu som vi sprutade mot bara för några år sen. Vi får bara hoppas att miljöexperterna är på rätt väg. Det kan faktiskt vara så för jag har noterat att kvaliteten på vattnet i utfallsdiket har blivit något renare under de senaste åren, och det måste ju vara en vinst för alla.

I år sådde jag en trädesblandning vid namn Diana som bestod av några olika växter, mest solros.  Dessa skulle sås med radmellanrum på 40 cm och 10 kg per hektar. Det blev en del rivande i det lilla hår som är kvar på huvudet  innan jag kom på hur såmaskinen skulle ställas in. Nu var det vridprov som Mats beskrev absolut oumbärligt och jag var tvungen att göra fem prov innan det blev rätt. Resultatet blev sedan 9,7 kg/ha med facit på hand så det är helt ok.  Hoppas sedan att sådana grejer som sådjup och radavstånd blir rätt, för frön med dylik koncistens har aldrig varit i min såmaskin förr.

Det är alltid en lite abstrakt känsla när en åker är sådd. Visst har fröna försvunnit men ändå har man svårt att tro att något skall gro där. Det är alla år samma positiva känsla när åkern grönskar och allt har blivit rätt. Tack och lov har aldrig min sådd totalfloppat, det närmaste jag var fiasko var en gång för länge sen när jag halvt i sömnen trodde jag sådde vete men i verkligheten tagit fel säckar och sådde korn. Den floppen lär man aldrig glömma, men nu efteråt kan man skratta åt det med.

Nu får vi då bara hoppas på en bra sommar. Vårbruket gick i alla fall bra i Österbotten. Synd bara att man inte får glädas åt bra brodd, det är så mycket som kan gå fel ännu innan allt är till hus bärgat i höst. Men hoppas får man…..

Frön till Naturvårdsåker

Brev till tomten

Hej jultomten!

Jag vet att det finns en övre åldersgräns på att skriva önskelistor till jul till dig. Däremot har jag inte trots bläddrande i böckerna kunnat hitta någon åldersgräns för önskelistor i juni. Således kommer en sådan nu:

Kära Tomten

I sommar önskar jag mig följande väder:

Från nu och fram till midsommar vill jag inte ha någon nattfrost, utan varma dagar och nätter, dock med en och annan regnskur. En riktig rotblöta inom den närmaste tiden skulle inte skada, men något vansinneshällregn skall vi inte ha, utan ett snällt sommarregn som kan få pågå typ några dygn.

Efter midsommar får regnet begränsas ytterligare, på sin högsta höjd fyra regndagar i juli. Mycket sol och värme, men ingen steksommar med brännande ökenvärme utan måtta med allt. 

Augusti och september vill jag inte ha något regn alls, utan hela tiden medan det syns tröskor på fälten skall det vara uppehållsväder. Detta är faktiskt det viktigaste av allt. I princip kan en hur dålig sommar som helst kompenseras med en fin och lång höst.

Mot slutet av september, i stil med efter den 25. kan det gott börja regna och regna med ordning. Det får gärna regna några veckor i sträck om det varit torrt på sommaren. Nattfrost i början på oktober kan bli ett fint avslut på regnperioden. Efter det tar jag gärna mot lite torrväder igen ända tills åkrarna är plöjda.Detta är inte så viktigt, men det är så geggigt att plöja i regn!  Om allt har gått planenligt har vi sedan november och efter att plogen är tvättad kvittar det vad det är för väder. Men om det blir jättekallt kan du fixa en skinnmössa till jul!

Om jag kan få alla dessa presenter så skall jag var snäll ända till nästa jul. Ja eller en sak till, fixa gärna ett vetepris på över 140 euro tonnet i höst.

MVH

Kalle