Författare: Kalle

Efter en vecka som totalt saknat förnuft kan man nu återkomma till dom skrivandes skara. Det är fredagen den 4 juni sent på kvällen och nu är alla ekonomska frön i jorden. Det finns ännu fem ha non-ekonomiska naturvårdsträdor som skall sås men det är ju mera ett spel för galleriet eftersom dom ju aldrig skall skördas.

Den senaste veckan har bestått av test av växtskyddssprutan på fredag kväll (återkommer till det om nån dag), lördagen var en begravning på programmet. På måndagen var min vårsåddssemester till ända, jobbet började igen. Detta betydde alltså att rypsåkrarna skulle sås och beredas kvällstid. Två kvällar i rad var jag på åkern till 02.00. Onsdagen firades i Hufvudstaden tillsammans med trevliga människor, den dagen startade 05.45 och slutade återigen 02.00. Torsdagen jobb och rypssådd på kvällen, slutade dock redan då 23.00. Ikväll såddes sedan den allra sista rypsen och nu är gubben trött. Mellan varven har det dessutom varit gräsklippning, samt reparation av en kopplingswire på gräsklipparen som drog ut på tiden två dar. I kväll var jag bokad för att köra en busslinje, men det blev jag tvungen att avböja, om inte annat så av rent trafiksäkerhetsmässiga skäl.

Att grödan är i jorden betyder dock inte på något sätt att jobbet är i hamn. Nu återstår vältning av 10 ha samt återställande av redskap, något som åtminstone för såmaskinens del kräver sin tid. Det är nämligen så att konstgödsen gör att maskinen totalrostar över en vinter om man inte får den absolut ren innan den ställs in för sin 11 månder långa vila. Konstgödselsäckarna skall packas och köras iväg till 4H´s insamling och traktorerna skall båda två städas och tvättas efter alla jobbtimmar.

Dessutom skall åkrarna följas med intensivt nu ett par veckor för att kunna sätta in rätt åtgärder i form av växtskydd och eventuell tilläggsgödsel som kanske kan behövas. Mer om det senare.

Nu skall jag dock avsluta dagen traditionsenligt men att knäppa en “lonkero” på terassen. Det hör till när sådden är klar. Synd bara att det är så ohyggligt kallt.

Jag håller abslout med Nisse. Detta en i sanning märklig vår. Om man räknar dagarna som varit helt regnfria i maj blir det inte många, och det är ovanligt. Man är mera van med en maj månad helt utan regn. Ändå verkar det som om vi här i vår del av landet skulle ha väldigt lite att gnälla över jämfört med resten av landet. Vi har bara haft stilla duggregnsaktiga dagar som inte alls behöver vara illa för grödan som redan är sådd, men som naturligtvis hindrar planteringen av det som är kvar. Själv har jag 8,5 ha ryps osått och det stör mig egentligen inte alls ännu, men vi närmar oss sakta deadline för det med. Enligt egna noteringar vill jag ha rypsen i marken senast 5 juni och dit är det ju ännu några dar. Sedan har jag 5 ha naturvårdsåker osått, men det är ett ännu mindre problem.

Vi var en tur söderöver på torsdagen, bla i Säkylätrakten såg det illa ut på åkrarna med mycket ytvatten. Överlag kan man nog säga att brodden är absolut längst hunnen just i Närpestrakten i år. Då vet jag inte hur det ser ut norrom Vasa förstås. Nu har ju dessutom Salo tydligen drabbats av Guds öppnade kranar på allvar och det kan inte vara roligt det.

Det har i alla fall varit så regnigt här att det största problemet just nu faktiskt är gräsmattorna. Jag tror att jag inte sett så längt gräs på desamma under min tid. Det kommer att bli en utmaning att få dom klippta, speciellt om det förblir vått.

Det enda som känns riktigt bra just nu är den gamla bondeprofetian som säger att det inte kan regna för mycket före midsommar, men att allt regn efter midsommar är onödigt. Hoppas det stämmer i år. Vetebrodden ser nämligen oerhört bra ut än.

Det är visst onsdag, klockan är 23 och jag är nöjd. Nu återstår bara två saker för att detta skall bli en bra dag, nämligen att korvarna på grillen skall bli klara och att sista frassen skall dyka upp.  Grillkorv klockan 23 undrar vän av ordning, vem äter grillkorv klockan 23. Svaret är, det gör jag. Det är en liten belöning efter en arbetsdag i vårsådden. Oftast brukar jag avnjuta den på terassen där också grillen står, men ikväll får den nog följa med in för inte ens myggen trivs ute i +7 grader.

Orsaken till att jag är nöjd är att den första rypsen nu är nere i fädernejorden. Jag brukar vara sen med rypsen, aldrig före den 25 maj och sällan före första juni, men i år skall jag göra ett försök med att så lite tidigare eftersom våren varit varm. Att så ryps är lite knepigt eftersom fröna är så små och mängden per ha skall vara så lite som 7 kg (att jämföra med vete som närmar sig 300 kg/ha) Vridprovet på såmaskinen visar alltid för lite så för att få ut ca 7 kg skall vridprovet visa ungefär 5.5 kg. Det är alltid lika spännande att se hur mycket som gått åt när åkern är klar och i dag stämde det över förväntan.

Själva åkern är också lite annorlunda brukad än vanligt. Den låg i svartträda i fjol och i år hade jag en bekant som är utrustad med en Väderstad Carrier att komma och köra första svängen med den. Den maskinen imponerade verkligen på mig. Vi passade samtidigt på att bryta en NVÅ åker från ifjol och även där visade sig Carriern vara en fena.

Efter carriern körde jag ett varv med en gammal 290 harv med ribbvältar fram och bak för att jämna ut. Detta så att pinnarna knappt tog i marken. Härefter sådd, sedan vältning och nu grillkorv. Så har dagen sett ut.

Vetebrodden har kommit upp och den ser riktigt bra ut i år. Jag brukar har problem med ojämn broddskjutning pga all lera, men i år verkar det bli jämnt och bra. Så här långt, men ännu skall absolut inget skinn säljas, för björnen som skall skjutas är knappt född ännu.

 I morgon blir en lite annorlunda dag. Vi skall hela familjen på en endagars semesterresa till Syd-Västra Finland. Det kan mycket väl bli sommarens enda riktiga semesterdag om det vill sig illa. Så för mig får det fast regna igelkottar i Närpes i morgon, Valtra och jag har ledigt.

Fast fint väder i Åbo vore inte fel….

Det regnar

Det borde inte regna

Det regnar i alla fall

Denna lilla underliga rubrik skall få sin förklaring längre fram. Först vill jag lyfta på hatten för Mats senaste inlägg. Det var att sätta ord (och fina sådana) på något som jag tror de flesta jordbrukare känner men har svårt att förklara. Tack Mats!

Jag har själv kommit ur led med mina inlägg. Tanken var ju att prsentera en maskin i taget på spannmålsgården, och det tänkte jag göra i den ordning dom kom i användning. Gick det bra? Nej! Som vanligt så blev igångkörandet av sådden ett enda logistikkaos där maskinerna togs i användning huller om buller och utan någon tid att skriva något om dom. Nu skall vi börja bena ut kaoset med en maskin i taget, slumpvis ordning och i kväll känner jag för att skriva om såmaskinen.

I begynnelsen sådde man för hand, man bara spred ut kornen ur näven. Den första “såmaskinen” var en korg med en propeller och en vev på. Man gick och bar på korgen och vevade ut fröna efter bästa förmåga. Det var inga stora arealer man sådde då.

När maskinerna började komma kom också konstgödseln. Från början var det två skilda maskiner som spred ut konstgödsel och utsäde. Detta minns jag också själv så det pågick fram till 70-talet nån gång. Sedan kom kombimaskinerna som sådde både gödsel och utsäde samtidigt. Revolution!

Den maskin som jag använder idag är absolut ingenting för catwalken. Den har tolv år på nacken och är närmare dom första kombimaskinerna än dagens modernaste maskiner. Såhär ser den i varje fall ut

Det är en 2,5 meters lättbogserad maskin som alltså dras efter traktorn som en vagn.

Om man skall hänga med utvecklingen borde maskinen vara antingen en vältkombi eller en direktsåmaskin. Jag skall förklara; vältkombin har en hjulrad efter maskinen som således vältar direkt efter sådd. Man behöver alltså inte välta alls.

Direktsåmaskinen är starkare byggd så att man kan så i oplöjd eller bara lättbearbetad jord. Fördelen där är att man sparar in bränsle och kostnader för övriga maskiner eftersom man i princip bara behöver en tallriksharv och såmaskinen, och  klarar sig med 2-3 överkörningar i stället för 5-6 som tex jag gör. Jag är dock personligen tveksam till båda rackerierna eftersom dom kostar 3-5 ggr mer än vad min lilla småmaskin gör som ny. Dom klarar ändå inte av något annat än att placera kornen i jorden, resultatet är precis samma. En arbetsbesparande grej är förstås att dom stora maskinerna har mycket större behållare så man behöver inte fylla så ofta. Mycket bra om man har utspridda små åkrar.

Huruvida man skall övergå till direktsådd eller inte har brytt min hjärna i ett par års tid nu. Problemet är att det inte finns något svar på den frågan. Det är en så komplex frågeställning att man borde veta tex prisutvecklingen under dom närmaste 10 åren, både på spannmål, bekämpningsmedel och konstgödsel för att kunna svara på den. Alltså får man göra som så ofta, gissa.

Jag lägger upp ännu upp en bild från vårens vetesådd, en varm kväll den 13 maj 2010 klockan 22.30

På tal om såmaskiner skall jag avsluta med en anekdot från fordomdags:

Två bönder stod och skröt om hur mycket utsäde dom hade råd att lägga ut. Den ena sa: Jag hade ställt upp maskinen så mycket det bara gick. Den andra svarade: Tänk jag då, jag sådde för hand så mycket det bara gick!