Författare: Maria

Är rätt så arg och trött på den inte önskade växten – flyghavren! Nu har det promenerats omkring på åkrarna i två veckors tid, så gott som alla kvällar och då har det bara kollats 1 varv. Det betyder att då vi fick allting genomgått i kväll så får vi börja om på nytt där vi starttade för två veckor sedan, munttert 🙁

Nisse skrev tidigare om åskvädret som gjorde liggsäd. Har bara bett om att inte något sådant skulle komma hit på några dagar, för det är så gott som omöjligt att hitta någon flyghavre i liggsäd. Nu har de lovat åska med riklig nederbörd så vi får se hur det går.

För två veckor sedan då Lördax ringde upp mig frågade Stan om det känns bittert med flyghavre, kommer inte riktigt ihåg vad jag svarade då men idag har jag ett klart svar – JA, det känns bittert. Efter att man jobbat en normal arbetsdag ännu skall ut och checka den ovälkomna grödan så då känns det bittert. Istället för att sätta ner sig i trädgården och njuta av sommarkvällen så är det bara att ta långbyxor på och några sopsäckar runt midjan och så ut på fältet. Det har blivit mycket sena kvällar.

Det verkar som om flyghavren har haft ett mycket gynsamt år. Senaste odlingsäsong hade vi inte mycket att plocka men nu var det något helt annat. Beslutet att börja ta kemisk besprutning med in programmet är lätt att göra.

Vad som gläder mig är att besprutningen mot växsjukdomar gjorde sin sak och beslutet var rätt. Vid besprutningen lämnade jag en liten vik osprutad bara för att se skillnaden. Det var skrämmande att se vilken nytta en besprutning kan göra. På det obesprutade området såg man helt tydligt att grödan var sjuk. Då jag gick ikväll över det obesprutade områden så kunde man redan höra skillnaden, grödan prasslade, som torrt, dött, sjukt gör då däremot den friska grödan som var besprutad var fuktig grön och flaggbladen felfria.

Vad jag känner mig ung! Precis sådär som de där skolbarnen som söker sig på sommararbete under sommarlovet 🙂

Jag har fått den förmånen att få jobba som sommarvikarie på ett kontor i centrala Ekenäs speciellt under sommaren då den övriga personalen har semester. Vad det är roligt att göra någonting annat och vara lite mer social.

Min första utbildning är nämligen redovisningsmerkonom, men i den yrkesgruppen har jag egentligen inte någonsin jobbat i. Utbildningen har varit till en stor förmån för mig då jag praktiskt taget har skött om gårdens bokföing, deklaration samt övriga pappersarbeten som berör jordbruket allt sedan 1995.

Nu har jobbet pågott ca en månad och skall sträcka sig över hela högsommaren, ja, jag slutar då tröskandet kallar och senare blir det några strödagar kontorsjobb in på hösten. Tidigare då djuren fanns, kunde jag inte göra arbete utanför hemmet men nu finns det möjlighet till det.

Ni skulle ha sett barnens reaktion då jag berättade för dem efter skolavlutningen att mamma åker på jobb under deras sommarlov 😮 De har nämligen frågat i många repriser – Hördu mamma, när skall du börja och jobba som normala mammor gör, 8-16.

Till slut kan jag bara inte låta bli att sätta in några foton från vår otroligt vackra finska skärgård där vi har spenderat de två senaste helgarna i ett alldeles underbart väder.

Då var det tidpunkten på sommaren som de ovälkomna grödorna står och skjuter upp över den övriga grödan så stolt -Flyghavren.

Man kan bespruta mot flyghavren, men det gör inte vi. Så det betyder att vi spanar och går över alla fält och plockar den. Något stort nöje är det minsann inte och hör säkert till ett av de arbetskedena som jag minst gillar. Flyghavren med sin vippa skall man vara ytterst försiktig med. Frön som faller eller flyger med vinden och ramlar på marken kan överleva i jorden många år.

I dagens Maaseudun Tulevaisuus berättas det att granskningen av flyghavren har påbörjats, Evira, kommunernas landsbygds-, samt Ely-centralens tjänstemän utför granskningen. Flyghavrens förekomst har ökat under de senaste åren och nu uppskattar man att upp till 16% av Finlands åkerareal har flyghavre förekomst i någon grad.

På stödblanketten är lantbrukaren skylldig att meddela “graden” av förekomsten av flyghavre i grödan och jag antar att det är grunden till granskning. Myndigheterna kan följa med förekomsten av flyghavre år efter år på ett skifte. Om inte ett skifte med flyghavre sköts och mängden med minskar så kan det bli sanktioner i stöden.

Visst är det ju OK att kolla efter grödor som inte borde finnas på åkern och försöka till högsta grad eliminera dem, för att myndigheterna så säger. Men jag bara förundrar mig över mellaneuropas åkrar där grödorna finns i “två våningar”, på takvåningen växer det flyghavre och i bottenvånigen växer den grödan som odlas och det verkar som om ingen tar notis över det.

Alla hör vi med i gemensamma EU, var vilkoren borde vara de samma, eller hur var det ……?

På torsdagen före midsommaren besökte vår växtodlingskonsulent Staffan oss igen för att ta en titt på eventuella växtsjukdomar, speciellt i kornet. Efter en veckas regn och rätt så varmt med hög luftfuktighet, brukar växtsjukdomarna trivas väldigt bra om det bara finns en gnutta tendens till det. I vårt Annabell korn som hade bestockat sig väldigt bra och har rätt så kraftig växt fanns det en aningen början av bladfläcksjuka. Vi beslöt att kornet skall besprutas, men det blev en kompromiss. Besprutningen skulle eventuellt kunna skuffas fram med några dagar men eftersom vi kommer att resa bort en vecka så vågade vi inte lämna besprutningen ogjord. Så det blev en midsommar växlande mellan traktorhytten och sillbordet 🙂

Eftersom 35 ha finns på längre avstånd brukar vi ta med oss vattenvagnen. Vattenvagnen är en hemgjord transportvagn som vi har tidigare använt oss av att ransportera svämgödsel längs landsvägen till spridarvagnen på åkern. Idag används vagnen endast till att transportera vatten till beprutning av grödorna. Det har varit enkelt och bekvämt då det tar under 5 minuter att  fylla sprutan. Bak på vagnen finns en Honda vattenpump.

Nu är kornet sprutat och hoppeligen skyddat för några veckor framöver.

Att kunna resa bort under sommaren har varit så gott som omöjligt de tidigare åren då vi hade djuren. Men nu blir det första gången för barnen att åka bort på sommaren. På måndagen bär det av till Sverige. Det blir en traditionell resa för småbarn. En dag på Kolmården och två dagar i Vimmerbyn, Astrid Lindgrens värld. Franz är helt inställd på att vi skall åka till “Målkorden”. Ja, ibland kan det där med nya ord vara svårt för en 5-åring, som t.ex. igår ropade han, då vi kopplade sprutan bakom traktorn, – Mamma, pappa titta, titta jag hittade en så stor”slarv”!! “Slarven visade sig vara en larv.

Samtidigt blir det lite paus för min del här på Bondbloggen. Ingen uppkoppling av någonslags dator alls under några dagar blir riktigt bra 🙂 Återkommer om en vecka.

Efter att vi bara har sågat, skruvat och rivit ner saker i det gamla svinhuset har äntligen uppbyggnaden påbörjats och man kan ätligen börja se några förändringar. Här kommer några bilder, bevismaterial, förändringstid ca 1 år. Bilderna tagna från den äldsta avdelningen, men med några meters skillnad.

Avdelningen med djur:

Avdelningen tömd på inredning:

och en bild tagen idag på eftermiddagen

lite har det ju ändrat 😉

En liten pojkes önskan är att få åka traktor hem från dagis. Franz har nu påmint mig i dagar, veckor och månader – Mamma snälla, kan du inte hämta mig från dagiset med den blå traktorn idag. Alla dagar tills idag har jag svarat honom att jag hinner inte eller så har vi sprutan bakom eller något annat.

Idag blev det passligt att åka efter honom till dagiset. Körde igen ett lass med metallskrot till Karis och på hemvägen ligger dagiset passligt till så det är lätt att svänga in och söka honom. Det är en glad liten krabat som möter en i dörren och man kan inte undgå att märka att man förgyllt någons dag.