Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

Is på taket

Det började komma in vatten i huset och orsaken blev snart fastställd – det hade blivit 20 cm is vid takkanten och bakom isbarriären låg det vatten. Vi har ju ordentlig lutning på taket men om det blir vatten liggande så läcker det nog. Problemet var förstås måndagens varma väder – närmare noll.

Det var ingen lätt sak att få bort isen. Inte vågar man slå på den för då slår man hål i taket och en värmefläkt var alldeles för usel. Så jag måste ta den pneumatiska borrmaskinen och en stenmejsel och ta bort små bitar i taget. Det var inte heller ofarligt för de föll ganska nära fönsterrutorna i nedre våningen.

Nästa sommar skall värmekablar installerar på taket så man får en öppning att vattnet kan rinna bort.

Vykortsvintern

Och så testar vi bilder med ett vykort:

Ladugården i januari 2010 — Ladugården vykortsvintern 2010

Den nya ladugården på Bos-Sestu som är byggd 1945. Numera kallufttork (på vinden), arbetsrum (gamla stallet), elektronikverkstad, pannrum och skrotlager.

Till vänster det halvfärdiga nya flislagret på 10 kubik (kölden tog byggarna) och till höger den jättestora havtornsbusken från Åland (som man kantänka inte kunde flytta och få att växa). Hälften av bären finns kvar för skörden var stor i fjol.

Kvällsskiftet

Förr då vi hade kor (fram till 1975) så tog arbetet inte slut förrän man släppt ned hö åt kossorna på kvällen omkring halv nio – och så skulle man upp igen klockan fem på morgonen. Så jag är van att jobba sent också nu. Det är skogsarbete så länge det är ljust – plus litet till sedan vi fick de oumbärliga pannlamporna med lysdioder. Därefter äter man och sedan börjar kvällsskiftet i verkstaden eller som just nu ute i det nya flislagret där den nya flismataren skall installeras. Eller så planerar man nya maskiner eller byggnader vid datamaskinen. Papper är numera olämpligt för man vill lagra allting i elektronisk form – huvudsakligen så man kan söka fram det snabbt.

I dag kroknade jag i alla fall på soffan efter skogsarbetet så kvällsskiftet blev mera ett nattskift. Och så måste jag hämta barnbarnet från bussen och mera bensin till motorsågen. Det börja gå mot midnatt så efter en kopp kakao är det väl dags att somna framför TV:n. Och det brukar gå fort efter en dag i skogen …

För varmt för skogsarbete

Efter ett kallt januari (vi hade -30 grader som värst) har det blivit varmare – men alltför varmt. I dag var det bara -1,5 grader i skogen (jag har installerat termometer på traktorn). Nu fastnar snön vid kläderna och väter igenom. Och då det är mellan 60 cm och över en meter snö så blir man ganska våt. Vissa ställen finns det gropar fastän snön ser jämn ut och ibland sjunker man ned till midjan i snön …

Till all tur är det lös snö för vi har inte haft en enda blida. Man kan sparka snön åt sidan då man fäller (även om det är tungt) och behöver ännu ingen spade. Problemet med den lösa snön att den är otroligt hal – precis som att gå i ett hav av små hala plastkulor. Och man ser inte vad som finns under snön så ganska ofta ligger man på rygg med benen i vädret. Tur att man är ensam i skogen.

I dag lyckades (!) jag fälla en stor björk så att den hamnade rakt på en annan björk med tjocka och spretande grenar. Nå, det fanns inget annat håll att fälla åt heller. Den satte sej stenhårt i en klyka och det blev att fälla den andra björken som lade sej på en stor gran. Och sådant är verkligen farligt. Efter en timmes arbete med traktor och motorsåg hade jag äntligen bägge björkarna omkull.

Men då var jag helt slut och genomvåt så det var bara att komma hem och byta alla kläder.

Väder