Positivt negativt

Det är sällan man blir så glad över ett negativt resultat som vi blev idag. Vi fick nämligen resultaten från de salmonella prov som togs från våra djur förra onsdagen. Allt var negativt, så ingen salmonella finns i ladugården! Även provet från silosen var rent, så nu kan vi äntligen pusta ut.

Risken för att det skulle ha kommit salmonella med fodret var ju minimal, men allt “hösel” och all ovetskap om vad som händer till nästa tog nog faktist på krafterna.

Men vi fixade det och nu återgår allt till det normala! 🙂

I anfädernas fotspår

Det blev lite ändrade planer; höet har torkat så bra att jag balade bort en del redan idag istället för imorgon. Det som ligger i strängar har ännu lite fukt i sig, men går nog bra att bala i morgon på förmiddagen.

Dagen har alltså gått i traktorhytten, inget att klaga över där 😉 De åkrar där höet ligger, har ursprungligen hört till pappas hemgård. Därav rubriken.
Jag är den fjärde, eller femte, generationen som brukar åkrarna, men den första som bärgar hö enbart med balare. Pappa har bärgat höet i balar, men också haft det och torka på snejsår (störar). Tacka vet jag det att den tiden är förbi..!

Det kommer riktigt bra med hö i år och kvaliteten har hittills varit utmärkt. Om det nu skulle hålla upp ännu en knapp vecka skulle vi få in allt hö utan regn. Men hur jag än funderar, kommer jag nog inte på ett ända år som det skulle ha lyckats. Så få nu se.

I morgon balar jag som sagt resten från det skiftet jag började med i dag, sen åker jag hem men kommer igen på måndagen. Under tiden torde pappa bala det han slog omkull igår och dessutom slår han det som ännu står. Men som Mats skriver, planerna hinner ändra ännu många gånger före de förvekligas!

Det torkar nu

Äntligen! Jag hade som avsikt att komma redan i början av veckan heim och laga torrhö. Men p.g.a. förekommen anledning blev det inte riktigt så, utan jag kom idag. Pappa har nog redan jobbat på med höet flera dagar; en del är balat, nu ligger ca. 3 hektar och knappt 3 hektar är ännu oslaget.

Det här med att laga torrhö är en grej för sig. I den bästa av världarna går det enkelt. Man slår en dag, vänder höet de två följande dagarna, strängar och balar den tredje. Så här enkelt är det om vädret är gynnsamt. Det har ju faktiskt varit perfekt hötorkan väder i alla fall hit i den här landsändan, soligt, varmt och blåsigt. Så man blir ju lite fundersam om hur mycket det ska krångla till sig med det kvarvarande höet..! 😉

På bilden ser ni vår Valmet 455 och vår höräfsa. Det som jag höll på med idag, var att jag vände höet. Vet inte om det är den korrekta benämningen, men så säger vi.

Först sprider man ut gräset från strängarna. Det kan man göra så fort gräset är omkull. Ibland väntar vi dock en tid så att ytan ska hinna torka lite. Beroende lite på väder och vind, samt gräsets ålder ( i en gammal vall är strået “hårdare” och torrare än i en ny vall) vänder vi höet 2 – 4 gånger före vi kör ihop det i strängar inför balningen.

Räfsan fungerar på så sätt, att rotorerna som syns på bilden tvinnar och “kastar” gräset bakom sig. Vid strängläggningen vrider man räfspinnarnas riktning, så att den kastar gräset inåt.

Så nu är det bara att hoppas på ytterligare några dagars uppehåll, sol och blåst!

Dag 5

Vår tidberäkning utgår nu från tiden före och tiden efter samtalet från vår foderleverantör. Som en del av er säkert har läst eller hört så kom en foderfabrik ut på torsdagen med ett meddelande om ett ev. salmonella kontaminerat foder. Igår sades det i medierna att allt är ok.
Trots detta har “undantagstillståndet” fortsatt och idag blev silosen tömmd från foder. Så vitt vi vet, blir den i morgon desinficerad och nytt foder torde komma på onsdagen. Så vi har ännu många, långa, extra arbetstimmar framför oss…!

Som ni säkert kan läsa mellan raderna, börjar det här tära på nerverna. Mitt huvud räcker inte till att förstå varför man inte får använda foder, som i testerna har visat sig vara rent. Men till all tur behöver jag inte förstå det heller, utan bara jobba. 😉
Trots det hela tiden ökande missnöjet, så är vi ju nog tacksamma över att leverantören reagerar och tar detta på allvar. Följderna, om fodret på riktigt hade haft salmonella, skulle ha varit katasrtofala; alla kor hade troligtvis hamnat till slakt. Hur vi skulle ha klarat det, vill jag inte ens fundera på..

Denna händelse visar bara hur sårbar kedjan är och hur viktig det är att ta prov efter prov.
Nu klarade man sig med blotta förskräckelsen, förhoppningsvis med någon ny lärdom.

Glad Johanni!

Trevlig midsommar åt Er allihopa och hoppas Ni har en skön helg!
För vår del betyder midsommaren goda vänner och lite “semester”. Situationstecknen därför att ladugården ska skötas morgon och kväll, men allt arbete som inte måste skötas blir nog ogjort.

Tyvärr fick vi lite oväntat jobb att sköta. Vi fick nämligen foder igår, allt var frid och fröjd. Ända tills vi fick ett samtal från foderfabriken. Det visade sig att man från ett prov av flera, hade fått ett lite diffust svar. Tur i oturen var att våra kor ännu inte hade hunnit äta av det eventuellt kontaminerade fodret. Så det var bara att stänga av skruven som hämtar in fodret till kiosken och börja mata korna för hand.
I vårt fall betyder det att vi matar alla kor i station från ett fat och dessutom delar vi ut från en skottkärra på foderbordet.

Extra arbete blir det, men man får ta skeden i vacker hand och konstatera fakta. Man bör framför allt komma ihåg, att det är frågan om en misstanke. Inget är ännu klart, utan det är fråga om en försiktighetsåtgärd.

Men , oberoende: Glad Johanni! 🙂

Glad midsommar!