Bondbloggen – Sida 23

Ännu ett projekt.

Det är ju inne med att återanvända grejer men när det gäller fordon så är det inte alla gånger så lätt eftersom det finns så många paragrafer att beakta.

Ifjol kom jag över en brandbil som jag tyckte att bra skulle passa som bevattningsenhet både som pump och framförallt att man skulle få allt som hörde till bevattnandet samlat i ett fordon så att man slapp lägga tid på att söka de olika komponenterna när de behövs. Dessutom skulle den traktor som stått framför pumpen kunna frigöras för andra sysslor. Att bilen hade så stor hytt att vi kunde tillbringa kaffestunderna och ta skydd för eventuella regn tilltalade också, ja man kunde kanske ombonat övernatta ute på åkern vid behov.

Tekniskt är den också i gott skick, fattas bara annat när den trots sina 26 år blott har gått lite på 90000 km och vad det verkar som blivit bra servad under tiden som utryckningsfordon. När jag efter ett par månaders vintervila skulle starta så hickade den inte ens utan gick igång med en gång trots att vi hade haft en kall vinter.

Men sen var det inte så enkelt som jag trodde att sätta den i trafik, jag tänkte ju nog flytta den för egen maskin mellan åkrarna och då ska den ju va besiktad och försäkrad. Så här om dagen påställde jag och aktiverade trafikförsäkringen för att företa resan in till besiktningsstation i staden. Resan gick bra och man får konstatera att man lätt ges företräde även om blåljus och siren inte används. Ändringsbesiktningen till privatbruk också ok med en notering om att dekaler och blåljusen bör tas bort, vilket inte är nåt problem. Men sen när det var dags för själva fordonsbesiktningen började man fundera på fartbegränsningsanordningar, nåt sånt finns ju inte på en brandbil och är inte heller så lätt eller ska vi säga så billigt att eftermontera på en 26 år gammal bil. Efter diskussioner med de ytterst behjälpliga pojkarna på Scaniaverkstaden där besiktningen ordnas så kom man till att det nog går att ta hastighetssignalen från ABS-anordningen och via en ventil som öppnas när farten når gränsen aktiverar en luftcylinder som via diverse stag sen förhindrar att gaspedalen trycks ner ytterligare. Delarna skulle komma att gå på ca 1500 euro plus lite arbete så en 2000-3000 euro skulle nog kalaset börja kosta.

Jag försökte förklara att enda gången jag skulle komma att begagna vägar med hastighetsbegränsning över 80km/h var de gånger jag kom till stan för att besikta bilen. Pojkarna ägnade en hel del tid till att studera lagen men det verkade inte finnas några undantag. Möjligtvis kunde en museibesiktning vara ett alternativ men då borde den vara över 30 år gammal. Jag meddelade då att jag nu åker hem igen för att fundera på saken.

Fartbegränsarutrustning för eftermontering.

Kom sen att tänka på att det här på bloggen säkert finns följare med erfarenheter och kontakter inom tunga trafiken så därav detta inlägg i hopp om förslag och idéer på hur på ett lite billigare sätt komma vidare.

Att via en bom skuffa traktorn framför bilen är ju ett alternativ men inte så tilltalande. En annan möjlighet som kommit på tal är att lösa ut flyttningstillstånd de gånger den behöver flyttas men hamnar att åka in till stan under kontorstid för att det ska lyckas. Så hoppas närmast på att någonstans hitta begagnad / förmånlig fartbegränsare eller nåt undantag i lagen som kunde åberopas.

Tacksam för förslag 🙂

Våren kom på besök

Det är så bra med skogsarbete för man har god ursäkt att lämna allt möjligt annat ogjort. Och på kvällarna så orkar man inte heller med så mycket. Men det faller över en ändå då skogsarbetet är undan. Det blev plötsligt varmt i april – men våren kom bara på ett kort besök. Sedan blev det kallt igen. Sista mars hade vi mykelvatn (översvämning) vilket vi inte haft på länge sedan ån rensades på 90-talet. Förr var det en återkommande fröjd för oss småpojkar varje vår då vattnet kom nästan fram till huset. Nu blev det bara en kort fläkt från gamla tider även om några kvadratkilometer stod under vatten i Baggkärret. Svanarna och tranorna trivdes i alla fall på de åkrar som hade små sjöar.

Jag gillar blommor och mest av alla de tidiga vårblommorna. Första april stack de första snödropparna upp genom snön och sedan kom det stora mängder med värmen.

På verandan blev det varmt i solskenet och blommorna började grönska och blomma.

På dagarna kunde det stå en mängd blommor på trappan i solskenet även om de måste in till nätterna som varit kalla.

Bland de vissna löven stack det upp en mängd krokusar och andra lökväxter. Det är strängt förbjudet att kratta löv förrän vårblommorna har vissnat för krattandet tar livet av dem. Och den taktiken har lyckats för vi har mängder av vårblommor över hela gårdsplanen.

Men mest av allt gillar jag ändå blåsipporna. De har en så intensiv blå färg så man nästan tappar andan. Och de har spridit sej överallt nu. Det lär vara myror som sprider dem och vi hittar blåsippor på de mest underliga platser fastän det förr fanns en enda tuva.

Litet senare kom scillorna som inte är lika intensivt blåa som blåsipporna men visst är ett scillahav mäktigt …

Vissa år har scillahavet varit som en matta

Och jordbruket då ? Det har varit en hel del reparationer men inget allvarligt. Vårsådden blev uppskjuten på grund av kylan som verkar hålla i sej in i maj. En del påstår att hela maj månad skall bli kylig. Vi började göra i ordning för sommarens byggarbeten och sågade en del stockar med den nya elektriska sågen från Logosol men sedan gick lagerhållaren till svärdets drivning sönder. Det var något tillverkningsfel och jag får ny lagerhållare nästa vecka.

Det blir en grundlig omflyttning – speciellt av virkeslagret. Nästan allt skall bort från uthuset och cementplatten för Logosolsågen skall förnyas – den nuvarande är från 1960 och sönderbruten av tjälen. Det är mycket viktigt att man kan ställa in linjalen på sågen ordentlig så att virket blir rakt. I morgon hämtar vår lokala lastbil ett lass vete så att det blir en ledig silo för utsädet men jag lämnar nog sorterandet tills det blir litet varmare. I tröskhuset där sorteraren står är det svinkallt och blåser rakt igenom så det är många år som jag blivit förkyld av sorterandet. Och man vill inte bli förkyld inför vårsådden.

Jag sitter och pysslar med Bondbloggens utseende men snart blir det vårbrådska så det kan bli på hälft. Bondbloggen kan nog hicka och hacka litet tills jag hinner få ombyggnaden klar. I värsta fall måste vi gå tillbaka till det gamla utseendet.

Underligt utseende på Bondbloggen

Vi funderar nu på förändringar och här testas ett nytt utseende (men det går att återgå till det gamla).

Det var problem med bilderna så få nu se om det blivit bättre.

Slut på skogsvintern 2021

Det var bråttom på påsken eftersom det var kallt om morgonen så att skogsvägarna höll men sedan utlovades värme och regn. Jag steg upp fem och satte motorvärme på traktorerna och körde sedan ut på förmiddagen. På eftermiddagen började vägarna redan bli dåliga. Vi har nu kört ut så gott som allt saluvirke. Det finns kvar någon pinne här och där men inte många.

Det kom ganska dåligt med granpropsar eftersom träden var så stora att det bara blev nån bit från toppen. På stora träd så smalnar toppen av snabbt så man kan få fyra eller fem stockar från ett träd men bara en eller två propsar. Asp kom det sist och slutligen ganska mycket. Man ser dem inte så bra i granskogen men det finns ofta en hel del av dem och de är ganska stora för aspen växer snabbt. Tyvärr kom det också en del rötskadad gran men inte så mycket som jag befarat.

Nu är det bara två kalla morgnar kvar och då kör vi ut flisved. Det finns det mycket av för vi har många torra stora granar på vissa skogsbitar. Båda traktorerna är igång igen. Jag tog en stor gummiklubba och slog ut bucklorna i motorplåten på Belarus som fick ett träd över sej. Inte är den vacker men plåten är utslagen och tar inte emot nånting i motorn. Det märks ännu inte några problem med motorn fastän oljetrycket försvann i samband med att trädet föll över motorhuven. Men det kan hända att lagren fått fel som märks först senare. Eller så fanns det så mycket olja kvar att lagren inte hann gå torra.

Nu har jag också installerat den nya elektriska sågen för Logosolen. Den kom redan i januari men jag har inte haft tid att arbeta med den förrän nu. I går sågade jag de första stockarna och visst är det stor skillnad till motorsågen. Med den elektrisk sågen (5 kW) så märker man inte en enda gång att den skulle dra tungt. Den behöver inte heller bensin utan man fyller bara på litet kedjeolja då och då. Det som inte ändras är att sågkedjan skall filas ofta. Det är ännu inte riktigt klart hur man skall placera sågen för att lätt komma åt att fila kedjan. Det går bra att ställa den på ända men det behövs en hållare för oljeflaskan för den läcker genom lufthålet i korken.

Svärdet tog jag från motorsågen så det är standard även om det är filat med 5-10 graders vinkel medan motorsågarnas kedja annars filas med 25-35 graders vinkel. En klyvkedja skall ha mindre vinkel. Nu har jag ett 50 cm svärd men det går att byta till längre svärd. Det kan behövas då jag börjar såga de grova stockarna från årets svarvstockar – alltså de som inte dög till salustock. De kan ha sprötkvist eller andra fel men duger nog till husbehovsvirke. Jag sågade en så stor rotbit att svärdet nätt och jämnt gick igenom men det var inga problem. Det blev 20 bräder och två 5 cm blankor av den.

Jag skall ännu montera en skena ovanför sågen för kabeln som nu ligger på marken. Det är inte så bra för man snubblar över den och så kan den bli skadad. I princip har jag en motoriserad drift för sågen men den har aldrig fungerat så bra så jag skuffar sågen för hand i stället. Det går bättre än att veva fram den eller köra med motordrift.

Vi får se hur det går för vi måste såga en hel del virke inför sommarens reparationer av uthuset. Ladans södervägg skall också få ny brädfodring. Det blir en hel del förändringar för virkeslagret skall flyttas så att man lättare kan komma åt virket året runt. Vedlidret blir också flyttat till en lämpligare plats. I princip skall hela uthuset och bodvinden tömmas och städas. Åtminstone det gamla älgskinnet från 30- eller 40-talet skall bort för det är ganska mössätet.

Träd över traktorn

Det gick för bra med skogsarbetet. Inga större sönderkörningar och vägarna var fina. Tills i går. Det var varmt och regnade så vi körde inte ut nånting men jag fällde en del torra träd och det var ett ganska besvärligt arbete. Det visade sej att en del var ruttna och i regnet hade jag bråttom hem så jag blev oförsiktig. Vanligen svänger jag traktorn så att trädet faller bakåt men nu tyckte jag att det fanns gott om utrymme på sidan. Problemet var bara det att trädet var så ruttet i roten att det brast nästan genast och föll åt sidan – rakt över traktorns motorhuv.

Jag kunde lyfta bort trädet och köra hem men märkte att oljetrycket blev dåligt. Det visade sej att en slangstump till oljekylaren som finns framför kylaren hade brustit och oljan pumpats ut. Det var inte stor sak att byta ut den korta slangstumpen men man undrar hur lagren i motorn klarat sej då oljetrycket försvann.

Övre delen på kylaren blev också litet intryckt men det gör inget. På Belarus är kylaren ihopskruvad av tre delar med gummipackningar emellan. Jag har redan funderat på att byta packningarna (79 cent per styck) och det blir väl gjort i sommar. Nu gäller det bara att få igång traktorn så vi kan köra ut det sista virket från skogen. Det mesta går med lilla lastaren på Zetorn men vi har ännu ett par stora svarvstockar som skall köras ut.

Skogsarbete tar hårt på maskinerna och inte blev det utan problem i år heller. Men jag kommer nog att vara försiktigare med de torra träden i framtiden. Granbarkborrar är tyvärr ett bekymmer i de här trakterna.

Annars är det varmt och idag regnar det inte heller. Åkrarna är fulla av fåglar (två tranor, en bunt gäss och en massa tofsvipor). I skogen gnager älgarna barken av alla aspbitar som vi har fällt. De är hungriga nu. Enligt statistiken finns det 3,5 älgar per 1000 hektar i södra Finland och eftersom vi har fyra här i vår skog så har vi samlat ihop alla i den här trakten.

Det finns ännu mycket snö i skogsgläntorna men ute på åkrarna börjar snötäcket försvinna. Och i trädgården blommar snödropparna för fullt.

Skogsspurten

Det var prima skogsväder ännu i förrgår men i går började det bli för varmt. Visst håller vägarna ännu men prognosen hotar med mera värme. Nu går det inte att hugga mer än man får ut genast. Förstås kan det bli ordentligt kallt ännu i april men det är obönhörligen slutspurt i skogen nu.

Vi har de flesta stockarna utkörda till allmän väg redan så det ser bra ut. Men i skogen finns det ännu en hel del stora granar som borde tas ut så fort som möjligt. Ännu i går hittade jag ett bålaträä och det finns troligen ännu fler. Man upptäcker dem inte utan vidare eftersom hela biten är full av riktigt stora granar. Det senaste var ungefär 75 gånger 94 centimeter i roten men det var en rot som stack ut extra mycket. Till all tur så var det litet avlångt så med litet trixande så kunde jag såga av det med ett 15″ svärd (38 cm) men det var på gränsen. Jag har ett 20 tums svärd (50 cm) men det passar inte på de små sågarna – det var till den stora Jonsered 2095 på 90 kubik. Den är sönderplockad men jag måste tydligen sätta ihop den igen.

Det var en tid sedan vi senast högg där vi nu är. Då tog vi bort en hel del av de stora granarna men de som blev kvar har växt till sej ordentligt. Jag mätte årsringarna på en och det gick fem ringar på en centimeter så tillväxten av diametern var två centimeter på fem år och det är ganska mycket. Om de växer för mycket så blir det problem att sälja stockarna för det finns en maximalt tillåten diameter som för svarvstockarna är 75 cm.

Det var inte så lätt att fälla trädet. Det stod alldeles invid en rå och man vill ju inte att det faller på grannens sida för det kan förorsaka en ordentlig lucka med sina grova och långa kvistar. Det blev att vänta tills det blåste från rätt håll för med så stora träd så är också den stora lastaren ganska hjälplös. Helst borde det ha varit sydostlig vind men det gick också med sydvästlig som det var i går. Man kan fälla fastän blåsten kommer från sidan men inte emot blåsten. I går blåste det en hel del men det kom i pustar och det var litet lugnare då jag sågade av trädet. Och ibland har man tur – det föll precis på vägen så inga småträd skadades. Men det var ett drygt arbete att kvista det för det hade stått ensamt och var verkligen ludet.

Lika god tur hade jag inte i förrgår då jag fällde ett litet mindre träd. Det visade sej vara ruttet på ena sidan så gångjärnet höll inte och det föll mitt i småskogen och tog omkull två mindre granar. Det var harm för vi försöker spara de små och mellanstora träden som har god tillväxt. Det visade sej att det inte var rotröta utan troligen en skada från en körväg. Man ser att rötan inte är mitt i trädet utan på ena sidan. Då jag kapade bort en tre meters bit så var trädet helt friskt. Det visar att körskador inte är bra och kan förstöra ett träd. Detta gäller speciellt gran för tallen klarar sej ganska bra att lappa ihop skador med sin kåda.

Förra veckan så högg vi också i en annan skogsbit som tyvärr har en hel del torra träd. Det blir bra flisved men visst blir det förlust eftersom träden inte duger till stock. Det är troligen barkborren som tagit livet av träden och det var delvis riktigt stora granar.

De torra träd som inte hunnit ruttna tänker jag såga till eget virke. Kvaliteten blir inte så bra men det duger bra i många sammanhang. Man kan få litet mera sprickor och stickor då man sågar torrt virke och det sliter mera på sågkedjan men det går om man filar litet oftare. Hållfastheten blir sämre så man skall inte använda det virket till viktigare konstruktioner och inte är det något möbelvirke. Torra träd är utmärkta som ved om de inte stått så länge att de börjat ruttna. Man kan klyva kubbarna till ved och bränna direkt. Men då skall man hugga dem medan de står. Om de fått ligga så samlar de snö och is och måste torka på nytt förrän man eldar med dem.

I fjol eldade vi inte alls i spisen men i år var det ett par veckor så kallt att man gärna satte eld på morgonen. Det gick fint att tända med de torra klabbarna men man måste hugga dem i riktigt små späntor då man tänder. Då går det bra att tända med litet tidningspapper och jag använder alltid en enda tändsticka. Men det går inte att sätta en tändsticka direkt mot en stor vedklabb. Poängen är att späntorna inte skall var mycket större än tändstickan för att det skall börja brinna. Sedan matar man på med allt större späntor och vedträn och då man fått ordentlig eld så kan man bränna de grova klabbarna.

Största delen av de torra träden flisar vi och det blir ju mycket och bra flis av stora torra träd. I februari började jag undra om vi har tillräckligt med flis för i år. Det gick åt en hel del då det var -20 eller -25 grader ute. Men det går bra hela mars och troligen också hela april. Sedan går det inte åt flis just alls i maj och på sommaren är värmen vanligen avstängd hela tiden.

Förutom torra träd så har vi en intressant gran på ovan nämnda skogsbit. Det är en gran som stjälpt mot en tall men fortsatt att växa.

De torra kvistarna kan vara mycket styva och de tog bort verktygslådan från traktorn som hamnade under bakhjulet. Den lönar det sej knappast att försöka reparera så det blir att fundera ut ett nytt sätt att förvara den skogsutrustning som inte ryms i hytten. Plåt kommer jag knappast att använda mera så det blir nånting med trä och gummiskivor men det måste vara starkt för de torra kvistarna i skogen kan riva bort både ett och annat.

Till sist en hälsning från vår Hälge. I förrgår stod en älg och skalade barken av de aspar som vi fällt. Den såg upp en stund då jag körde hem men fortsatte sedan att äta. I går såg brorsan fyra älgar som låg och vilade sej och visst fanns de i skogsbacken då vi körde hem. Se på aspbiten till höger i bilden nedan – den är ganska välbarkad …