Kategori: Djur

Mildare dagar

Vädret har hållits rätt milt ett par dagar, vilket var mycket välkommet. Som jag tidigare nämnt i ett par etapper ställer kölden i sig inte till några större bekymmer i ladugården, det är inte hela världen att termometern nån dag går ner mot  -30. Däremot påverkar en sammanhängande köldperiod som vi hade före jul förhållandena i ladugården mer en tillfällig djupdykning.

Exempelvis skrapar jag ut gödseln ur ladugården med schaktblad. Normalt blir gången helt ren i.o.m. det, men när det är riktigt kallt fryser ofta en liten mängd gödsel fast varje dag vilket efter nån vecka kan bli ett flera cm tjockt lager. Likaså bildas isvallar kring vattenkopparna när korna klottar med dricksvattnet.  Ingendera är något problem, eftersom de flesta vintrar består av köldperioder avbrutna med ett par dagar mildare väder. Under köldperioderna byggs is och frusen gödsel upp men under de mildare dagarna tinar de upp och man hinner städa ur ladugården till nästa köldperiod. Sammanhängande köld utan varma dagar gör däremot att man aldrig riktigt får göra rent ordentligt. I december hade vi en mer än tre veckor lång köldperiod utan blidväder och därför är det väldigt bra vi nu haft några mildare dagar med städväder.

Med tanke på att  januari brukar vara den månad när vi har det ordentligt kallt, så det verkar bli en vinter med många kalla veckor. I princip är inte helt otänkbart att vi skulle kunna få en sammanhängande köldperiod på 7-8 veckor om det riktigt vill sig. I så fall blir det förmodligen att att knacka sönder isvallarna kring vattenkopparna med järnspett om de blir för stora, vilket i och för sig nog hänt tidigare också. Så länge vattnet hålls ofruset, korna har foder och halmförrådet räcker går nog det mesta att ordna.

Traditionen fortsätter

Unda såg till att traditionen med nyårskalvar fortsätter. Det var nu för tredje nyårsaftonen i rad som vi fick en kalv. Hon hade faktiskt beräknad tid först i slutet av januari, men tydligen hade hon blivit dräktig med en tidigare seminering. Vi är nog egentligen helt säkra på den saken, för hon blev till sist seminerad med en frisisk tjur, kalven hon fick idag är helt brun. Då kalvningsdatumet dessutom stämmer precis med den föregående semineringen så är det nog definitivt.

Vad blev det för “sort”? Jo, en TJUR. Den trettonde på raken..! Men å andra sidan, så ökade sannolikheten lite för att Vilma ska få en kokalv. Hon blev dräktig med ett embryo, så vi får hoppas att det nu äntligen skulle komma en ko.

Allt är med andra ord dom det ska, då återstår bara att önska Er alla läsare ett gott nytt år 2011! 🙂

Vardags igen

Det var den julen, riktigt skönt att den kommer endast en gång om året. Hos oss uppstod det inga större tekniska problem. Det enda som krånglade till sig var kylningen i mjölktanken (givaren hade “hakat upp sig”) och en fläkt i gödsel kanalen som frös fast lite grann. Problemet med kylningen kom till all tur fram då vi var i ladugården, så det löste sig utan att mjölken hann bli varm.

Igår flyttade vi igen några djur. 6 kor flyttade ut till “sin-avdelningen” och 4 kom in för tillvänjning. Vi hade nog tänkt flytta dem före julen, men då det var så kallt (-23) så ville vi inte flytta ut några kor från den varma ladugården.
Däremot har de kor som varit en längre tid ute inga bekymmer över det kalla vädret. Som Mats har skrivit, så är korna rätt kyltåliga. Så länge de har vind/regn/snöskydd, mat och dricka klarar de nog galant av en vinter på våra breddgrader. Dessutom är det viktigt att se till att de har ett torrt liggunderlag att sova på.

“När juldagsmorgon glimmar..”

En fin julhelg går mot sitt slut. Snö och köld, släkt och vänner, julkyrka, god mat, pulkåkning och familjetid. Kort sagt en bra julhelg.

Det finns ett stående skämt bland djurbönder om att alla stora haverier på mjölkmaskin, utgödsling och utfodring alltid inträffar på julafton, nyårsafton eller midsommarafton, när alla reservdelsfirmor är stängda och servicekillarna stängt av telefonen. Den här julen var helt traditionell även i den bemärkelsen.

På kvällen den 23:e, mitt under brinnande julstädning, upptäckte jag att korna inte fick nåt vatten i vattenkopparna. God Jul, vattenledningen har frusit. Almanackan full med röda dagar och ladugården full med kor som borde få vatten sätter effektivt sordin på julstämningen. Det torde inte vara nån överdrift att påstå att rörmokarna inte direkt står i kö för utryckningar i julhelgen.

Efter lite efterforskningar kunde jag konstatera att problemet ändå knappast skulle att tarva rörmokare. Isproppen fanns inne i gamla ladugården, ett kallt utrymme som dock är isolerat.  Med andra ord borde det gå att tina upp den genom att få upp värmen i ladugården. Jag grävde fram en värmefläkt  och satte igång.

I väntan på islossningen måste ju korna ändå få vatten på nåt sätt. Lösningen blev att bära in snö på foderbordet i en stor så. Snö är på intet sätt någon fullgod ersättning för vatten, men det är i alla fall bättre än ingenting alls. Tack och lov dricker korna mindre när det är så här pass kallt, men det gick ändå åtskilliga såar för att hålla dem nöjda. Under kvällen kollade jag då och då om proppen lossnat, men icke. Fläkten fick vara på över natten.

Julaftonsmorgonen kom och proppen satt fortfarande stadigt på plats. Det var först på fyratiden på eftermiddagen jag äntligen fick en tunn vattenstråle i en tappkran vilket angav att proppen börjat ge efter. Jag lät vattnet rinna, så småningom släppte proppen med en duns och vi hade passerat det första nålsögat.

Följande kontrollpunkt var vattenkopparna. De skall i princip hållas frostfria av sig själva, men när vattnet stått stilla i närmare ett dygn är risken stor att det också uppstått isproppar i dem eller nån annanstans i ledningen. Till min stora glädje kunde jag konstatera att en kopp var öppen! Visserligen hade de två andra frusit, men en kopp räcker för att hålla djuren med vatten. Kopparna är dessutom kopplade i serie och den var den sista i raden som fungerade. Så länge vattnet flyter i ledningen kommer det på sikt att smälta också de kvarvarande propparna. Jag kunde med lugn i sinnet fira julafton med familjen, medveten om att korna hade vatten så de klarar sig.

På juldagen gav jag de två kvarvarande kopparna en mild puff i rätt riktning med kosanvärmare och då släppte ytterligare en propp. Den tredje och sista fodrar lite mer jobb och får vänta till mellandagarna, med två koppar klarar sig flickorna fast till våren om det skulle knipa.