Äntligen betessläpp

Nu börjar det äntligen dra ihop sej till betessläpp också för min del. Faktum är att den är långt mer än brukligt försenad, korna borde egentligen ha varit ute i över en månad redan. Orsaken till att mina inte varit det är att hagen närmast ladugården måste förnyas, alltså sås in med nytt utsäde. Grödan måste få lite tid på sig att etablera sig innan korna går lös på den och nu tror jag att vi börjar vara tillräckligt långt på säsongen för att det skall duga.

Trots att mina flickor går i lösdrift är det ganska rejäl yrsel när de släpps ut. De hoppar, bölar, sparkar och rusar av och an, dels av glädje och dels av nån sorts masspsykos. “Alla andra springer, då där det säkrast att jag gör det också”.

I likhet med de flesta andra kreatursägare använder jag endast elstängsel åt korna. Elstängslets hela filosofi bygger på att korna har respekt för det, nåt egentligt hinder utgör det ju de facto inte. När ett djur på 600 kg får upp farten är några glasfiberstolpar och ett plastsnöre inte mycket att bromsa upp det med. Stängslet är mera mentalt än fysiskt. Normalt vet de om att stängslet är strömförande och undviker det, men just i samband med att de släpps ut är det lätt hänt att nån rusar igenom tråden i pur glädjeyra.

Därför släppte jag i fredags ut dem i en mindre övningshage, som är lite kraftigare befäst med staket och grindar. Där de fick springa av sej den värsta yran under helgen. Klippet visar stämningarna direkt vid start, de lugnade nog ner sig inom en knapp timme.

På måndag var det sedan dags för dem att komma ut i den riktiga hagen. Det momentet rullar dock på som bäst, så jag tror jag gör klokast i att inte kommentera den saken desto närmare just nu. I morgon kan jag berätta hur det gick. 🙂

Ute sysslor

Här på Heisala har vi 5 olika beteshagar. Två av dem används av mjölkkorna, två av kvigor ( en grupp med seminerade och andra med icke seminerade) och en av sinkor + några dräktiga kvigor.
Nu beslöt vi oss för att flytta sinkorna från stranden till en skogshage och i stället sätta de icke seminerade kvigorna på stranden. Tillika passade vi på att ta in en ko som smånigom ska kalva.

Orsaken till att vi flyttade grupperna var att vi tog bort ett stängsel så att en gräsåker “kom till” till strandbetet. Eftersom det är frågan om en första års vall, är det onödigt stark mat för sinkor.
Flyttande gick förvånansvärt bra. Korna gick precis som de skulle, likasom 4 av de totalt 18 kvigorna. De kvarvarande 14 st sprang en stund fram och tillbaka förbi “lide” (porten). Det är konstigt hur stor respekt de har emot stängslet sådana gånger. Ibland får man arbeta riktigt ordentligt för att man ska få djur att gå på ett sådant ställe där det har varit stängsel.

På kvällen seminerades Sötis. Inte är det ju något konstigt med en seminering så där vanligtvis, men denna seminering utfördes ute. Sötis är så van vid grimma och allt ompysslande, så hon var riktigt lugn hela tiden. Hon hade bokstavligen satt huvudet in i grimman. 🙂

Positivt negativt

Det är sällan man blir så glad över ett negativt resultat som vi blev idag. Vi fick nämligen resultaten från de salmonella prov som togs från våra djur förra onsdagen. Allt var negativt, så ingen salmonella finns i ladugården! Även provet från silosen var rent, så nu kan vi äntligen pusta ut.

Risken för att det skulle ha kommit salmonella med fodret var ju minimal, men allt “hösel” och all ovetskap om vad som händer till nästa tog nog faktist på krafterna.

Men vi fixade det och nu återgår allt till det normala! 🙂

Dag 5

Vår tidberäkning utgår nu från tiden före och tiden efter samtalet från vår foderleverantör. Som en del av er säkert har läst eller hört så kom en foderfabrik ut på torsdagen med ett meddelande om ett ev. salmonella kontaminerat foder. Igår sades det i medierna att allt är ok.
Trots detta har “undantagstillståndet” fortsatt och idag blev silosen tömmd från foder. Så vitt vi vet, blir den i morgon desinficerad och nytt foder torde komma på onsdagen. Så vi har ännu många, långa, extra arbetstimmar framför oss…!

Som ni säkert kan läsa mellan raderna, börjar det här tära på nerverna. Mitt huvud räcker inte till att förstå varför man inte får använda foder, som i testerna har visat sig vara rent. Men till all tur behöver jag inte förstå det heller, utan bara jobba. 😉
Trots det hela tiden ökande missnöjet, så är vi ju nog tacksamma över att leverantören reagerar och tar detta på allvar. Följderna, om fodret på riktigt hade haft salmonella, skulle ha varit katasrtofala; alla kor hade troligtvis hamnat till slakt. Hur vi skulle ha klarat det, vill jag inte ens fundera på..

Denna händelse visar bara hur sårbar kedjan är och hur viktig det är att ta prov efter prov.
Nu klarade man sig med blotta förskräckelsen, förhoppningsvis med någon ny lärdom.

När ska Vera af Kabböle kalva?

Nu har ni igen en chans att vinna en fin Bondbloggen-keps! Den här gången ska Ni gissa när Vera af Kabböle kalvar?

Vera är en av “mina flickor” som flyttade hit från Kabböle. Hon är frisisk och ska nu kalva för tredje gången. Hennes första kalv blev en ko, Arev, som vi har kvar och andra kalven en tjur som vi sålde.

En ko är dräktig i drygt nio månader. Vanligtvis kollar vi upp datumet fån semineringskalendern eller från ett program där alla djuruppgifter finns. Vill man räkna ut det själv, är det bara att kolla semineringsdagen och lägga till 9 månader + 5 dagar.

Veras beräknade kalvningsdatum är den 15 juni, men det kan nog kasta från sanningen. Vi har t.ex. haft kor som kalvat en vecka före och en vecka efter den beräknade tidpunkten.

Svara genom att kommentera inlägget eller skicka epost till bonden.blogg@yle.fi. När ska Vera kalva? Tävlingen avslutas så fort Vera har kalvat.

Embryo sköljning

Igår var det en spännande dag, vi sköljde embryon från en ko och en kviga. Båda djuren var seminerade för en vecka sedan, kvigan tre gånger och kon två gånger under samma dag.
Orsaken till att vi valde att skölja dessa två, var det att de är båda, i våra ögon, fina djur som vi har höga förväntningar på. Båda kommer från hållbara släkter så därför ville vi försöka få flera avkommor från just dem två.

Sköljningen görs alltså en vecka efter seminering och den utförs av en specialicerad veterinär.

Sköljning på gång

En lekmanna förklaring över sköljningen låter så här: man släpper in vätska i kon, så att eventuella embryon sköljs med ut. Då de kommer ut genom slangen, samlas de upp i ett filter.
Enkelt, eller vad? 😉

Då embryona tagits tillvara från djuret, analyseras de med ett mikroskop. Då kollar man om där a) finns embryon, b) om de är levande och c) om de är av klass 1 eller klass 2. Andra klass embryona kan inte frysas, utan de måste användas direkt, men vad den egentliga skillnaden på 1 och 2 är, vet jag inte.

Granskning av embryon.

Vi hade reserverat 6 mottagare för embryona, 5 kvigor och 1 ko. Överföringen av embryona till mottagarna sköts av en specialutbildad seminör.
Jag kommer inte ihåg hur många det blev av vardera klassen, eller hur många oanvändbara embryon det fanns. Men användbara embryon fick vi hela 21 stycken. 6 av dem överfördes direkt, medan resten blev nedfrysta för kommande användning.

Nedfrysning av embryon.

Resultatet överskred alla våra förväntningar och nu är det bara att hoppas på att de överförda embryona fastnar! 🙂