Sonja och Santalahti gård har även tidigare synts i medierna. Ta en titt i Arkivet och hör familjen tala om mjölkpriser och hur det är att bo och arbeta på en liten ö när det råder sträng vinter.
Kategori: Heisala
Sagan om “Helge”
Sagan börjar i natt, då vi ( med ögonen i kors ) kollade från vår CowCam att 265:an hade kalvat. Hon såg pigg ut så vi bestämde oss för att fortsätta sova.
På morgonen då vi gick till ladugården visade det sig att hon minsann var pigg, så pigg att Antte inte kunde gå in i kalvningsboxen. Hon kom på. Och när en ko av den där kalibern kommer på är man ganska så liten kan jag berätta för er!
Kalven, som konstaterats vara en Helge, var stor och robust. Utah (265an) hade gått över tiden en knapp vecka, så vi hade också förväntat oss en tjur.
Dagen gick och på kvällen tyckte vi att det vore bäst att mata Helge från tuttflaskan, trots att han hade sugit från spenen.
Sagt och gjort, jag låste fast Utah i foderfronten, så att jag kunde vara i boxen i lugn och ro. Jag matade honom och tyckte att han var väldigt duktig. Stora tjurkalvar har en tendens att vara lite slöa med sugandet, men nu gick det bra.
Efter att jag matat Helge stod jag utanför boxen och såg på honom när han försökte “tissa” på Utah, som ännu var fastlåst. När han stod där och viftade med svansen, såg jag något underligt. Eller rättare sagt såg jag inget. Så jag gick och hämtade Antte, lyfte på Helges svans, krökte mig under Helges mage och konstaterade att han är en hon!!! 😀 😀 😀
Sagan med Helge har ett lyckligt slut: Helge blev Hutah. Nu väntar vi på att det kommer nästa (riktiga ;)) tjurkalv som är värd namnet Helge! 🙂
Ännu mera namn
Läste Mats inlägg om konamn, här kommer lite mera info ännu angående tjurnamn.
Det är ju så att största delen av mjölkproducenterna, inklusive vi, säljer bort sina tjurkalvar så fort som möjligt. Detta p.g.a. utrymmes brist i ladugården och helt enkelt därför att man har specialiserat sig på enbart mjölkproduktion. Tjurkalvarna åker då vidare till en sådan gård som föder upp dem.
Då man namnger sina tjurkalvar gäller samma “regler” som då man döper kokalvarna. En del struntar dock helt i att döpa sina tjurkalvar och kallar dem bara enligt eu-signumet. Vi brukar nog döpa dem enligt gällande bokstav, i år har vi t.ex. haft Heisala Hilding och Heisala Hodem. “Heisala” är ett såkallat uppfödarnamn som en gård kan registrera åt sig och på så sätt göra det lättare att koppla samman djur och gård. Kokalvarna döps med samma princip, alltså t.ex. Heisala Helga.
Då en tjurkalv blir vald till en avelstjur gäller sedan andra regler. Då skall kalven döpas med ett namn som börjar med samma bokstav som hans fars namn börjar på. Dessutom skall fars namn synnas i kalvens namn.
Till exempel har vi nu en tjurkalv vars far heter Lagace Ristourn. Kalven är inte godkänd som semintjur ännu, men han skall testas så vi får reda på om han godkänns till det. Men, i varje fall så heter kalven nu Heisala Ristourn Robert. Blir han godkänd kommer där dessutom att stå VR framför namnet. Nej, VR kommer inte från ett visst tågbolag utan från VikingRed. 😉 V kommer från avelsbolaget Viking Genetics och R från red, alltså röd ras, dit ayrshiren hör.
Kossorna på “bete”
Härom dagen hade vi korna ut och springa en stund. Vi brukar ha ut dom några gånger i veckan, beroende på vädret. Den här vintern har varit ypperlig med tanke på rastning av korna; kallt/svalt väder men ingen halka!
Korna mår bra av att vara ute också på vintern,fastän det är kallt. Förutom att de får lite motion så förstärks både klöv- och juverhälsan. Vi får i gentjänst lite mindre att putsa upp i ladugården..! 😉
Tyvärr kan vi inte ha ut korna längre än en liten stund. Orsaken är att vi har så mycket snö att trådarna, som vi har runt hagen, är nästan i jämnhöjd med snön. Några kossor har märkt detta och bara stigit över tråden. Så vi måste själva vara med och kolla att ingen rymmer. Men roligt är det att se hur de mår sig av att få springa lite! 🙂 
Ylva af Kabböle
Ylva är en av mina absoluta favoriter. Hon är en korsning av en frisisk mor och västfinsk far. Hon är vår lilla svarta fläck som springer omkring i lösdriften. Vi seminerade henne med Jersey, så har vi tur så får vi en MYCKET liten svart fläck om 9 månader. 😉 Jerseyna är nämligen ännu mindre än finnarna. Ylva är en av dom som jag tog med mig hemifrån. Hon ville minsann inte flytta, hon sprätade emot med alla fyra då vi tog ut henne. Men bra har hon klarat sig 🙂 och sku hon nu inte göra det med sitt humör..!
Möt Sonja och hennes fyrbenta flickor i Heisala!
Se hela videon på YLE Arenan