Sportlov

Idag var det dags för den årligen återkommande sportlovstraditionen; grillning! Vi samlas hela bunten och går/åker ut någonstans, tänder en brasa, grillar korv och har det trevligt.  Vi hade minsann vädret på vår sida idag, det var soligt och vindstilla. Kan det bli bättre än det? Korven smakar extra gott då den är grillad så här på vintern. 😉 Men tacka vet jag värmehalare! För nog blir det ganska kallt då man är stilla några timmar. För att nu inte tala om att den var bra att ha då jag låg i snödrivan..! 😛

Men det tar på att vara ute, så före kvälls sysslorna i ladugården kastade jag mig på soffan en stund. Detta ledde förstås till en lite försenad start av mjölkningen, krhm.  Nå, allt löpte bra och vi var färdiga i så gott som normal tid. Vi seminerade också en kviga här på kvällen. Det var ett projekt för sig för en sådan här som jag, som till längden närmast påminner om en svamphuggare! Kvigan är ganska hög, hennes rygg är i samma höjd som min hake, så jag hade vissa problem att hålla henne stilla då Antte seminerade henne. Men vi fixade det, nu är det bara att hoppas att hon blev dräktig.

Brrrrr

Nu är morgonsysslorna i ladugården undan. Han som jag bor med for till Malmen med den första färjan, så jag kom upp från ladugården lite senare än vanligt. Vi brukar vara färdiga halv åtta tiden.

Jag var lite rädd att se på termometern i morse då vi gick ner, eftersom vi igår kväll hade -23!?! Det är nytt köld rekord för i år, jag kommer ärligt talat inte ens ihåg när jag senast varit med om en sådan köld. Men det var faktiskt “bara”-17! 😉

Idag kommer en seminör och utför en embryotransplantation och en vanlig  inseminering. Normalt är det Antte som sköter semineringen, men då han är borta beställer vi en “riktig” seminör.  Efter seminörens besök ska jag putsa rent i en kalvningsbox. I alla fall har jag planerat så! 😛

Luppa

Luppa

Jag börjar presentationen av våra kossor med gårdens bästa ko; Här har vi Luppa. Hon har mjölkat lite fått 128000kg under sin livstid. Hon har 10 kalvningar bakom sig,förhoppningsvis den 11:e framför sig. En av hennes kalvar är Heisala Ponnistus. Han blev vald till avelstjur och man har exporterat av hans doser till Norge.

Hon är en verklig “grand old lady” och det vet hon minsann också själv! 🙂

Om korna kunde prata

Ja, då skulle vårt jobb vara en aning enklare. Att se att en ko har illa att vara är en sak, att förstå varför den har det är en helt annan. Nu har vi en ko som till synes inte felar något alls, men ändå har hennes mjölk minskat med 20 kg/dag. Hon äter, dricker, beter sig normalt och är pigg. Ändå är något på tok. Om hon bara kunde berätta var felet finns.. Vår veterinär undersökte henne men kom inte på vad kon har för fel. Vi har själva följt med henne, men kan inte heller säga vad som är problemet. Man känner sig så maktlös i sådana här fall.

En lite annorlunda torsdag

Igår blev det lite omväxling i vardagen då jag var på en husdjursdag som arrangerades av ÅSP. Under dagens lopp fick vi information bl.a. om husdjursstöd och kravet på kedjeinformation. Inga större nyheter kom upp, men det är ju alltid roligt att träffa andra producenter.

På kvällen var det boxning som gällde.  Vi håller på en timme åt gången och igår var jag faktiskt glad att lektionen inte räckte längre än det, för det tog på! Kanske man ska börja göra något åt sin kondition, krhm..! 😛  Vi hade flera olika övningar där man måste flytta sig mellan slagen, i stället för att stå stilla och bara träna teknik.

När jag kom hem på kvällen gick jag ner till ladugården. Då jag kom in dit berättade Antte att en ko äntligen hade kalvat. Vi hade gått och väntat och följt med henne redan flera dagar och nätter, hon hade beräknad tid 8.2.  Jag frågade förstås vad det blev, ko eller tjur? Svaret var: gå och se.Det kom dessutom med en sådan ton att jag var säker på att det hänt något med kalven. Före jag hann till kalvningsboxen ropar “svärre” att det blev en tjur. Jag såg på henne en stund och konstaterade att hon skojade.  Orsaken till att de inte rakt ut sade att det faktiskt VAR en kokalv är, att denna kalv  inte riktigt är en vad som helst för kalv. Hon har kommit till från ett embryo som köpts från Kanada. Antte har varit där två gånger och bekantat sig med olika gårdar och deras djur. Han valde ut från vilka kombinationer (ko x tjur) han ville köpa embryon och efter sköljningarna har dessa sedan transporterats till Finland. Så hon var verkligen en efterlängtad kalv. Hon döptes till YellowBriar Hanama.

Sparken

Idag fick jag då sparken, till och med två gånger! Av kalvarna nämligen 😉

Jag var och putsade rent i gruppboxarna på eftermiddagen då först den ena testade hållbarheten på mitt lår och efter en stund kom följande kick i mitt knä. Kalvarna tyckte tydligen det var roligt att få springa och hoppa  runt matte! 🙂