Kategori: Hindersby

Att spruta eller inte spruta (2017)

Att spruta eller inte spruta – det är frågan (som Hamlet brukar säja). Det har diskuterats fram och tillbaka många gånger men jag sätter nu in ett foto från årets åkrar som visar den skarpa gränsen mellan den del som sprutades med glyfosat förra hösten och den del som inte blev besprutad.

Buskarna på bilden är baldersbrå som övervintrat. Jag körde alltså glyfosat på den här åkern men lämnade en del obesprutad. Det skall man ju göra för att se hurudan effekten blir. Och den var dramatisk. Här har jag alltså sprutat bara fläckar med kvickrot på hösten och stängt av sprutan där det inte fanns så mycket kvickrot  men det fanns tydligen små plantor av baldersbrå som på våren växte till sej alldeles enormt. Vid sådden syntes de ännu inte så här tydligt. Det är väl klart att det inte kan växa något vete i den här baldersbrådjungeln.

Nästa höst kommer jag garanterat att spruta glyfosat mycket grundligt på varenda fläck och om det är omöjligt sprutväder på hösten så måste jag spruta glyfosat på våren före sådd. Jag tänker nämligen inte börja odla baldersbrå även om den tycks trivas utmärkt på våra lerjordar. Märk väl att glyfosatet tog bort både baldersbrå och kvickrot riktigt effektivt förra hösten. Jag hade minimal dos men vädret tycks ha varit lämpligt.

Då man sprutar på våren så ser man bra hur vårsådden lyckades. I år hade vi ny markör på såmaskinen och vi var inte riktigt vana vid den vilket märks på att det blev litet för stort mellanrum mellan körningarna. Det har ingen betydelse för brodden men det är illa om det blir mellanrum också vid sprutandet. Man är nämligen helt beroende av sprutränderna då man kör med sprutan. Vi lämnar ett litet större mellanrum vart fjärde varv och då kan man köra grensle om det vid sprutandet. Men det mellanrummet måste kompenseras med att så en aning om vartannat däremelllan. Såmaskinen är 3 meter och sprutan 12 meter. Vi försöker lämna omkring 50 cm sprutränder (smalare syns inte tillräckligt bra) men i år blev de bredare. Obesprutade ränder syns mycket tydligt vid direktsådd.

Direktsådden gör att sprutandet blir viktigare vilket bilden ovan visar. Ifråga om vanliga ogräs så är det inte stor skillnad men de övervintrande måste bekämpas då man inte jordbearbetar alls. I år prövar jag Broadway (parallelimporterad förstås) och det blir  spännade att se hurudan effekt den har – speciellt på flyghavre och kvickrot. Jag körde två nätter eftersom de började hota med regn varenda dag från tisdag framåt.

Då man sprutar så kan man också se hur brodden utvecklas. Den ser inte speciellt bra ut i år. Jag undrar om inte den underliga våren stressat brodden ganska hårt med omväxlande kalla och heta dagar och omväxlande torka och regn. Vi fick omkring 40 mm i förra regnet och det står vatten på ytan i en del svackor samtidigt som marken är riktigt hård. Jag såg knappt hjulspåren då jag körde på åkern. Det gick bra att så men då vi satte potatis så märkte jag att marken var mycket hård. Jag måste köra tre gånger med fräsen för att få till stånd ett potatisland.

Så här långt ger erfarenheterna från direktsådd vid handen att man absolut måste bekämpa övervintrande ogräs antingen på hösten eller före sådd. Dessutom borde åkern vara jämn och man borde undvika att göra spår i den. Där har vi ett litet problem eftersom tallriksharven som vi körde med sista gången vi jordbearbetade inte ger en tillräckligt jämn yta. Den lämnar ganska djupa spår av ändtallrikarna som den mjuka pinnharven inte jämnat ut tillräckligt bra. Ojämnheten syns bra på bilden nedan. Där börjar brodden komma igenom halmen som i år är torr och fluffig. Mitt i bilden syns dessutom att sputan lämnat ett mellanrum förra hösten så vi måste börja så mera om vartannat.

Våra direktsådda broddar är inte lika jämna och vackra som grannarnas plöjda åkrar men det kompenseras av att vi efter skörd kört bara fyra dagar och två tankar bränsle totalt. Man kan med fog säja att direktsådd sparar mycket bränsle och tid. Nackdelen är ju sprutandet som måste göras omsorgsfullt.

Vi har problem med tillpackning men nu sådde jag in över 6 hektar och hoppas på god klöverväxt där i nästa år. Tyvärr så klarade fjolårets monsterklöver inte av den här vintern med dåligt snötäcke och omväxlande varma och kalla perioder. På vår skyddszon är det egentligen bra för där borde inte jorden få mera kväve. Det hade dock varit bra med klöver på gröngödslingsåkern som måste plöjas upp i höst. Nästa är blir det intressant att se hur bra gröngödslingen lyckats. Det var en hård leråker som absolut borde få bättre struktur.

Men som vanligt är det bara att vänta och se hur sommarens väder blir.

 

Effektiv byråkrati

Man har många gånger svurit ve och förbannelse över byråkratin så det är inte mer än rätt att för en gångs skull ge en ros åt dem som byggt upp det elektroniska stödansökansystemet. Vi har ganska enkel spannmålsodling men i alla fall så tog det inte många minuter att fylla i ansökan. Jag bara kopierade fjolårets uppgifter och ändrade det som behövdes.

Nytt för i år var att äppelodlingen för första gången kom med. Och så blev jag positivt överraskad att jag kunde logga in med bankkoderna i stället för de förbaskade Katso-koderna som jag osat svavel över i många år. I fjol gav jag mycket arg feedback om den saken och Hast Du mir gesehen ? – de har tagit bort dem. Man behövde alltså Katsokoder för en sammanslutning som ju vårt jordbruk numera är.

 

Försommararbeten

Vårsådden är undan och det gick fort i år. Men så kommer försommarbrådskan. Allt skall ställas undan och så måste man ta itu med allt som skjutits upp i väntan på bättre tider. Det är en hel del byggarbeten men också arbeten kring åkrarnas dränering, vägar och diken. Och så förstås vedarbetet som jag skrev om tidigare.

I alla fall så har vi den här försommaren kunnat njuta av en explosiv äppelblomning. Päronträdet blommade för tidigt och de kalla nätterna med is på morgonen, hagelskurar och halv vinter tog antagligen kål på päronen i år. Men äppelträden blommade senare  då värmen hade återvänt och vilken blomning !

Äppelträden var alldeles vita för man såg inte mycket av de gröna bladen. De här gamla träden är från min barndom i det som vi kallar “gamla trädgården” invid “gamla bastun” som man bodde i år 1908 medan det stora huset  flyttades till sin nuvarande plats. Det är min farmors och farfars trädgård i motsats till den nuvarande trädgården som anlades av min mamma och pappa på 40-talet. Där fanns en massa äppelträd som min pappa ympat men tyvärr åt vattensorkarna upp alla deras rötter så de finns inte kvar.

Potatisen är satt och fräsen rengjord, smord och inoljad. Det är dags att se över värmesystemet. Man kan inte stänga av värmen på vintern så det är ett sommararbete. Det finns ännu flis kvar eftersom vintern var så varm men flismataren behöver få en ny grund – den gamla består av lösa tegelstenar och plankbitar. Dessutom måste jag troligen göra en större renovering av brännhuvudet som läcker luft eftersom plåtarna spruckit. Det var uppenbart redan i mars men med litet lappande har vi hankat oss fram till sommaren.

Det värsta är i alla fall att tömma ladan där vi måste bygga om golvet som satt sej och stockarna ruttnat. En ny cementbalk skall gjutas under mittstocken men det värsta är att tömma den. Man skulle inte tro att den var nästan tom i höstas. Det måste den vara för att man skall få ut tröskan. Orsaken är förstås att man bär in allt möjligt i ladan för att få undan det då det börjar regna och så skall man reda upp det “senare”. Nå, “senare” börjar bli nu …

 

I alla fall så är nu de nya hyllorna klara att ta emot rördelar som skall flyttas hit (i andra ändan där golvet tidigare är upplyft). I den här ändan skall golvet sänkas för att en nyare och större tröska skall rymmas in. Den här tröskan har en avbruten huvudaxel som sade upp kontraktet i höstas – till all tur först  då nästan allt var tröskat. Ladan är ett verkligen fint förvaringsutrymme på grund av trägolvet som gör att den är torr och ingenting rostar.

Försommaren är hos oss också födelsedagskalasens tid. Nästan hela släkten fyller år i maj eller juni så det går många dagar åt till att dricka kaffe och äta fylldkaku (tårta heter det visst på svenska). För att inte tala om den årliga hembygdsdagen på Kycklings som i år hade en parad med folkdräkter.

Försommaren är också en bråd tid i trädgården. I år skall en mängd äppelträd planteras ut och för första gången skall äppelodlingarna in i stödansökan (15 juni). Träden är ännu små men växer så det knakar.

 

 

Hälften av flisveden

Sent omsider har jag fått hemkört ungefär hälften av den flisved som behövs för nästa vinter. Det är mest krokiga tallkvistar så det blir inga stora mängder flis. Det behövs grövre virke för att man skall få ordentligt med flis. Men det ryms inte allt på vedhopen i alla fall så vi måste flisa två gånger och köra till mera ved. Förra vintern gick ganska bra men det var ovanligt varmt så vi behöver mer än 150 kubikmeter flis för nästa vinter för att vara på den säkra sidan. Då är det lika bra att flisa i två omgångar för flisen torkar snabbare i tunnare lager.

Vi har också grövre virke dvs. björk- och granprops som det inte blev så mycket av och då lönar det sej inte att sälja. Man måste ha minst 5 kubik och helst 15 för att de alls skall hämta hoparna. Så gran och björkprops blir flisade i år. Jag har inte kört hem dessa än för de finns längs skogslaggarna och kan hämtas när som helst medan det är bäst att köra ut från skogen nu medan det är torrt före. Och så finns de gamla stockarna som aldrig blev sågade år 2014 (då köket brann). Jag håller i alla fall på att såga dem nu för att se om det blir något användbart virke av dem ännu.   Allt virke behöver inte vara av så bra kvalitet. Tvärtom behövs det en hel del litet sämre virke eftersom man inte nänns använda det fina snickarvirket där man vet att det ruttnar.

Det kom 15 mm regn här förra veckan och så 5 mm i går. I skogen märker man att det börjar blir mjukt i lägderna men det går ännu bra att köra. Vi har en hel del stenbackar där vi högg i vintras och rötterna till de gamla stubbarna håller ganska bra att köra på. Ett par lass till kan jag köra men sedan blir det att flisa första omgången. Regn skall det bli på torsdag men det gör inget för jag kan såga nu då jag har Logosolen under tak.

Jag har också börjat städa upp i ladan där golvet skall byggas om. Det är ett stort arbete för den är full med skräp (och användbart material). Mest tar det tid att sortera allting. Nu finns i alla fall hyllor och skåp att rada in i. Rörlagret skall flyttas ut i ladan så få se nu hur man skall hitta nånting då det inte mera finns på det gamla stället. Visst blir det bättre ordning men vanans makt är stor så jag kommer säkert att söka i de gamla hyllorna innan jag kommer ihåg vart allt är flyttat.

I dag kom värmen tillbaka. Vi hade två dagar riktigt kallt alldeles i början på juni med is på morgnarna. Brodden stannade upp i tillväxten men tar väl fart nu. Vi får hoppas att det var “järnnätterna” som alltid brukar komma i juni. Potatisen hann inte sticka upp så ingen större skada har skett.

 

Stilla regn

I går kväll kom det efterlängtade stilla regn som så väl behövs för de allt torrare åkrarna. Även om det fanns fukt i jorden vid sådden så torkade den upp mycket snabbt i värmen och blåsten. Speciellt var jag orolig för vallfröet som ju såddes mycket grunt. Men nu borde det gro.

Utsädet verkar att ha grott ganska bra och jämnt även om man inte får någon överblick än på grund av halmen.

Det syns nu ytterst klart var jag sprutade glyfosat i höstas – och var det blev osprutat. Besprutningen lyckades riktigt bra men det var också bra förhållanden (se Åkerbrukets säsongavslut). Där det blev osprutat finns det nu massor av baldersbrå som är ett riktigt besvärligt ogräs i direktsådden. Brennendjin är svår att spruta eftersom den har många åkerholmar och det vill alltid bli nån fläck osprutad. Fast det är ju bra så man ser att sprutandet faktiskt är till någon nytta. Nedanstående bild visar tydligt hur det skulle kunna se ut om man inte sprutar.

Baldersbrå bildar snabbt riktigt stora buskar och tar över hela åkern så det är inget skoj alls med de här plantorna. Jag hoppas att florasulam och pyroxsulam (Broadway) tar på baldersbrå ordentligt. Troligen borde man spruta så tidigt som möjligt.

I går kväll blev det bråttom att bränna de halmhopar som såmaskinen dragit framför sej. De var ganska torra och lösa så de brann bra. Särskilt många fanns det sist och slutligen inte utom i ett hörn på en åker där halmen var speciellt krånglig. I de flesta fall så störde den inte sådden men blev liggande i hopar där man lyfte såmaskinen. Hoparna var så stora att man inte kunde lämna kvar dem. Bråttom blev det då regnet började komma. Det var i sista sekunden som jag fick hoparna brända för i natt kom det 8 mm regn.

Tiodygnsprognosen lovar litet regn då och då vilket är bra. Vi vill absolut inte ha samma regn som i fjol då brodden helt enkelt drunknade (se Brodden gulnar). Men vädret kan man inte göra nånting åt så det är bara att hoppas att det inte kommer stora regn i juni.

 

Flisveden skall köras hem

Det är ju ganska sent att köra hem ved men det blev uselt i april med förkylning och resor. Det går ju bra att köra nu eftersom det är så torrt. Men det är litet för varmt och man svettas i hytten.

I dag fick körandet ett brått slut då gripen gick sönder. Ena “vingen” brast helt och hållet så nu blir det att svetsa.

Det är inte så farligt men det tar tid att svetsa ihop ordentligt och i natt skall det komma regn. Det är välkommet för brodden men inte så bra i skogen. Hur mycket det kommer vet man inte men omkring 10 mm lovar prognoserna. Det stör ännu inte vedkörandet. Inte hjälper det brodden så mycket heller men åtminstone borde det få vallfröet att gro ordentligt.