Kategori: Hindersby

Äntligen skogsväder

Det blev lämpligt kallt och vi hade just ingen snö så före jul var det utmärkt väder för uppknyckning av buskar. Kanalen hade fått alldeles för mycket och för stora buskar och jag vill hellre dra upp dem med rot i stället för att bara såga av dem. Då kommer de nämligen följande år att växa en meter eller mer …

DSCN4522

Nu bar åkern ganska bra och jag vill inte alls ha spår i den eftersom jag tänkte så direkt nästa vår. En del buskar kom upp med en gång som den som syns på bilden men andra hade grymt stora rötter så jag fick gräva runt dem (med gripen) och knycka av en rot åt gången. Det gick annars bra men en slang sprack och en koppling brast. Så det var bara att köra hem och börja skruva. Men bara händer för handskarna blir förstörda av oljan. Kallt blev det om fingrarna men med litet uppvärmning mellan varven vid en värmefläkt så gick det.

Det såg inte ut att vara så mycket buskar men det blev tre stora lass i alla fall. Jag körde dem till skogslaggen och där får de torka nästa sommar. Det går inte att flisa dem för det kom en hel mängd lera med rötterna.

DSCN4526

Dagarna är korta så det blev  bara ett lass per dag. Men nu är den mörkaste tiden förbi och vi går mot ljusare tider. Innan jag lastat av lasset hann det bli ganska mörkt men den ljusa kvällshimlen gav hopp om vår så småningom. Skogsranden mot himlen i väster är välbekant ända sedan barndomen. Vi har litet plattland som av bilden synes.

juulsiluett_endra_DSCN4524

Nu är spårkörning i turen så fort jag får snökedjorna på 165:an som är vår lättaste traktor. Tyvärr kom det litet snö (ca. 10 cm)  på julafton så det fryser inte utan att man plattar till den. Då skall jag också  se om det brustit många träd i blåsten för nån vecka sedan. Men själva huggandet börjar i åkerlaggarna för där finns en mängd aspar som blivit så stora att de stör körandet på åkrarna.

 

Fjärrunderhåll (problem)

Jag skulle så gärna ha skrivit om mitt fina fjärrunderhåll ifråga om flispannan men det gick i putten. Det var bråttom att få igång fjärrstyrningen till flistvinnaren förrän vi åkte till Sverige för en vecka sedan. Och då gav förstås ackun till flislarmet upp. Inget ovanligt och jag hade redan förberett mej på att byta den ynkliga lilla biten till en ordentlig bilackumulator. Det gjorde jag men inte började det fungera. Så jag bråkade med eländet så länge att jag inte hann få igång fjärrstyrningen.

Sedan på söndagen så gick strömmen på grund av blåsten. Då var vi redan i Medåker men brorsan var i Hindersby och kunde tända i pannan efter strömavbrottet. Det var i grevens tid för eldboet höll på att fyllas med flis. I vanliga fall hade jag kunnat stänga matningen över nätet men nu var styrningen kopplad till samma acku och fungerade inte.

Givetvis kraschade fibernätet också men brorsonen som sysslar med datateknik kunde starta upp det på nytt. En nätdel hade i alla fall gått sönder så litet reparationer finns ännu att göra bara jag får reservdelar. Men är det inte typiskt att allt går fint i flera år och så fort man åker utomlands så blir det problem med allt … Tur i oturen var att det fanns folk på plats som kunde fixa det värsta.

Med kameran i pannrummet kunde jag följa med vad där hände:

pannrum_vlcsnap-2014-12-20-11h28m29s829

Genom fönstret kan man se flisen.

Nåja, då vi kommit hem och jag började se på elektroniken i lugn och ro så märkte jag att enda felet var att jag hade för bråttom då jag skulle återställa alarmet. Allt fungerade fint då jag tryckt på knappen.

I alla fall visade resan på nödvändigheten att kunna stänga av pannan över nätet. Om inte brorsan hade varit i Hindersby så hade vi hittat flismataren utanför väggen då vi kommit hem. Och kanske jag borde fundera på automatisk tändning också.

Litet värmearbeten har jag ännu kvar. En del slingor har dålig cirkulation så jag måste koppla dem till vattenledningen och spola med 10 bars tryck. I värsta fall måste batteriventilerna montera bort och göras rena. Det gjorde jag i stuvun och där är cirkulationen bra.

Sedan blir det äntligen skogsarbete (först utmed åkerlaggarna) för nu skall det bli kallt ! Hoppas bara på mycket litet snö.

 

Skogsmaskinerna isär och ihop

Ännu är det för mjukt i skogen men skogsmaskinerna skall sättas i skick och idag skiljde jag åt lastaren i små bitar. Det är inte första gången så man börjar ha vanan inne (se Slaktad lastare). Då hade jag tänkt svetsa in en ny kuggkrans men så blev jag lat och försökte lappa kuggarna i stället. Det blev dubbelt arbete för nu är kuggarna sönder igen.

Så jag plockade fram “skykroken” dvs. frontlastaren och började plocka bort bit efter bit.

DSCN4466

Först togs utskjutet bort vilket var enkelt då det bara var att slå ur en tapp. Förra gången bytte jag nämligen alla slangar så att det bara var att ta ur snabbkopplingarna. Utskjutet skall bort också då man byter till grävutrustning. Men sedan skall mellanbommarna bort och då behövs frontlastaren.

DSCN4469

Där måste två slangar bort och så hattar och proppar på så att det inte kommer skräp i hydrauloljan. Lyftcylinderns tapp krånglade litet men kom bort med stora smideshammaren. Huvudtappen kom lätt ur bara jag fick frontlastaren så att den inte gav spänning på bommen.

DSCN4474

Det är viktigt att fästa lyftlinorna så att bommen hålls i jämvikt. Den är så tung att det inte alls är trevligt om den drösar i backen helt plötligt. Och sedan är det bara att lyfta bort tornet.

DSCN4478

Och först nu ser man vad som hänt kuggarna.

DSCN4479

Hå-hå, ja-ja. Jag hämtade ny acetylenflaska i förrgår och den kommer att behövas. Hela klunsen skall skäras loss och en ny svetsas fast vid tornet. Jag har svetsat så mycket på den här lastaren att det snart skulle varit lättare att bygga en ny. Roten till problemet är ju att processorn sätts fast i den här lastaren och den passar inte på någon annan. Fast jag börjar undra om det inte vore lättare att bygga en helt ny ram för processorn och bulta fast en ny lastare vid den …

Nästa gång den går sönder så lutar det nog åt nykonstruktion. Det är som vanligt. Man sätter ned massor av pengar och arbete på att lappa ihop gammalt och vill inte kasta bort allting även om man vet att den dagen kommer då man måste byta i alla fall.

Ett Herrans Liv

Igår tog Hindersby teater över Lokaaln inför den nya teaterpjäsen “Ett Herrans Liv”. Den här gången ser vi Hindersby i historien under 700 år från 1100-talet till 1809. Hela svenska tiden behandlas och sju kungar dyker upp på scenen. Men det blir inte lätt för dem och i många dråpliga scener får sej kungar och präster en släng med den satiriska sleven. Isa Stenberg som skrivit också de tidigare Hindersbypjäserna håller i sleven och har arbetat med texten i ett år.

Hela hösten har byn varit upptagen med att repetera och igår såg jag att det minsann blir en kostympjäs. Hela den stora salen var full av kläder från olika epoker.

DSCN1077

Visst är Hindersby en bondeby men här provar växthusodlaren Robert Jordas (pjäsens regissör) kungens kläder och det är alldeles tydligt fråga om Gustav II Adolf (förutom magen som ännu inte är inplacerad).

DSCN1071

Förutom skådespelarna har folk jobbat bakom scenen och med kläderna åt trettiotalet personer – för olika tidsperioder. Det här är en storsatsning men framgångarna med tidigare pjäser ger entusiasm. Fast jag tror att halva byn kommer att ligga helt urlakad efter föreställningarna i februari.

Urpremiären är den 16 januari och föreställningarna pågår ännu i början på februari. Det går inte att bara komma till dörren och köpa biljett för tidigare föreställningar har varit utsålda långt i förväg. Sätt in en tripp till Hindersby i vinterprogrammet men beställ biljetter i god tid (Mikaela Bosas, tel. 040 7590025 eller Beatrice Bergheim tel. 050- 5273434). Pengarna går till det nya taket som i somras sattes på lokalen. Jättefint och jättedyrt.

Så det är inte bara arbete i bondens liv. Just nu är det korta dagar och massor av mörker. Skogsarbetet har inte riktigt kommit igång än. Just nu har vi litet köldgrader men från och med i morgon blir det varmt igen. Inte så man svettas men vår allestädes närvarande lera kommer att fastna vid alla skodon igen. Det är så man riktigt väntar på vinter och köld.