Maskiner – Sida 15 – Bondbloggen

Midsommartida lägesrapport

Jag har nu inte tagit semester om nu nån trodde att tystnaden härifrån beror på det 🙂

Nää, här har nog varit fullt upp som sig bör när det är säsong och vilken säsong sen -det varma fuktiga vädret i kombination med våra långa ljusa dagar medför en utveckling av växtligheten av sällan skådat slag- trots en sen start på säsongen så ligger vi nu 1-2 veckor före normal tidtabell med de flesta grödor. Trots den av växtkraften förorsakade brådskan så dristade jag mig ändå till att fira midsommar i ca 6 timmar. Men lite ledigt måste man väl kunna unna sig även om det “harmade” att det sen sist och slutligen blev någorlunda “sprutanväder” på midsommarafton.

Jag brukar försöka notera situationen bland växtligheten kring midsommar och gärna med hjälp av bilder, en bild säger ju så mycket mer. Meningen har varit att också delge bloggläsarna lite bildinformation men strulet med USB-anslutningen har försvårat bildöverföringen till bordsdatorn. Plockade fram den gamla laptopen för att se hur det går där och -has tu mir gesehen- eller vad det nu heter så fick jag via den bilderna överförda till “bloggen” utan att behöva sända dem på annat vis.

Spannmålen….

……är i år de mest varierande jag haft under min jordbrukarkarriär och närapå en tredjedel är ett klart misslyckande och de sämsta jag sett häromkring på år och dag. En delorsak är något svagt utsäde med 73%’s grobarhet och svag skjutkraft. En bidragande orsak till katastrofen är att det dagen efter sådd kom ett kraftigt åskregn på 43mm som slammade till jorden så att groddarna inte orkade igenom. Skulle jag fått kornet sått tidigare skulle jag nog sått om med bättre utsäde men den sena sådden gav inte utrymme för ett nytt försök. De åkrar som såddes efter regnet med samma utsäde är heller inget att hurra över men där är det i alla fall en 230 plantor per m² vilket är knappa hälften av målsättningen. Frugan menar att jag bara skriver om elände men jag sätter ändå in en bild på eländet.

Svagt utsäde i kombination med skorpa efter åskregn gav en planttäthet om 60-80 plantor per m2. — Svagt utsäde i kombination med skorpa efter åskregn gav en planttäthet om 60-80 plantor per m².

I och med att jag noterade att kornutsädet var lite svagt i samband med att grobarheten kontrollerades ökade jag på havrearealen trots att det blev lite sent med sådden. Med facit i hand borde jag ökat på havren ännu mera och sått upp allt havreutsäde för havren ser hyffsad ut. Måste väl sätta in en bild på den också för jämförelsen skull och för att blidka frugan 🙂

Här är planttätheten helt enligtmålsättningen eller 480 plantor per m².

Sprutspår.

Har noterat diskussion angående sprutspåren och på havrebilden ovanför syns min lösning på den frågan. Såmaskin som jag tacksamt fick låna är utrustad med spårmarkering men spårvidden passade inte den spårvidd som jag använder mig av så jag gjorde som jag gjort tidigare det vill säga att manuellt skjuta i de spjäll som behövs för att med 21 meters mellanrum åstadkomma spårmarkeringen. I och med att maskin är tre meter bred skjuter jag så fast 2+2 spjäll per spårmarkering vart 7:e drag med början på det 4:e draget. Lite påpasslighet och att man orkar masa sig ur hytten nu som då krävs men det är som Kalle konstaterade ett utmärkt hjälpmedel för att få växtskyddsarbetet noggrant utfört i avsaknad av skummarkörer eller dyra GPS-system. Att man vet att växtskyddsmedlen blir rätt fördelat utan risk för dubbelsprutning eller mistor känns tryggt och är speciellt vid flyghavrebekämpning ovärderligt då en mista där kan ge flera timmars plockningsjobb. Därför anser jag mig kunna ägna den tid om uppskattningsvis en till två timmar som det försenar såarbetet med att skjuta spjäll på maskin. Ja, jag vill nästan påstå att det är snudd på oansvarigt beteende att inte använda någon form av orienteringshjälpmedel vid växtskyddsarbetena för ibland undrar man nog om medlen hamnat på rätt ställe då man ser spåren efter besprutningstraktorn i växtligheten. Jag vill minnas att jag försökte köra utan sprutspår ett eller två år i början av karriären men trots att sprutan då var endast 10-12 meter bred var det svårt att hålla rätt avstånd så med dagens 21 meters spruta skulle jag nog inte ens försöka.

Min såmaskin som brann upp var 2,5 meter bred och för att få till spårmarkeringen med den markerade jag ett hjulspår på 4:e draget och ett hjulspår på 5:e draget och fick så till sprutspår var 20:e meter, blev förstås tvungen att stänga de yttersta sprutmunstyckena och köra sådragen med exakt avstånd för att få det att passa men det gick oftast riktigt bra det med, speciellt där fälten hade raka kanter. Så pass viktigt tycker jag att det är med sprutspårsmarkering att jag monterade en harvpinne, som jag kunde sänka ner vid behov, på efterharven för att exakt kunna utföra växtskyddsåtgärder före uppkomst i kumminet. Jag var lite rädd att vältningen som gjordes efter sådden skulle radera spåret efter pinnen men det syntes bra då solen stod lågt vid behandlingstillfället.

För att inte behöva belasta "hjärnkontoret" märker jag ut dragen med spår, i det här fallet får varningfstriangeln sköta den saken. — För att inte behöva belasta “hjärnkontoret” med avancerade matematiska beräkningar märker jag ut dragen med spår, i det här fallet får varningfstriangeln sköta den saken.

Får konstatera att det tar tid det här bloggandet….. blir nog att fortsätta med situationen i grönsakslanden en annan kväll……. det finns ett och annat ogjort för dagen på agendan.

Trilskande elektronik.

Elektroniska apparater kan förvisso underlätta livet en hel del men också göra det till en pina när det inte fungerar. Här i vårbrådskan har en del krånglat och inneburit tidsödande problemlösningar och dyra reparationer.

Några exempel på sånt som frestat mitt tålamod den senaste tiden:

-kylmaskin alarmerade att den gick för kall trots att den inte gjorde det och stängde ner sig. Det har den i och för sig gjort nu som då också under vintern men då det är kallt ute är det ju inte hela världen om den står nån timme och den har ju startat välvilligt efter kvittering av alarmet. Men när det börjar närma sig 30 plusgrader då passar det inte att den står. Problemet har jag naturligtvis påtalat sen den installerades men först nu då det började bli prekärt fick jag installatören att ta sig an saken. Det visade sig sen att det var en parameter i programmet som var fel inställt men att finna den förbrukade flera timmar arbetstid och ett par timmars samtal till “en vän på huvudkontoret”. Nu fungerar maskin fint och det föranledde inga andra kostnader än några timmar förlorad arbetstid.

-eltrucken som behagade ge upp förorsakade däremot en stor utgift i och med att vi blev tvungna att byta en styrbox som betingade ett pris om 1658,40 plus skatt. Undrar om den som prissatt den tänkt på hur många kg grönsaker det går åt innan den är betald?

-och inte blir det lättare att få in betalningsmedel heller av att det senaste elektronikproblemet medför att faktureringsprogrammet inte går att använda då datorn där det finns installerat ideligen slocknar och startar om. Vi trodde till först att det var värmen som gett den värmeslag och att felet skulle gå att åtgärda genom att städa bort lite damm och säkra processorkylningen men det verkar nog att vara något annat. Tror problemet började efter en automatisk Microsoftuppdatering den 15:e maj men jag gav mig inte tid att återställa datorn innan återställningstidpunkten raderats. Vet nu inte riktigt var vi ska söka felet. Nåå, faktureringsprogrammet går ju i och för sig att installera i någon äldre maskin och säkerhetskopia finns men de äldre maskinerna är ju lite tröga så jag är rädd att kunderna får ta sig en kaffekopp medan de väntar på kvitton och annan dokumentation.

-vid det kraftiga åskvädret förra lördagen tyckte jag det var säkrast att koppla ifrån elektroniken till lagerventilation genom att dra ur stöpslarna till styrcentralerna. Det var kanske inte så lyckat eller vad det nu berodde på men vid uppstarten blev någon fil i programmet korrupt så det gick inte i gång som det skulle. Men ett samtal till, och med lite fjärrhjälp från, leverantören i Nederländerna ordnade den saken och fantastisk nog hölls datorn igång under tiden som programfilerna reparerades. Får väl skaffa ett åskskydd till styrboxarna också så att man lite tryggare kan låta dem vara inkopplade även när det åskar. Elavbrott som vi haft har inte förorsakat några uppstartsproblem så jag förstår inte vad som gick snett denna gång?

Och det är just det som är det största problemet med elektroniken, att användaren och ibland också reparatören inte riktigt förstår hur det fungerar utan blir tvungen att byta hela komponenter till stora kostnader då det kanske bara är nån liten del som är söndrig. Men att återgå till spaden, gräftan och lien är kanske inte heller ett alternativ?

Vårplöjning + vältkombi = sant

… åtminstone det kan konstateras när jag granskade det som grott så här långt. Havren jag sådde på det fält som vårplöjdes och återpackades med carriern samt fick sig en överfart med s-pinnharven är det klart bästa av spannmålen så här långt. Också det fält som harvades 2 gånger med s-pinnharv så fort jorden redde sig ser bra ut trots att det sen låg orört nästan 2 veckor innan det blev sått. De fält som harvades senare just innan sådd och de fält som jag endast carrerbearbetats utan vare sig höst- eller vårplöjning är de sämsta. Jaa faktiskt de sämsta jag haft sen början av min jordbrukarkarriär. Problemen på de åkrarna är inte enbart förorsakade av olämplig jordbearbetning och svagt utsäde (endast 70% gfrobarhet) utan största orsaken är nog det kraftiga åskregn på 43,5mm mer eller mindre genast efter sådden. Nu fick jag hård skorpa på det samma fältet där jag hade skorpa på morotssådden i fjol. Och det har jag lärt mig från förut att kommer det kraftiga regn inom 2 dygn efter jordbearbetning så bildas det skorpa på de flesta jordar. Kommer det däremot inget regn inom 2 dygn så tål jorden regnet betydligt bättre. Kanske bildas det hållbarare aggregat av nattfukten under de 2 dygnen?

En i mitt tycke helt acceptabel etablering.

Någon bild på de sämsta åkrarna täcks jag nog inte lägga upp i det här skedet 🙂 Fick förövrigt åkergrödorna sådda i dag med en avslutande sådd av kummin. …….

Ska det här nu vara något att ha?

Har den gångna veckan haft en demonstrationstraktor på gården för utvärdering. Tyvärr blev det lite ont om tid för testning av alla funktioner och finesser, instruktionsboken är också ganska tjock och den borde man ju förstås läsa igenom om man skall få ut allt av maskinen. Hur som helst så har jag i alla fall hunnit plöja och harva ett tiotal timmar med traktorn. Demomaskin har också frontlastare men tyvärr följde inga redskap med och mina har annat fäste så dem kunde jag inte använda.

Traktorn är av New Hollands nya T5 serie som ersätter 5000 -serien och denna har 95 hk effekt. Mina intryck så här långt är bland annat att jag tycker motorn känns stark och seg trots den blygsamma storleken (3,4L). Den drar bra också på låga varv vilket jag tycker om då jag oftast kör vändtegsuppgifterna kopplingsfritt vid plöjningen och då behöver man kunna sänka hastigheten tillräckligt för att hinna sköta hydraulfunktioner vid markeringsfåran. Hytten är tyst och AC:n håller jämn och behaglig temperatur, men det är trångt runt sitsen och svårt att nå t.ex. handbromsen om armstödet är nedfällt. Spaken för val av kraftutagshastighet slår jag också armbågen i varje gång jag vänder mig om för att titta bakåt de gånger jag kör med vänstra hjulen i plogfåran -jag brukar turvis vända mig åt vänster och höger för att undvika nackspärr när jag växelplöjer. Förstår inte varför spaken måste placeras så nära, det är ju inte ofta som man växlar kraftuttagshastighet under körning, på min gamla Fiatagri väljer jag hastighet på utsidan i samband med tillkoppling av kraftöverföringsaxeln.

Nåväl, det börjar bli sent och det är också en dag i morgon men jag kan återkomma med ytterligare synpunkter och kommentarer om det intresserar………

Aj, …. aj, aj, aj !

Vad gör en bonde så här efter sådden ? Nå, maskinerna skall rengöras och helst sättas i skick för nästa år (det blir lätt för bråttom på våren). Och så skall allt fixas som man struntade i medan sådden pågick. Då man sår så får fast världen gå under men nu efteråt så finns det en hel del andra saker som är nog så viktiga. Som bilens besiktning …

En bonde borde få byta registernummer så att bilen inte måste besiktas mitt i värsta vårbrådskan. Jag måste alltid köra bilen till besiktning första gången i slutet på april (då man har bråttom med maskinerna) och sedan en gång till i maj. Däremellan brukar det inte heller finnas så mycket tid till övers för bilen.

Så nu skulle stötdämpare bytas och parallellstagsändan med. Det var inte så lätt för skruvarna var ordentligt fastrostade på Volvon från 1996. Men jag fick redan som liten lära mej att man inte skall dra en skruv med “djivalt” (från tyskans Gewalt=våld). Den skall “lekas bort”. Rost kan vara stenhård men den klarar inte rörelse och värme. Gassvetsen tar bort vad som helst men på en bil finns alldeles för mycket gummin och liknande. Så man får ta bort skruvar med slag – man skrämmer dem ! Nu råkade tyvärr långa krafthylsan på 18 mm ha försvunnit i okända öden och just den hade jag behövt för att få tryckluftsdragaren (med slag) i funktion. Det är inte många skruvar som den inte klarar – om man kommer åt.

Så det fick bli hammare och ringnycklar som i gamla tider. Man slår på nyckeln (åt båda hållen !) tills skruven lossnar. Ett och annat finger kan gå åt också i den proceduren men man får skylla sej själv om man är slarvig. Massor av rostlösningsmedel sprutas på uppifrån och nedifrån (speciellt roligt då det rinner ned i ansiktet). Så fort man får skruven (muttern) att röras det minsta lilla så är det nästan klart – för det mesta. Därefter drar man INTE – absolut INTE – åt samma håll utan skruvar fram och tillbaka tills rosten släpper. Sedan drar man ur ett halvt varv och igen 20 gånger fram och tillbaka. Rosten tål nämligen inte alls en sådan rörelse medan den packas stenhårt om man bara drar åt ett håll …

Och varje erfaren maskinist inser redan att det var just vad jag gjorde. Tre skruvar kom bort relativt lätt så jag blev slö, slapp, lat, loj och likgiltig då jag kom till den fjärde. Med tolv millimeters ringnyckel skruvade jag bara ur och tänkte på annat. Javisst brast skruven …

Så nu var det “Aj, … aj, aj, aj !”. Erfarna maskinister och familjemedlemmar till maskinister inser att i det läget går man försiktigt och frågar inget, kommenterar inget utan ger bara ett avlägset svagt intryck av sympati (absolut inte medlidande …). Det är rent livsfarligt att komma med kommentarer som “Jamen sätt bara en ny skruv.” Bara en riktigt opraktisk stadsbo kan möjligen överleva en sådan kommentar eftersom denne inte kan anses vara tillräknelig i det här sammanhanget.

Nu var det bäst att göra som alltid i krissituationer: Gå på kaffe. Sedan kan man ännu läsa ett stycke i en positiv bok som inte behandlar något upprörande ämne utan bara är svagt humoristisk (men inte för mycket). Gärna litet tråkig och nedlugnande. Då man så småningom laddat upp på nytt kan man gå ut i verkstaden och plocka fram alla skruvutdragningsverktyg för inte brast skruvet mitt på golvet inte. Halva sitter kvar i bilen ännu och måste bort innan man kan montera den nya stötdämparen.

Som sagt så går det inte att bränna bort den med acetylen och det blir väl att borra ur den. Problemet är bara att få borren exakt mitt i skruven så jag måste tillverka någon borrstyrning och försöka få den placerad rätt. Det är ingen vanlig skruv som skall dras ur utan en fastrostad envis rackare.

Annars så regnar det här. Det hade inte behövts för det ligger ännu vatten efter åskregnen i svackorna. Lämpligt väder för verkstadsarbete men inte blir det bra för brodden som drunknar.

Maskinkombination

Vårbruket är lite långsamt i starten och när det ändå fanns tid passade vi i slutet av förra veckan på att testa en maskinkombination jag velat få i marken ett bra tag. Jag äger en tallriksharv tillsammans med grannen Stefan och den har trepunktslyft baktill. I skogen står också en gammal frontharv som blev arbetslös häromåret. Om man vänder pinnarna på den kunde den bli en rätt intressant efterharv till tallriksharven. På fredagen hängde vi på harven på harven (!) , drog lite hydraulslangar och testkörde ett par hektar som torkat upp någorlunda. Resultatet var inte illa. Kombinationen gick tungt som bara den och min traktor var definitivt i mindre laget, men bearbetningsresultatet blev rätt bra. Betydligt jämnare än när man kör med enbart tallriksharven. Månne inte efterharven får hänga med då och då i framtiden också. Dessutom passar de två harvarna ihop rent estetiskt också, de är båda ungefär lika rostiga och bleka i färgen. Det är viktigt att tänka på helhetsintrycket.