Kategori: Maskiner

Nu börjar vårbrådskan på allvar för min del. Väderrapporten lovar uppehåll ända till nästa veckas fredag så nu är det bara att åka. Planen är att få  sått kornet  den här veckan och rybsen i början på nästa. Måndagen gick åt till harvning för kornet i Sundby, lite för blött men bara det får torka nån dag blir det nog bra.

På tisdagen kom dyngspridarna och körde ut c. 200 kubik gödsel på ungefär 2 h. “Armadan” består av två gödselspridare och en lastartraktor, så det går minsann undan. På en del av arealen skall gödseln plöjas ner och det uppdraget åtog min pappa sig. Jag började istället mylla in den gödsel som skall myllas med rullharv. Rullharvens konstruktion avviker rätt så ordentligt från S-pinnharven jag beskrev i ett tidigare inlägg. Rullharven har knivkors som sitter monterade på en gemensam axel och de bearbetar jorden genom att rotera. Arbetssättet liknar en trädgårdsjordfräs, men harven drivs inte av nån motor utan av att man drar den längs marken. Jämfört med S-pinnharven blandar den om jorden mycket mer och gör ett ojämnare arbete. Den är inget vidare som såbäddsharv (annat än på mulljordar) men däremot suverän att mylla in gödsel i marken, något som S-pinnharven är så lämpad för. Jag rullharvade en del av arealen, en del körde jag med tallriksharv och vält i testsyfte. Resultaten ser rätt olika ut och det skall bli intressant att se hur de passar ihop med den harvning som kommer senare.

När jag var klar med myllningen upptäckte jag att det läckte olja ur hydraulpumpen. Tyvärr följde jag inte den numera riksbekanta sk. Husbergs-doktrinen om att börja med att ta en kaffe och fundera utan gick direkt på skruvandet, vilket förstås gjorde att jag jobbade en del i onödan innan jag hittade det egentliga felet. Det var bara en o-ring som blivit för gammal, inga problem. Jag hann precis få ihop pumpen igen när pappa ringde och meddelade att en lyftarm gått av. Lyftarmen sitter bak på traktorn och alla burna maskiner bärs i lyftarmarna. Utan lyftarmar plöjer man ingenting. Det blev att ringa reservdelsbutiken, lyftarm finns men vi förlorar några dagar innan delen är hemma.

Tack och lov har man ju två traktorer. Vi skruvade loss ena dubbelhjulet och skulle precis spänna för plogen när vi upptäckte att dragkroken höll på att lossna! Lyftarmarna går väl av nån gång per årtionde, men jag har ta mej katten aldrig hört om nån som tappat dragkroken med fäste och allt! Dessutom hade (förstås) gängorna skadats i några av bulthålen vilket gör att det blir lite mer avancerad service än jag fixar med en hovtång och en hammare. Fram med telefonen och ny rundringning. Min hovleverantör på servicesidan tror sig ha en lösning, han svänger in i morgon så får vi se.

Från vädereufori till dubbelt traktorhaveri på samma dag, det är vårbruk det. Men såna här dagar hör till spelets regler, låt vara att jag nog aldrig haft båda traktorerna i oskick samtidigt. Tack och lov att väderprognosen lovar uppehållsväder.

På torsdagen tog jag på nytt tag i den av regnen avbrutna harvningen. Dels tallriksharvade jag delar av ett skifte där ogräsen börjat växa sig allt för stora. Värmen i luften gör att ogräsen frodas, men vätan och kölden i marken gör att jag inte kan så. Då har ogräsen fritt fram och måste hållas tillbaka med harvning för att inte bli ett problem längre fram i sommar.

På eftermiddagen S-pinnharvade jag resten av Jonas havresåningar (de vi taktikerade med att lämna osådda i söndags). Egentligen var vi lite för tidigt ute, men det utlovas nya regn till helgen och han vill hinna så innan dess.

S-pinnharven är egentligen lite som en kratta som man bearbetar jorden med för att få en bra såbädd. Istället för “tänder” som krattan har harven S-formade, fjädrande pinnar. De luckrar jorden och sorterar den så att stora korn hamnar i ytskiktet och finare lägre ner. Det förbygger torka och hindrar (i viss mån)  jorden att bilda en hård skorpa om det regnar. Normalt harvar man till samma djup som man tänkt så och vi ligger på 5-6 cm. På torkkänsliga marker skall man aldrig harva lägre än sådjupet, men där torka inte är ett problem kan man gå lite djupare för att bekämpa ogräs. För själva grödan behövs det inte.

Mitt harvekipage har sett bättre dagar, men gör ett bra jobb trots lite rost och matthet i färgen. Det består av en 3,6 m bred harv i fronten och en 4 m bred bakpå. Den där frontharven är i ärlighetens namn inte direkt nödvändig i våra trakter, man får nog en anständig såbädd med en bakmonterad harv. Orsaken att jag ändå kör med frontharv är att jag på så sätt får utfört två harvningar i en överfart, vilket förstås sparar tid. Dessutom kom jag över den hembyggda frontharven billigt, främst för att det är fråga om en slaktad 80-talsharv. Hade den kostat tusenlappar hade tidsinbesparingen inte varit värd priset. Den bakre harven är en 20 år gammal veteran som under årens lopp genomgått en del förändringar (de flesta gjorda av förra ägaren) och är i nuläget en rätt hygglig harv för sin ålder.

Harvningen åtföljs alltid av en skock måsar som samlar insekter och mask efter harven.

Soundtracket till dagens harvning var AC/DC och Magnus Londén. Olika typ av musik passar till olika arbeten och AC/DC är definitivt harvmusik. Grovhugget, svettigt och inte så mycket finess. Angus Young hade varit en rackans bra traktorförare.