Maskiner – Sida 7 – Bondbloggen

Klimatfrågor.

Plusgrader dygnet runt i början av december, till och med under dagar och nätter med klart väder, får en att undra över om det ändå är som expertisen menar att människan håller på att rubba klimatförhållandena. Och med det förorsaka vittgående följder med extrema väderförhållanden. November lär globalt sett ha varit den varmaste november som någonsin uppmätts och det är väl globalt man måste se på saken för lokalt kan det ändå vara naturliga svängningar i vädret som noteras. Klimat diskuterade vi också med anledning av den varma hösten och pågående klimatkonferens i Paris under fredagens diskussionstillfälle “fredagsklubben”.

Vad gäller varma höstar så är det inget den senfärdiga grönsaksbonden ogillar precis. Nisse skrev för en tid sen om den långa säsongen och här är säsongen fortfarande igång. Ännu pågår lite skörd av bland annat kålrötter och även lite plöjning återstår. Jag kunde väl ha börjat vara klar om inte förkylningen slagit till, det gick några dagar “i haisk” men nu börjar näsan torka upp och styrkan återvända 🙂

Kålrotsskörd i varmt och soligt väder under självständighetsdagen 2015.

Några fina skördedagar har också “slarvats” bort med möten som hör senhösten till men det kan inte hjälpas. Nu senast har det mest varit skogliga frågor på tapeten och under skogsvårdsföreningens fullmäktigemöte förra veckan besökte vi kraftverket på Vasklot där man nu satsat i en stationär flistugg av den grövre sorten. Tyvärr var silon full under vårt besök så vi kunde inte med egna ögon se den i drift men tuggen lär ha kapacitet att på 20 minuter tugga i sig ett helt långtradarekipage med flisved. I princip motsvarar det vad chauffören med bilens kran klarar av att lossa lasten. Tanken med den stationära tuggen är att man sparar in lite på transporterna i och med att flisved tar mindre utrymme än färdig flis. Omlastningarna blir också färre då veden hämtas direkt från upplaget skogen och ibland kan det vara svårt att på smala skogsvägar få plats för flistugg och transportfordon. Eldriven stationär tugg är dessutom både resurs- och klimatvänligare än dieseldriven dito. Flisråvara finns det gott om här vid kusten och varmare klimat gynnar tillväxten. Vi borde öka uttaget ur skogen för Finland utnyttjar nu endast 70% av den årliga skogstillväxten, fortsätter det så här blir mycken energi kvar i skogen och från ruttnande ved frigörs ytterligare koldioxid som lär vara en av bovarna till klimatförändringarna. Blott nu klimatet tillåter arbete i skogen för om den senfärdiga grönsaksbonden gläds åt varma höstar så önskar sig skogsbonden kyla på barmark så att marken fryser till så att bärighet för skogsmaskinerna fås. Det har varit litet dåligt med det de senaste vintrarna.

Flistugg av det grövre slaget vid kraftverket på Vasklot.

Ett billass flisved i väntan på "tuggning". — Ett billass flisved i väntan på “tuggning”.

Stolparnas sista offer

Som jag skrev ett par år tidigare så grävdes elkabeln ned under våra åkrar (Elstolparna kommer bort från åkern !). De hade under årens lopp fått tömningsröret på tröskan att krokna flera gånger. Jag har haft ett nytt rör hemma i flera år men först nu har jag kommit mej för att byta ut det. Det gamla röret har hållits ihop av silvertejp, plåtar, ståltråd och skruvar – men framför allt av själva skruven inuti. På något sätt har det gått att tömma det mesta i vagnen. Men i höstas tog jag bort tömningsröret från tröskan och satte det på en sådan plats i verkstaden att jag var tvungen att laga det för att kunna använda verkstaden. Annars skulle det bara ha legat där till nästa skördetid.

Så jag tog bort ståltråden, skruvarna, plåten och silvertejpen. Det visade sej att inte mycket annat höll ihop röret. Det var så gott som avbrutet på två ställen och skruven hade nästan nött igenom plåtenb på ett tredje ställe där det kroknat och jag varit tvungen att värma plåten med gassvetsen för att buckla ut det värsta så skruven kunde tvinna.

Nog är silvertejpen ganska otrolig att den hållit ihop det här …

Nu skall ännu nedre fästet svetsas fast och det är en litet besvärlig sak för det måste få rätt vinkel. Annars kan skruven tömma åt sidorna eller uppåt. Och så måste röret passa i fästena då det tas ned. Men det finns gott om tid för verkstadsarbete just nu då dagarna är så korta och kvällarna så långa. Och verkstadsarbeten finns det i mängd.

Litet bygger jag under den ljusa delen av dagen. Det har varit så varmt att det går bra och inte har det regnat så mycket heller – även om allting är genomblött.

Fredag 13:e….

är det ju inte idag utan lördag 14:e och den verkar vara en större otursdag än fredagen den här gången i alla fall.

Skörden fortsätter.

Purjoskörden börjar vara på slutrakan, det återstår 2 rader eller 4 lådor eller ca 500kg beroende hur man nu väljer att se på saken.

Det är inte längre många rader kvar vilket tydligen gläder skördepersonalen :) — Det är inte längre många rader kvar vilket tydligen gläder skördepersonalen 🙂

Lite vått och blött efter nattens regn men vi fick i alla fall ett lass på 8 lådor skördade under eftermiddagen. Dagarna är korta så här års så mörkret avbröt arbetet men det kommer väl en dag i morgon också. Tog i alla fall hem maskineriet eller så var det tänkt men ödet ville annat. Den olycksaliga lyftarmen behagade ge upp för tredje gången så på hemvägen i en gupp damp maskin i backen. Bara att koppla ur och ta hem traktorn för reparation. Till all lycka var hastigheten låg så brottet ledde inte till några övriga haverier.

Tredje gången lyftarmen brister, blir nog dags att investera i en ny nu innan nån värre olycka inträffar.

Plöjningen inledd.

I torsdags tyckte jag att jag bra kunde utnyttja kvällarna till att plöja lite. Traktorn har hyffsad belysning så det går relativt bra att plöja trots att det är mörkt. Har en del insått med bland annat kummin och råg så det är 17 åkrar som skall plöjas i höst. Så några kvällar får jag räkna med att sitta på traktorn. Nu utlovas också lite svalare väder så för att inte behöva stressa med plöjningen var det bra att komma igång.

Skogens konung som också gillar broccoli fick bråttom att sätta sig det dom hann med innan jag vände ner "maten". Älgkvigorna på bild blängde ilsket varje gång jag körde förbi. — Skogens konung som också gillar broccoli fick bråttom att sätta i sig det dom hann med innan jag vände ner “maten”. Älgkvigorna på bild blängde ilsket varje gång jag körde förbi.

Jag kände inte riktigt för att reparera lyftarmen ikväll utan plöjningen kändes mer lockande så jag satte igång med plöjning av den fjärde åkern. Det gick riktigt bra att plöja nu när jorden blivit lämpligt fuktig och jag var väldigt nöjd med resultatet. Jag är nämligen lite kinkig vad gäller plöjningen 🙂 Men säg den lycka som varar för evigt…… vid en vändning damp plogen i backen. Som sagt inte fredag den 13:e men jag fick nog och gick hem, klockan 21:30 är det mörkt och jag kände inte för reparationer idag! I morgon får jag försöka lyfta plogen och peta in axeln samt knacka in en ny rörsprint, det är lite precisionskrävande så det går säkert bättre om det är ljust.

Rörsprinten som håller axeln för bärhjulet har gått av så plogen damp i backen.

Även här hade jag tur i oturen, jag råkade just växla färdriktning så jag stod stilla när det hände. Det hade inte varit nåt vidare om det hänt under vägtransport med plogen i fjärilsläge. Någon tycks gilla en i alla fall trots att det nu inte riktigt ville sig idag.

Decimillenniumskifte?

Decennium -> centennium -> millennium -> men vad följer sen? Det var vad jag frågade mig för några dagar sen då en av mina trotjänare nådde 10000 -sträcket.

Trotjänaren i fråga är min Same Dorado 85 traktor som är den första av mina traktorer att korsa milstolpen. När mätaren började närma sig undrade jag om samma noja som aktualiserades vid årtusendeskiftet var befogad i detta fall. Ni vet, att elektroniken skulle få fnatt. Det fanns det facto bara rum för 4 siffror i displayen så vad skulle hända vid uppnådda 9999?

Nästan som att ha en ny traktor :) — Nästan som att ha en ny traktor 🙂

Nu hände ingenting som vi lade märke till och traktorn råkade gå för sig själv med skördevagnen på släp när skiftet inföll. Följande gång jag satte mig i hytten hade redan 4 nya timmar adderats till timmätaren.

Oron över ett totalt stopp hade aktualiserats ett par veckor tidigare då fläktremmen till kylluftsfläkten brast. Den här traktorn har luftkyld motor och jag kunde ta mig hem för reparation med att köra med låg belastning, värmemätaren steg lite högre än normalt men kylflänsarna mäktade hålla motorn tillräckligt kall även utan kylande luftströmmar från fläkten.

Om det gick enkelt att ta sig hem så var reparationen som följde allt annat än enkel. Det här är frågan om en verkligt kompakt traktor och därtill utrustad med frontkraftuttag vilket betyder att alla remmar måste bytas genom att lossa drivningen till frontkraftuttaget. Kompaktheten gör att man borde vara utrustad med otroligt små händer och pianofingrar för att komma åt utan att demontera det mesta i fronten. Nu har jag varken speciellt små händer eller pianofingrar så det fick bli det senare alternativet. Jag låter några bilder med förklaring beskriva operationen.

En före detta fläktrem. — En före detta fläktrem………

.....som skall sitta längst in mot motorn. — …..som skall sitta längst in mot motorn.

För att komma åt att byta rem måste generatorer och mellanvägg lossas. Eftersom mellanväggen korsas av både bränsleledningar och slangar för luftkonditioneringen kunde den inte lyftas bort...... — För att komma åt att byta rem måste generatorer och mellanvägg lossas. Eftersom mellanväggen korsas av både bränsleledningar och slangar för luftkonditioneringen kunde den inte lyftas bort……

.....men lyckades få mellanväggen framflyttad så pass att jag kom åt att med hjälp av ett par järntrådar (jag saknade lämplig tång) lossa låsringen på axeln för drivning av frontkraftuttaget. Efter att ha lossat låsringen kunde axeln skjutas in i remskivsdelen så pass att det gick att trä på ny rem. — …..men jag lyckades få mellanväggen framflyttad så pass att jag kom åt att med hjälp av ett par järntrådar (jag saknade lämplig tång) lossa låsringen på axeln för drivning av frontkraftuttaget. Efter att ha lossat låsringen kunde axeln skjutas in i remskivan så pass att det gick att trä på ny rem.

Det visade sig att orsaken till rembrottet berodde på att lagret i spännhjulet hade skurit fast. Jag har från och till hört lite missljud men inte kunnat lokalisera varifrån det kommit. Remmen hade antagligen hållit något år till om jag bytt lager tidigare.

Efter att ha bytt lager i spännhjulet och från rembutiken i stan hämtat ny rem som visade sig vara för kort, det är inte lätt att bedöma längden på en brusten rem, var det bara att plocka ihop igen. När jag rotade i lagerlagret hittade jag en rem som enligt reservdelsnummern borde höra åt kompressorn till luftkonditioneringen men den passade också till fläkten och lagren till remmarna på morotsupptagaren passade till spännhjulet så egentligen hade jag inte behövt åka till stan. Bra att ha lite grejer hemma men sällan man har passande delar. Hela operationen gick på en 5-6 timmar, det tycker jag är ok med tanke på stadsresan och lite funderande då jag inte bytt rem tidigare.

Det var någon som föreslog att jag skulle passa på och sätta in och binda upp en extra reservdelsrem när jag nu en gång skruvade men med tanke på att originalremmarna hållit närapå 10000 timmar tyckte jag att det kanske är lite onödigt. Det kan det facto vara bra att skruva lite extra nu som då för när jag lossade generatorn noterade jag att en ljusbrun kabel till ett stift på generatorn skavts eller brunnit av. Vad sorts funktion den har undrar jag över för jag har inte märkt att den skulle ha inverkat på traktorns drift eller laddning. Nåå, jag lödde nu dit en ny ledning innan jag skruvade dit den igen.

En brunnen eller avskavd kabel till generatorn hittades också vid reparation. Vilken är denna kabels funktion månne? — En brunnen eller avskavd kabel till generatorn hittades också vid reparation. Vilken är denna kabels funktion månntro?

10000 traktortimmar lär motsvara 600.000 körkilometrar med bil så med tanke på det har traktorn fungerat bra med inte alltför mycket reparationer. Hyttfläktsbytet i fjol vintras, ett termostat för luftkonditioneringen, en vajer till fotgasreglaget, en hydrauloljepump och några hydraulslangar är vad jag kommer på nu så här på rak arm. Jaa, och så har jag svetsat ena lyftarmen två gånger men där är förarens klåperier orsaken. Vad gäller hydrauloljepumpen så nöttes kugghjulet till drivningen upp efter 2500 timmars drift, antagligen hade härdningen av kugghjulet misslyckats för metallen var väldigt mjuk jämfört med materialet i den nya pumpen. I övrigt har det gällt normalt underhåll som filter och oljor.

Ett problem som uppstått på sistone är att traktorn mister en del effekt på låga varv när tanken är mindre än halvfull. Jag misstänker att det beror på att det drar in tjuvluft i nån koppling eller ett läckande sugrör, men jag har inte kunnat lokalisera var. Jag har rengjort bränsletanken och bytt filter m.m. men det har inte hjälpt. Nån som har förslag om var jag kunde söka härnäst?

Evig lycka.

Säg den lycka som varar för evigt…….. ja då skulle de vara att vara bonde då, kanske? 🙂

Det kändes riktigt bra vid middagstid då jag efter 4 långa dagar, 3 korta nätter och 4 kg lättare avslutade denna etapp av spannmålssådden. Det har löpt bra trots att förberedelserna var lite på hälft. Påbörjade harvningen på första maj och fick nästan allt färdigt harvat på fredagen. Sådde koriandern på fredag kväll och havren på lördag. Kornet sådde jag på söndagen och måndagen och skulle ha haft det klart då om inte ett lagerhaveri skulle ha försinkat arbetet. Så det blev att så lite i morse med. Nu återstår förutom grönsakerna 5ha korn och 7ha kummin att så. Kornåkern som återstår skall jag vårplöja men tyckte att det grönskat lite kvickrot så en bekämpning skall utföras innan plöjningen. Och kumminet brukar jag så i slutet av maj.

Vadan nu denna brådska när kalendern visar att blott några dagar av maj passerat. Joo, det är så att jag ännu i år sår med lånemaskin och då ägaren hade en del stallgödsel att ta hand om så passade jag på att så det som kunde sås innan han behövde maskin. Dessutom är förhållandena ypperliga även om vi hade några kalla nätter i helgen. Markfukten är riktigt lämplig, det är inte för torrt som det var i fjol men åkrarna har torkat upp jämnt då tjälen gick tidigt. Så varför invänta regnväder innan sådden. Dessutom kan jag nu i väntan på att såmaskin ånyo blir ledig ta hand om de tidiga grönsaksplanteringarna och -sådderna.

Kortvarig lycka.

Glad i hågen började jag städa undan material och utrustning som använts de senaste dagarna och som har varit utspridda på gården. När turen kom till att backa in släpvagnen observerade jag inte att lyftarmen var i höjd med dragbommen och den tog i och brast förstås 🙁

Efter lite språkbruk som jag inte skall återge här men som intresserade iraniern som jobbar här eftersom han nu fick lära sig några nya ord. Det blev att åter tillbringa aftonen i verkstaden i stället för att påbörja bäddfräsningen för grönsakerna.

Förhoppningsvis blir lyckan med årets nya gröda -Koriandern- som min vän Matias fick mig övertalad att pröva långvarigare än dagens lycka. Sådde ändå inte mera än 1,6 ha, det löns kanske att pröva i mindre skala till först. Hade lite problem med att få sådden tillräckligt grund så jag blev tvungen att välta innan sådden.

Några fånggrödor som annars verkar bli årets hit till glädje för tillverkarna av frölådorna sådde jag inte in bland spannmålen. Frökostnaden, tilläggsarbetet, utrustningsbrist, lägre skörd och risk för högre trösknings- och torkningskostnader tycker jag inte uppväger nyttan och ersättningen. Däremot skall jag så dylika efter den tidiga grönsaksskörden, det har jag också nu och då praktiserat tidigare med goda resultat. I övrigt så har blankettarbetet lämnat lite på hälft, jag kom av mig lite när kartritandet strulade till sig. Jag verkar vara i gott sällskap för flera kollegor har också meddelat problem. Får väl göra nya försök till veckoslutet om det blir någon regnvädersdag.

Lite bildkavalkad får beskriva sysslorna under de senaste dagarna.

Doften av årets nya gröda var ingen höjdare precis men ger den lite utdelning så tål jag nog doften av pengarna :) — Doften av fröna till årets nya gröda var ingen höjdare precis men ger den lite utdelning så tål jag nog doften 🙂

Att det är tidigt vårbruk syns i att det blir mörkt om kvällarna, ser att jag fortfarande kör med víntertid i traktorn.

Det sägs ju att man skall så i pälsen så lite rimfrost efter en kall natt borde inte utgöra nåt hinder. Marken är ju inte frusen i alla fall :) — Det sägs ju att man skall så i pälsen så lite rimfrost efter en kall natt borde inte utgöra nåt hinder. Marken är ju inte frusen i alla fall 🙂

Liksom för Nisse så skall det repareras skivrister här också. Det blev lite knepigt att få loss resterna av de gamla lagren i brist på lämplig utrustning. Men med hjälp av att dra en svetsfog runt lagerkoppen fick jag den att utvidga sig så pass att det bara var att knacka ur de gamla lagren.

"Man tager vad man haver" -betningsstation. Från släpvagn till badkaret ->med ämbar till betongblandaren, tillsätt betningsmedel ->till snöskopan som töms i såmaskin. — “Man tager vad man haver” -betningsstation. Från släpvagn till badkaret ->med ämbar till betongblandaren, tillsätt betningsmedel ->till snöskopan som töms i såmaskin. Lite omständigt men bra resultat 🙂

Årets obligatoriska tofsvipebobild. Märkligt att inte miljönissarna kommit på att betala ersättning för varje räddat bo, här var det 5 bon per 3ha så nån tia per bo hade gett lite bidrag. Nåå, viporna är ju riktigt trevliga så dem håller man nog koll på även utan ersättning :) — Årets obligatoriska tofsvipebobild. Märkligt att inte miljönissarna kommit på att betala ersättning för varje räddat bo, här var det 5 bon per 3ha så nån tia per bo hade gett lite bidrag. Nåå, viporna är ju riktigt trevliga så dem håller man nog koll på även utan ersättning 🙂

Så var då olyckan framme. Som synes så var det samma arm som reparerades provisoriskt för något år sen........ — Så var då olyckan framme. Som synes så var det samma arm som reparerades provisoriskt för något år sen……..

.... den ville dra sig krokig under svetsningen men med hjälp av lite belastning under svetsningen rätade den ut sig........ — …. den ville dra sig krokig under svetsningen men med hjälp av lite belastning under svetsningen rätade den ut sig……..

..... månne det håller nu? — ….. månne det håller nu?

Det är nära nu.

Eller egentligen kunde man ha börjat i dag….. med vårbruket alltså. De senaste åren har man slitit sitt hår under Valborgsmässoafton med att försöka få rätsida på stödblanketterna men i och med att inlämnandet flyttats fram så känns det inte så aktuellt…….. det är ju inget vidare roligt heller för den delen. Betydligt roligare är det att förbereda maskinerna, precis som Nisse gör, för vårbruket. Fast egentligen är det som jag tog itu med igår något som jag haft på agendan ända sedan i höstas.

Jag köpte radodlingshjul och sensorutrustning för NH:n redan i fjol för att kunna använda den vid besprutningsarbeten och på så vis få större flexibilitet i och med att det skulle finnas två traktorer som klarar jobbet. Men det blev inte av att montera utrustningen då utan jag tänkte att det fixar jag under vintern när det finns gott om tid 🙂

Nå tid och tid. Men bättre sent än aldrig och hade jag inte tagit itu med saken nu så hade det antagligen inte blivit av under kommande säsong heller för av erfarenhet vet jag att under säsong hinner man inte med mycket annat än det absolut nödvändigaste. Så när det ännu såg lite för vått ut för vårbruk igår så satte jag igång. Idag hade det ändå torkat så pass att det nog hade gått att fräsa lite bäddar för sådd och plantering. Nu får vi se hur det blir i morgon, det har utlovats lite regn igen men förhoppningsvis torkar molnen ut innan de når land. Det brukar det nämligen göra så här års i dessa trakter.

Lite bilder från dagens projekt:

Radodlingshjulen köptes lite större än original för att få rejäl markfrigång och det var lite spännande att se om dom skulle rymmas under stänkskärmarna :) — Radodlingshjulen köptes lite större än original för att få rejäl markfrigång och det var lite spännande att se om dom skulle rymmas under stänkskärmarna 🙂

Montering av magnet och sensor på drivaxeln för hastighetskontrol på gång. — Montering av magnet och sensor på drivaxeln för hastighetskontroll på gång.

Kameran i telefon är ovärdeelig när det gäller dokumentation innan demontering. Mycket bättre än suddiga noteringar på papperslapp som är försvunnen när den behövs.

Manövercentralen på plats och efter kalibrering av sensorerna är det klart.

Satte ner lite tid på att montera alla sladdar i skyddsrör och innanför hyttpanelerna så det tog sin lilla tid. Men bättre göra det ordentligt när man en gång gör det, nödlösningar har annars tendens att bli bestående.

Av vinterns “att göra-lista” återstår också att montera reglerutrustningen för gödselspridaren för jag tänkte försöka köra bäddarna med NH:n i stället för Samen härefter. Men det får bli en annan dag………..

Nåt Valborgsfirande blev det inte i år heller men det är lika så bra så är man i skick för arbete i morgon 🙂

Glad Valborg och trevlig Första Maj!