Så här inför lagringssäsongen borde man se över automation och utrustning för att vara rustad när det bär till. I ett par av kylrummen har automatiken inte riktigt fungerat sen i vintras och en koll gav vid handen att några sensorer gett upp, det har också hänt tidigare så jag har haft några på lager men dom verkar nu ha gått åt allihopa. Ett par av motorschuntarna för kylmedia verkade också nyckfulla i regleringen. Plockade sönder en för att se vad som felades och till min förvåning såg jag att dreven i den i Schweiz tillverkade reglerutrustningen var gjorda i plast. Man hade väl förväntat sig att man i urmakarlandet skulle använt sig av beständigare material? Det kan ju lätt hända att kylventilen trots mantelvärmare kärvar lite och plasten ger sig.
Drev av plast i motorschunten.Kuggarna i det inre drevet har gett sig.
Kollade lite på nätet men det verkar inte att finnas reservdelar till manicken utan man ska snällt punga ut med en 200 euro i en ny trots att det endast är ett sketet drev som havererat.
Eller…..
Är det nåt man med hjälp av 3D-skrivare kunde reproducera? Tror jag får försöka undersöka den saken till först.
Har skördat kummin i dagarna två så nu doftar man gott och har tårkanalerna rensade. Det samt att skördeutfallet var gott får kompensera det jobbiga med att skyffla och jämna ut skörden i golvtorken.
Den minnesgode bloggföljaren minns säkert den mer eller mindre uteblivna skörden i fjol då lössen i kombination med det heta torra vädret for iväg med skörden. Jag stod i valet och kvalet med att plöja upp eländet men lät det ändå stå kvar då alternativen var få. Det beslutet är jag nu väldigt glad och nöjd över för nu blev andra skördeårets utfall helt ok. Samma areal, minus 0,8ha var jag sådde dill, som i fjol gav två trösktankars skörd producerade nu 25m³.
20.08.2019 Andra skördeårets kummin
Knappt så det rymdes i containern.
Andra skördeårets kummin gav goda 4m³ per ha men första skördeårets gav ytterligare en kubikmeter så nu är frågan om det är någon vits att ta ytterligare skörd från den arealen. Det brukar nämligen vara så att kommer det god skörd första året så blir andra årets skörd sämre och vice versa.
21.08.2019. Kumminskörd på hemåkern.Ytterligare en container med kummin…..
….blev tvungen att hämta dumperflaket för att få rum för det sista.Det blev i tjockare laget i golvtorken men luften gick igenom ändå och torkningsvädret är hyffsat så ingen fara.
Jag brukar följa upp kumminskörden med sådd av råg i växtföljden men rågmarknaden är helt åt skogen så jag överväger nu att så höstvete på andra skördeårets kumminareal. Tror också att jag låter första skördeårets kumminareal stå orörd till våren för att då när jag ser plantantalet ta ställning till om det tas ytterligare en kumminskörd därifrån. Jag har ju inte sått nån kummin i år.
De var vad dom sa på radion i går morse efter nattens regn. Statusuppdateringarna i sociala media meddelade också om hällregn och mycket vatten överlag. Vet nu inte om jag fick mindre än övriga nejden men här kom det nog bara ett helt normalt sommarregn eller 0,3mm på lördag, 24,2mm på söndag och igår morgon 3,5mm. Vet inte om man glömt vad som anses som normalt efter den långa torrperioden eller om man försöker bräda varann med att vara värst? Nå visserligen var det sommarens största regn härstedes och det kan ju ha kommit mera på andra platser.
Rotblöta eller ej så var regnet mycket välkommet för grönsaksodlaren och det räcker till för att släcka den värsta törsten för grödorna.
När det är torrt så går inte ens närmare 30mm regn djupare än en 4-5 cm.Sammanlagt regnade det 24,2mm under söndagen fram till måndagsmorgonen. Roligt att få bort dammet i mätglaset.
Pojkarna som tog över spannmåls- och förnödenhetshandeln “i kroken” bärgade lite hö här granngårds för en tid sen. Unga pojkar brukar ha förkärlek för stora grejer och maskiner så jag förvånades något då dom kom med utrustningen för balningen av höet som i mina ögon mest såg ut som nån leksaksvariant av dom traditionella maskinerna.
Småbalarna är säkert mer hanteringsvänliga för sällskapsdjursägarna och jag kom att göra en jämförelse med Charlottas söndriga bal som enligt gamla mått motsvarade ett helt hölass. Kanske finns det andra fördelar också om man jämför minirundbalarna med hårdpressade småbalar? En hel del handarbete blev det nog jämfört med de mer traditionella rundbalarna men det är att hoppas att pojkarna finner en marknad som är beredd att betala för merarbetet. Hur som så kan pojkarna i alla fall stoltsera med att ha skördat nåt hundratal rundbalar per ha 🙂
Allt blir inte större trots allt, här görs det SMÅ rundbalar.Lite mera handarbete med inplastningen blir det men de kan i alla fall hanteras manuellt.
Som jämförelse kom jag att minnas när travkusken bärgade hästhö på samma åker ifjol, jag hann knappt svänga ryggen till så var fältet omkullmejat. Man kunde inte annat än förbluffas över hur effektivt hö kan hanteras idag. Man har ju hunnit vara med på den tiden då det slogs med liten slåtterbalk, sprättades, räffsades, störades och med hjälp av hösvans och gaffel tråmades in i små hölador där det trampades och saltades för vinterns behov.
Fjolårets hö slogs på några minuter kändes det som….…. och det verkade bli hästfoder av skörden……..…..och en hel del hästhö trots den torra heta sommaren 2018.
….i går kväll i en kommentar åt vår aktiva inläggskommenterare “Micke”.
Nordanvinden mojnade och himlavalvet klarnade upp vilket i kombination med torr jord utan värmemagasinerande fukt ledde till att temperaturen på låglänta marker snabbt föll till minussidan på Celsiusskalan.
Så trots att lokaltidningen i en artikel försäkrade att det inte förelåg någon risk för frost vid kusten så offrade jag några timmar nattsömn med att på småtimmarna täcka över de frostkänsliga gurk- och pumpväxterna, bönorna och kryddorna samt även potatisen. Konstaterade nog i morse att uppoffringen lönade sig då de pumprankor som inte rymdes under väven var frusna.
1.8.2019 Nattfrosten gjorde åter ett besök i odlingarna denna sommar.
Jag nämnde här tidigare att det är torrare i år än torråret ifjol, med torrare menade jag då att det fallit mindre nederbörd hittills denna växtsäsong. Orkade då inte leta fram siffrorna men gjorde nu ikväll en siffermässig jämförelse. Ifjol föll här på gården 5,5mm i maj, 63,8mm i juni och 66,4mm i juli, sammanlagt 135,7mm. I år är siffrorna följande: 61,3mm i maj, 36,1mm i juni och blott 17,8mm hittills i juli (det återstår ju ett dygn av månaden), sammanlagt 115,2mm.
Folk tycker ändå att det varit fuktigare i år och visst säsongstarten i fjol var torr med problem vad gäller etableringen av grödorna vilket å andra sidan ledde till att det som grodde utvecklade ett starkare rotsystem än i år då fukten var närapå optimal i inledningen. Nu då grödorna börjar svälla till och mogna är vattenbehovet stort men rotsystemet svagare. Ändå så har grödorna klarat sig rätt hyffsat så länge det var svalt väder och utvecklingen långsam, den senaste veckans värmebölja visade dock tydligt att nu hänger rotsystemet inte med. Det ledde till kvalitetsproblem hos grönsakerna och brådmognad i spannmålen. Jag noterade efter ett par dagars värme att spannmålen började gulna nerifrån. Nån botaniskt slängd läsare kanske kan förklara saken bättre men jag tror att växten på så vis helt enkelt aborterar de äldsta bladen för att minska avdunstningsytan och koncentrera vätskeströmmarna till de svällande kärnorna. Likaså ser man hur björkarnas löv gulnar och faller av.
Bevattning a och o.
Jag har under säsongen försökt säkerställa vattentillgången genom att dämma upp i bäcken som passerar majoriteten av årets grönsaker men den ringa nederbörden gjorde ändå att magasinet tog slut just nu då vattnet hade behövts som mest. Man får nog konstatera att bevattning är lika viktigt som gödsling av grödorna om inte annat så för att säkerställa god kvalitet hos grönsakerna. Jag vet nu inte riktigt hur jag framledes ska kunna fixa tillräckligt med bevattningsvatten. Vattendragen som korsar de flesta av mina marker är för små för att klara intensiv grönsaksodling.
Jag har sett hur man runtom i världen bygger vattenmagasin och bassänger är ett alternativ som kan tänkas på de egna åkrarna men kanske inte så lämpligt ifråga om arrendemark. Billiga blir de säkert inte men det blir det inte med undermålig skörd som resultat av vattenbrist heller. Problemet är ändå att jag har för lite mark där det vore möjligt att odla grönsaker. Den 4-5-åriga växtföljden skulle innebära att jag utnyttjade den dyra bassängen alltför sällan och med största sannolikhet så skulle säkert det år jag har grönsaker på åkrarna runt bassängen bli ett fuktigt år med litet bevattningsbehov.
Långa ledningar antingen nedgrävda plaströr eller utlagda slangar typ dem som används vid rampspridning av sväm är ett annat alternativ men kostnader på tiotalet euro per meter slang avskräcker speciellt som det säkert skulle fordras flera kilometer slang.
Att byta ihop eller arrendera mark nära vattendrag med tillräcklig vattenföring är ett tredje alternativ men det är inte heller lätt att få till tillräckliga arealer på en och samma plats har jag på känn. Det är dessutom lite tunnsått med tillräckligt stora vattendrag i närområdet.
27.7.2019 Bevattningsvattnet slutBevattning av nyplanterad sallat. Det sista vattnet sattes till den nyplanterade sallaten för att få dem etablerade i det torra och heta vädret.
Markerna häromkring har ändå rätt hyffsad kapilaritet och vattenhållande förmåga men en 30 mm vatten per vecka borde nog tillföras om inte som regn så i form av bevattning. En som i mitt fall 15 hektars grönsaksodling skulle med andra ord kräva ca 4500m³ vatten i veckan eller i runda tal 18000m³ i månaden och kommer det som nu i år blott 17mm regn i juli så borde det tillföras ca 15000 m³ som bevattning om jag nu räknat rätt? En bassäng för 2 månaders behov skulle kanske behövas för att vara på säkrare sidan? Jag tar gärna emot synpunkter och förslag på hur detta kunde ordnas på bästa (läs billigaste) sätt.
