Solf – Sida 14 – Bondbloggen

Dubbat.

Nu ska det förhoppningsvis bli bättre grepp på ishala vägar.

Grusvägarna i nejden har de senaste vintrarna emellanåt varit rena rama skridskobanan och med den vädertyp vi dragits med så här långt i vinter så lär det fortsätta att vara halt. Omväxlande minus- och plusföre gör att smältande snö fryser till is och traktorn som har hala Michelindäck glider omkring som en tvål i badkaret. Det är med knapp nöd som kalsongerna hållits torra under traktorfärderna.

Normalt vinterföre på landsbygdens grusvägar.

Därför tog jag till nyår hem en låda dubb och nu ikväll har jag skruvat in dubbarna i ribborna på både fram- och bakdäck. I det här fallet blev det nu 3 dubbar per ribba eller 114 per däck fram och 5 dubbar per ribba eller 200 per däck bak.

En låda dubbar, skruvdragare och dubbhylsa är allt vad som behövs.

Prövar med 5 dubbar per ribba i bakdäcken……

….medan det för duga med 3 per ribba där fram.

Att valet föll på dubb framom kedjor är främst av bekvämlighets- och komfortskäl, dessutom används traktorn vars däck jag dubbade mestadels till landsvägsköror vintertid. Lite billigare blir det förstås också med ett pris om lite på 80 cent stycket för dubben. Traktorn jag använder i skogen utrustas nog fortsättningsvis med kedjor. Många har pratat sig varma för dubbar så jag tänkte att varför inte pröva. Återkommer med synpunkter om det senare när jag testat lite. Det gick hur som helst enkelt att skruva in med borrmaskin utrustad med hylsa för dubben och tarvade lite på 3 timmars arbete. Man behöver inte slira mycket för att spara in den arbetstiden.

Lektris

Med frugan på hospitalet så blir det lite ensamt om kvällarna så därför var det extra trevligt att bloggkollegan Charlotta med vän svängde in på en kaffekopp igår kväll. Tack för pratstunden! Tiden gick så snabbt att jag inte kom att tänka på att ta en bild som bevis men läsarna får tro på det ändå 🙂

Vi hann diskutera både det ena och det andra och bland annat så tangerade vi problemen med elektriciteten eller snarare frånvaron av elektricitet efter stormens härjningar. Här på gården klarade vi oss undan med ett par tiotal minuter långt avbrott men många har fått vänta i dagar på ström i tråden. Jag kom att undra hur det blir i framtiden då alltmer ska gå på el. Elbilens egenskaper diskuteras flitigt och det har också förts fram att även traktorerna i framtiden kommer att bli eldrivna. Men hur blir det då vid dygnslånga elavbrott utan möjlighet till att ladda batterierna? Ska man driva generatorn med eltraktorn för att få ström till produktionsbyggnaderna? El lär ju ska kunna produceras klimat-/miljövänligt i hur stora mängder som helst i kärnkraftverken men har man dem inte på egen bakgård så kommer det ingen ström till att ladda fordonsparken då distributionen fallerar.

Tjaa, frågorna är många och jag lär inte få svar den här tiden på dygnet så kanske bäst att jag avslutar dagen……..

…….men innan dess måste jag lätta upp stämningen med ett inslag av ett par av mina favoritkomiker…….

https://www.youtube.com/watch?v=csRqxVXR-N0

GoNatt!

Inget vidare Gott Nytt År.

Läser i en kommentar till Charlottas inlägg att man hoppas på vädermässigt normalare år men tyvärr så ser inledningen väldigt tråkig ut.

Gjorde en snabb inventering efter nattens storm när det ljusnade i morse och det var ingen munter syn som man möttes av i skogen. Omkullblåsta och knäckta trän fanns det lite överallt och vid större öppningar så fanns en del bröten där mer eller mindre allt mejats ner av stormvindarna. Det här är nog de största stormskadorna jag haft under min 30 år långa tid som enskild skogsägare. Och ändå kunde det varit mycket värre, den torra marken gav trots allt lite bättre fäste åt rötterna än vad som skulle ha varit fallet om marken hade varit vattenmättad efter rikliga höstregn. Nu var det mest gran som stod på stenbunden mark och tallplanteringar som stjälpte. Det som gjorde saken värre var att denna gång kom stormvindarna från nordost vilket det väldigt sällan gör här i våra trakter. Skogen är mera tålig för stormar från sydväst eftersom det är den förhärskande vindriktningen.

En av mina största granar strök också med…..

Här nära åkerkanten har nästan allt mejats ner…..

…men också gammalskog bredvid 20-25 år gamla föryngringsytor har fått ge vika.

Lider med ägaren till denna figur i kanten av en par år gammal föryngringsyta 🙁

I övrigt verkar byggnader och konstruktioner att ha klarat sig här på gården. Och hur skogen i övrigt ser ut har jag ännu inte kollat men på mina skogsskiften här i närområdet så är det nog frågan om nåt hundratal träd. Ska till veckoslutet inventera de mer avlägsna områdena. Man kan kanske skatta sig lycklig för att man ännu inte hunnit ta itu med den gallring av en tallplantering som planerats, såg nämligen ett par nyss gallrade planteringar som farit väldigt illa i stormen.

God fortsättning kan man inte önska någon efter detta men kanske en bättre fortsättning av året passar?

Säsongsavslut till nyår

Årets återstående timmar börjar vara lätträknade och som brukligt inför nyår försöker man betala bort det mesta innan årsskiftet för att på så vis kunna bokföra utgifterna på innevarande år. Ibland brukar det kunna göras nåt bokslutsinköp men i år är det nog bara några mindre prylar som införskaffats. Nåt egentligt mellanbokslut har jag inte gjort men en titt på kontoutdragen och i faktureringsprogrammet ger ju en sorts fingervisning om att utrymme för större utsvävningar saknas. Riktigt bedrövligt är det dock inte trots en svag skördesäsong då vi hade bra försäljning av fjolårets lagerprodukter långt in på våren. Sämre kan det nog bli med likviditeten framåt kommande vår men jag får väl försöka lappa ihop med lite virkesleveranser. En del affärer är ändå på gång men dom avgörs nog först efter nyår.

Löner och olika ersättningar blir också redovisade på detta års sida även om jag annars brukar betala månadens löner de första dagarna i påföljande månad. Speciellt i år är det nog bäst att sköta om lönerna inom december då det nya inkomstregistret tas i bruk vid årsskiftet. På så vis har man hela januari på sig att sätta sig in i systemet. Jag använder ju Palkka.fi för redovisningen och räknar med att programmet uppdateras så att det fungerar sen vid nästa lönebetalning. Så så stora bekymmer borde det inte innebära, peppar, peppar……

Säsongsavslut.

Så här lagom till nyår passade vi också på att avsluta skördesäsongen med att ta in den sista grönkålen. Det hotas med råskväder till nyår så det var lika bra att få det gjort, speciellt som vädret var riktigt fint idag med ett par plusgrader och en sol som lyste fint om än höll sig ganska lågt över horisonten. Vi hade tidigare en hel del grönkål i lager och var lite tveksamma till att skörda in det sista men nu över jul och till nyår har den gått riktigt bra åt så varför int ta in det sista också. Dessutom brukar den grönkål som skördas efter lite frost också smaka riktigt gott samt vara lite mörare i konsistensen, lagerhållbarheten brukar dock vara lite svagare än för den grönkål som skördas innan hårdare froster.

Ohi on. 29.12.2018. Säsongens sista grönkål tas in till lager.

500 blogginlägg.

Om inläggsräknaren räknar rätt så torde detta inlägg vara min femhundrade skrivelse här på bondbloggen. Mitt första inlägg skrev jag vid midnatt den 5 april 2011, då var tanken den att skrivandet skulle pågå ett eller ett par år men här är jag fortfarande till någons glädje men säkert också till någons förargelse 🙂 Som Nisse skrev tidigare så kommer vi att fortsätta ?? blogga i egen regi så länge någon läser och konceptet kanske inte ändrar så mycket men det får vi se sen in på nästa år. Jag ska nu inte gå händelserna i förväg här. Roligt är det i alla fall att Charlotta och Sonja återupptagit sina skriverier här på bondbloggen så att verksamheten blir bredare och mångsidigare.

Vill med dessa rader dra sträck för mitt bloggande för detta år med att önska läsarna och mina bloggande kollegor här ett riktigt

Gott Nytt År

vi ser framåt med tillförsikt och hoppeligen kan jag leverera nåt läsvärt framledes. Är det nåt speciellt som Ni vill att vi tar upp så går det alltid att önska via nån kommentar. Vi gillar det här med interaktivitet även om det ibland kan ta lite tid innan vi hinner svara 🙂

Mera priser.

Nisse skrev om vetepriserna och visst är det intressant att jämföra hur mycket (eller egentligen litet) vi får för produkterna numera. Jag hittade ett urklipp från 1937 över torgpriserna i Vasa, tyvärr överhopad av skrivbordsjobb så det blir inga inlägg skrivna nu just men hoppas att någon kan hjälpa mig med att omvandla dessa priser till dagens penningvärde.

Passar på samma gång att testa ny versionen av WordPressen med detta inlägg. Bra och roligt att få ta del av Sonjas och Charlottas vardag igen 🙂

Jag återkommer så fort det ges tillfälle…….. tjolahopp 🙂

Dyra reservdelar, höstplöjning och klassträff.

Av de alternativ jag nämnde i förra inlägget så blev det version B eller så att jag lämnade “klånten” (navreduktion) till verkstaden. Det har det varit mötestider och bra åkerväder för höstplöjning, jordtransporter och vi har faktiskt skördat lite morötter också. Med andra ord ingen tid för verkstadsarbete. Å andra sidan behöver jag nödvändigtvis inte Samen förrän vårsolen börjar värma men konstruktionen med de justerbara (spännbara) kullagren som påminner lite om ett cykelnav var lite främmande även om cykelnaven är bekanta från tiden som cykelmekaniker i Dragsvik. Kullagret har skilda bottnar och kulorna sitter i en krans (hållare) av plast, när plasthållaren går sönder kommer kulorna i oordning och ställer till elände.

Det visade sig sen när “klånten” öppnades att kulorna hade skadat de övriga komponenterna så pass illa att det är bäst att byta ut alltihopa. Tyvärr inga billiga komponenter. Nya originaldelar går lös på 3600 euro plus moms. Vi har sökt alternativa eller bättre begagnade delar men Samen är så pass ovanlig här i landet att andrahandsdelar verkar svåra att få tag på. Kanske finns det nåt utomlands bara man vet var man ska söka?

Höstplöjningen

Det blev ju lite kallare så jag tyckte det var bäst att varva morotsskördandet med plöjning och jordtransporter. Den ljusa tiden av dygnet har vi skördat men det går bra att köra traktor trots att det är mörkt så morgnar och kvällar har jag plöjt eller kört jord.

Det har annars varit ett sant nöje att plöja nu när markfukten jämnat ut sig sen de kalla nätterna i slutet av oktober. Ett av de bättre plöjningsåren, jorden har smulat sönder fint efter den torra sommaren och det har gått lätt att plöja.

En videosnutt från då jag inledde plöjningen den 13 november.

Den lagom fuktiga jorden har varit lätt att vända i höst.

Och mellan plöjningarna har det flyttats lite jord…..

Klassträff.

Nu har det ändå frusit till så pass att plöjning inte längre är att tänka på men en jordvall har jag ändå flyttat idag.

Imorgon blir det ändå andra aktiviteter, jag ska nämligen på klassträff. Det har faktiskt tro det eller ej förflutit 40 år sen jag utdimiterades från trädgårdsmästarlinjen på Överbý och nu ska vi träffas för att se om vi känner igen varandra, några har jag inte sett sen skolan slutade. Det ska bli riktigt roligt och de flesta av eleverna plus ett par av lärarna har anmält att de kommer.