Funderingar kring ny säsong.

Trots att snön ligger vit över åker och äng så börjar funderingarna kring nästa säsong göra sig påminda. De höga bränsle- och gödselpriserna och deras inverkan på odlingsplanerna diskuteras flitigt i olika forum en del funderar om det överhuvudtaget lönar sig att odla något medan andra menar att produktpriserna stigit så pass att det kompenserar de höjda priserna. Några har redan köpt sina förnödenheter medan andra tvekar och hoppas på att de börjar sjunka i pris. Industrin och handeln å sin sida hotar med leveransproblem om man inte beställer i tid. Att någon skott sig på prishöjningarna är ändå rätt klart då det under sensommaren och hösten pratades om leveranssvårigheter på grund av att brist på råvaror och dyr gas hade lett till att tillverkningen stoppats har säkert en och annan förstått då de nu fått levererat gödsel tillverkad i april. Förnödenhetshandeln får mer och mer karaktär av aktiehandel, man pantar på varorna för att få upp priserna och levererar först när nivån duger. Så kan man göra då monopoliseringen är tillräckligt stark.

Vore roligt höra vilka funderingar ni bästa bloggföljare har inför kommande säsong. Blir det justeringar eller kör ni på som tidigare?

Själv råkade jag köpa ett och ett halvt års gödselbehov i våras och klarar mig, frånsett några enstaka produkter som jag måste komplettera, till slutet av maj / början av juni innan jag behöver mera gödsel så funderar på att vänta till maj innan jag köper in det som behövs under sommaren. Hoppas att priserna gått ner lite och att leveranserna fungerar då när den värsta vårrusningen är över.

Harven må vara kopplad men i övrigt är det kanske inte läge för vårbruk ännu.

Blir jag kapitalist nu?

“Det är ett heldagsjobb att ha aktier” eller nåt liknande sades det i en ekonomipod i radion härom veckan, och jag börjar tro det. Hur som så har jag nu efter en sommar och hösts pappersarbetande fått min enda aktie registrerad i ett värdeandelskonto och nu väntar jag på att mina första dividender ska börja rulla in. Eller hur det nu blir, det kan kanske vår trogna kommenterare “Per” berätta, han brukar ju hålla koll på kurserna.

Tidigt i vintras meddelades att de ursprungliga Vasa Telefon aktierna som inte är registrerade i värdeandelsregistret skulle komma att makuleras i och med börsregistreringen och sålunda bli värdelösa. Jag hade ju en sån som jag köpte då när jag skaffade telefon 1987, den var i de närmaste ett måste för att få en anslutning då om man inte ville ta en dyr hyresanslutning. Numera har ju telefonledningen kapats så telefon har jag inte längre men aktien anses ändå ha ett värde. Sagt och gjort så började jag rota efter aktiebrevet men det visade sig vara spårlöst försvunnet, det hade nog antagligen förkommit i samband med flytten hit till Långmossen 1988. Ironiskt nog så hittade jag de Polar Mills aktier jag sökte för några år sen i det kuvert från Vasa Telefon där jag trodde att telefonaktien fanns. Polar Mills aktierna makulerades för några år sen men var blott värda några tiotals euro så jag satte inte desto mera tid på att söka dom när det begav sig.

Enda möjligheten att få den förkomna aktien registrerad var således att via tingsrätten döda pappersaktien så den ansökan inlämnades i somras och beslut kom nu i november och jag kunde öppna ett värdeandelskonto. Det borde man kanske ha gjort redan 2009 då dividender började betalas ut men då var utdelningen så pass liten att intäkterna just och just täckte kostnaderna för kontot så jag iddes inte lägga ner arbete på saken. Senare steg utdelningen så lite får jag väl ångra mig för att jag inte gjorde nåt åt saken då, det kan ju till och med vara så att den numera framlidna hustrun skulle ha haft nån aning om var aktiebrevet fanns. Nåjaa, pappren började vara i sin ordning så jag försökte boka tid i banken för att få aktien registrerad i kontot, men det är stört omöjligt att komma i kontakt med banken numera, telefonköerna är långa och meddelandena i nätbanken svarar dom inte heller på inom rimlig tid. När tiden började rinna ut, det ska nämligen vara gjort innan nyår, så provade jag boka tid direkt hos Nordea som sköter registreringen och jag hade turen att komma fram per telefon och fick en av de få tider som fanns kvar innan årsskiftet. Så idag fick jag saken ordnad, förhoppningsvis.

Man lär ska få de tre senaste årens utdelningar retroaktivt men nettot lär bli magert då det uppstått en hel del kostnader med dödandet av pappersaktien. Det blir nog inga fler aktier i det här hushållet, det är nog för arbetsamt och inkomsterna går åt i bankernas kostnader.

Så om Nisse nu blir solschejk så har jag nu blivit börshaj. 🙂

Vill också passa på att önska bloggläsarna ett riktigt

Gott Nytt År!

Inget snökaos i Långmossen.

Då snöfallet drar in med vinden från havet (s.k. Lake effect snow) kan det bli stora lokala variationer. Att Vasa med ca 60 cm snö hade näst mest i landet kändes svårt att förstå då det fågelvägen är blott 14km mellan mätstationerna på Klemetsö och min här i Långmossen. Vi ligger dock lite längre från kusten och snön som föll hade bildats av den fuktiga luften över det ännu öppna Bottenviken och fördes med nordanvinden in över land.

Sen dagen före julafton har vi fått 15,9mm nederbörd (som snö i smält form) och snödjupet på mätstickan här på gården ökade från 6 cm till 18 cm. Snön är lätt så då det blåste så lämna det mesta i diken och utfall samt i drivor på en del ställen. Det förklarar också att det inte ökade riktigt motsvarande nederbörden på mätstickan. 1 mm nederbörd brukar nämligen ge 1 cm snödjup om snön är torr.

27 december 2021 och 18cm på snödjupsstickan.

Kallt (-20°C) har vi idag så jag lämnade att utföra skrivbordsarbeten i stället för att dra till skogs. Riktigt tilltalande är skogsarbetet inte med mycket snö i träden och snön är så lätt att det kan bli problem med tillfrysning i luftfiltret. Kanske skulle en elsåg fungera bättre när det är riktigt kallt eller far batterikapaciteten all väg i kylan? Från och med i morgon ska det bli varmare och kanske får vi nån vindpust som rensar skogen. Men ljust och vackert är det i alla fall.

27 December 2021. Soligt och vackert men kallt ute.

Blodtrycksförhöjande elektronik.

Jag borde väl egentligen skriva julhälsningar men känner att jag måste skriva av mig lite elektronikrelaterade upplevelser först för att kunna ta till mig julfriden.

Jag vet inte om det är åldern eller bara annars ett tecken på att man håller på att tappa greppet om utvecklingen men jag har vid flera tillfällen under året råkat ut för otrevliga elektronikrelaterade händelser. Den händelse som skulle kunnat bli riktigt dyr inträffade i samband med såanmälan i juni. Det hände sig nämligen vid den tiden för inlämnande att bankkoderna låste inloggningen till elektroniska ansökan. Jag hade min vana trogen lämnat de sista justeringarna till dagen för deadline då det går så mycket tid åt till kartritandet som inte blivit lättare med åren det heller. Nån gång på sena eftermiddagen behagade programmet “kasta ut mig”, antagligen hade jag varit inaktiv för länge i samband med att jag gjort kontrollmätningar. Hur som så skulle jag logga in på nytt men lyckades inte trots att jag var nästan hundra på att jag hade rätt lösenord. Efter 3 :e misslyckade försöket stängde programmet ner och meddelade att nytt försök kan göras efter klockan 10 följande dag då ny inloggning öppnas. De va ju inga muntra meddelanden då anmälan skulle vara inlämnad innan midnatt. Nu hade banken redan stängt för dagen men inloggningsjouren var tack och lov i arbete till klockan 20:00, jag hade nu en ordentlig timme till godo och efter ett samtal och lite personliga frågor öppnades inloggningen igen. Jag fick också veta att nyckeltalen hade förbrukats under dagens inloggningar och att det inte varnas för saken då man loggar in till tredje part utan enbart då man loggar in till banken. Det blev att söka fram brevet med nya nyckeltal och med svettiga händer varsamt logga in igen. Det lyckades och anmälan lämnades sist och slutligen in med ett par timmar till godo. Men vad hade hänt om problemet uppstått efter kl. 20:00? Så härefter gör man noggranna noteringar över nyckeltalsförbrukningen.

Next case….

Sen jag bytte till ny dator för ett par år sen så har jag haft problem med att göra kontroll och inställningar av kyl och ventilation i lagerutrymmena. Jag kontaktade installationsleverantören i Holland i somras då jag började tröttna på att göra justeringarna manuellt och han menade att han nog kan fixa saken via teamwievern. Så jag laddade ner appen men vi lyckades inte skapa kontakt då programmet vägrade ge lösenord, lösningen blev att det i stället sändes en låda med reservdelar till komponenter som eventuellt kunde vara skadade så att jag genom försök och misstag skulle kunna byta ut delarna tills den felande länken uppdagades. Det har jag nu hållit på med mer eller mindre hela hösten men ändå inte hittat felet. Nu då höstarbetena börjar minska så tog jag nya tag med saken och konstaterade att lösenordsfunktion i den tidigare nämnda appen var inaktiverad, några klick senare var det fixat och jag sände ett meddelande till Holland att nu var det dags för ett nytt försök. Vilket vi fick till stånd idag, de va nu inte så enkelt då jag har svensk meny i datorn men till sist hittades några fel i kommunikationsportarna vilket förhindrat informationsflödet. “Current loop”-boxen som omvandlar signalerna från processdatorn till bordsdatorn visade sig också vara skadad men den hade jag ju fått i lådan med reservdelar så nu kunde ytterligare ett blodtrycksförhöjande problem lösas.

…. och vidare…..

Jag har ju några förtroendeuppdrag där man brukar erhålla lite ersättning för resor och traktamenten och de flesta har tillsvidare tacksamt hållit fast vid gamla hederliga pappersblanketter som det oftast tar ett par minuter under kaffepausen att fylla i. Men några organisationer har anammat databaserade program till vilka man ska logga in och fylla i samt komplettera med behövliga kvitton och utredningar. Oftast innebär det här att man ska aktivera och skapa profiler i programmen samt med hjälp av lösenord sen logga in för att göra nödvändiga noteringar. Då uppdragen oftast är ett eller några per år så har man antagligen glömt lösenordet eller så har programmet uppdaterats så att det ska göras nya aktiveringar innan inloggning. Så var det häromdagen, så jag ansökte om nytt lösenord vilket skulle levereras per e-post men inget kom så jag sökte på nytt och samma sak tills jag av nån anledning kom mig för att kolla skräpposten och voila där fanns dom men naturligtvis hade tidsfristen om 15 minuter för användande löpt ut så det blev ytterligare ett försök, efter lite konsultation med sekreteraren så fick jag till sist efter 2 timmars jobb reseräkningen fixad. Jag fick också höra av sekreteraren att jag nog inte är ensam med problem så henne avundas jag inte. Jag meddelade dock att man nog får börja överväga om man ställer sig till förfogande då man blir tillfrågad i framtiden.

Elektronikproblemen….

gör ju att man börjar ifrågasätta utvecklingen som allt mer börjar bli en inveckling. Trotjänaren i traktorväg av årsmodell -90 har meddelat att det börjar bli dags för kopplingsbyte, i det här fallet inte genom några felkoder i instrumentbrädan utan genom att den släpper på högre växlar. Den har sina modiga 13000 timmar i glaset så jag började fundera på ett tillskott i traktorflottan. Fick tacknämligt prova en måttligt begagnad traktor för att få det sista skördat och den fungerade någorlunda men jag konstaterade nog att jag inte kommer sams med modellen ifråga, hytten trång, knäna ska som hos en redbar skolflicka hållas ihop för att man ska hitta pedalerna, frikopplingsknappen på riktningsomkastaren så liten att man inte så där bara får traktorn stannad när det behövs och den pyttelilla joystickan för frontlastaren gav inte precision nog för att smidigt hantera lådorna med pallgaffeln. Så trots avsaknande av adblue så återbördades nog traktorn efter tvättningen. Man har ju hört om fall där felkoder gjort att verkstaden får besökas nästan dagligen för att hålla fordonen rullande, jag vill nog helst ha en traktor med vilken man tar sig hem med hjälp av lite ståltråd, tejp och buntband om det så behövs. Så nu har nog siktet ställts på nån välbeprövad modell från sent 90-tal till tidigt 2000-tal. Hittade en välhållen litet medkörd New Holland 110-90 på nätet som jag tittade på här i helgen men den blev nog lite väl dyr på auktion. Vilket visar att jag nog inte är den enda som intresserar mig för dylika traktorer. Försäljaren sa också att det säkert skulle finnas en marknad för nya traktorer med mekanik i stället för krånglande elektronik. Det blir väl nog att försöka hålla trotjänaren Fiatagri 80-90 rullande nåt år till, kanske har nästa generation bättre nerver med krångel? Dom har ju inte upplevt driftsäkerheten hos fordonen från den gamla goda tiden.

Informationsflödet verkar ändå fungera för ganska snabbt började jag få erbjudanden om nya traktorer och naturligtvis skulle dom vara utrustade med GPS och autostyrning samt isobusfunktioner allt i dagens anda. GPS skulle kanske kunna underlätta vardagen några gånger per år men i mitt fall så krävs nog några centimeters precision och det innebär licens och årskostnader på enligt uppgift 600-700 euro i året samt säkert lite elektronikkrångel. Jag har heller inga redskap med vilken isobussen skulle kunna kommunicera så den har jag inte heller användning för så jag betackar mig tillsvidare.

Finns nog mera elektronikkrångel att förtälja men kanske det får duga så här nu och avslutar med en bild på provkörningstraktorn.

Blir knappast nåt fler inlägg innan jul så vill passa på och önska bloggläsarna en riktigt

God Jul!

Från grönt till svart till vitt.

Skrev en statusuppdatering på facebook i samband med plöjningen för en månad sen som föranledde lite diskussion. Tänkte att jag kunde vädra mina tankar även här för att eventuellt få lite synpunkter av bloggläsarna. Plöjningen har ju i övrigt diskuterats lite mera i höst med tanke på eventuella begränsningar i nästa programperiod. Och här i byn har det i mitt tycke plöjts mera än vanligt i höst på bekostnad av lättare bearbetningsmetoder.

13.11.2021 Lite rimfrost gör det ljusare under senhösten, dessutom hålls traktor och redskap renare.

Jag plöjer oftast sent och många gånger just innan det fryser, dels för att jag inte just hinner tidigare då skördetiden är lång. Men dels också för att jag tror att urlakningen av näringsämnen blir mindre då åkern är svart så kort tid som möjligt. Det är ju förstås inte alltid så lätt att pricka riktigt rätt men i år blev det rätt så bra med blott en till två veckor mellan plöjning och snö och tjäle. Jag tycker också att strukturen hålls bättre om inte långa perioder med höstregn slammar igen tiltorna innan de fryser. Tycker också att kvickroten kommer senare igång på våren om plöjningen gjorts sent. Oftast går det också lättare att plöja när jorden genomfuktats ordentligt, den mullrika finmojorden fastnar lätt på vindorna om det är för torrt i botten.

20.11.2021. Årets höstplöjning avslutas.

Årets höstplöjning inleddes 10 november och avslutades den 20. Det hade väl gått att plöja ytterligare en dag men sen började marken frysa till. Hade haft möjlighet att plöja ytterligare några hektar men dom går också att plöja i vår.

Men nu till min fråga, när tycker Ni att den optimala plöjningstid punkten är ? Motivera gärna Era tankar. Och vad tycker Ni om eventuella begränsningar i höstplöjningen?

Grönsaksbondens spannmålsskörd 2021

Ska väl som lovat göra en lite redovisning över spannmålsskörden jag med, medan jag minns. Det är över en och en halv månad sen det tröskades färdigt. Jag hade nämligen bara höstvete att tröska i höst (eller i sommar kanske man borde skriva?) då jag lämnade vårsäden därhen och satsade på grönträdor och saneringsväxter. Tiden rann som jag tyckte ut i våras i väntan på såmaskin och jag hade nog inte hunnit så vårsäden innan början av juni vilket kanske inte hade varit så tokigt ändå då sommaren blev så varm som den blev. Det hade antagligen hunnit mogna riktigt bra och i god tid ändå även om sådden blivit sen.

Höstvete var annars som många noterat en riktigt lyckad gröda i år och gav bra skörd. Jag hade nog förväntat en bra skörd för det har sett bra ut men medelskörden orkade inte riktigt de 8 tonnen jag hoppats på utan stannade på 7,8 ton /ha.

Tröskningen inleddes 7 augusti med Emilio höstvete.

https://youtu.be/O2YXMKITClk

Nu vet jag inte riktigt om man ska uppge skörd enligt digiterad areal eller om man ska räkna enligt nettoareal där skyddsremsor tegdiken och dylikt dragits av men uppger nu siffrorna enligt nettoareal eftersom det är rättvisare att jämföra sorterna på det viset då skyddsremsarealen varierar från skifte till skifte. Siffrorna är inte helt exakta då jag jämfört sorterna enligt m³ råsäd minus fukthalten men torde vara rätt jämförbara sorterna emellan, jag har i och för sig våg på vagnen men har inte gett mig tid att exakt kalibrera utrustningen.

Jag hade 3 olika sorter i odling och sådda på 2 olika sätt:

Emilio såddes 3 september direkt i kumminstubben efter en svämkörning med nedmyllningsaggregat och gav ca 7,4 ton / ha.

Emilio

Ceylon såddes 11 september direkt i plogtiltan (alltså utan harvning) med svämkörning innan plöjning och gav ca 8,3 ton / ha.

Ceylon

Magnifik såddes 7 september och odlades på samma vis som Ceylon och gav ca 8,2 ton / ha.

Magnifik

Emilion led lite mera av torkan i och med att tillväxten startade lite senare då kumminstubben isolerade och skuggade vetet från våren, ser man på flygfoto så syns också några små “baror” där det varit tjockare boss efter kummintröskningen och därmed sämre groning. När man kollade småaxen i axet så kunde man se 3 fullt utvecklade kärnor och en lite nödväxt kärna, vilket jag tror berodde på att vattnet tog slut i juli. Hade alla 4 kärnorna orkat utvecklas hade nog den också gett samma skörd som de 2 övriga sorterna. Hektolitervikten var högst på Emilion i och med skillnaden i kornstorlek som råsäd hela 87kg vilket märktes i backarna på väg till torken. De va som att dra i handbromsen när det började gå uppför och jag blev tvungen att fråga trösk- / torkentrepenören, som också tog hem ett lass med egen traktor, om han måste växla i Mobacken “joo traktorn dog helt och jag blev tvungen att gå ner i mellanlådan för att komma upp”.

E je bäst dö tar skovlen me tå dö hämtar traktorn sa tröskföraren.

Skörden är såld och pengarna på kontot då jag inte har möjlighet att lagra spannmål nu just. Det gick för dagspris men priset hade stigit med 30€ tonnet från förhandsanmälan till leverans så är glad att jag inte band priset denna gång.