Opp i traktorn….

….. pojkar och flickor, för nu är det vår! Och nu är det inte endast den där stolliga trädgårdsmästaren i Långmossen som deklamerar vår. Också tofsviporna tycks anse att våren är här för det måste dom väl tro när dom redan börjat ruva. Nu är jag inte nån ornitolog så jag vet inte vad som kan anses normalt och inte brukar jag böka i jorden så här tidigt heller. Men inte hade jag räknat med att jag i samband med vårplöjningen den 14 april skulle få börja hålla utkik efter tofsvipsbon .

Kanske bäst jag verifierar noteringen med en bild för att ni inte ska tro att nu har våryran stigit bondbloggaren i huvudet.

WP_003211

Kanske får du lov att tanka traktorn i alla fall, Nisse? 🙂

Grå tiltor.

Visst är det märkligt vilken effekt grå tiltor kan ha på oss bönder. Åtminstone för egen del har de gett en extra adrenalinkick till att få lite fart på förberedelserna för vårbruket. Och likadant är det varje vår……. man förbannar sig själv över saker som man tänkt göra hela vintern men som fortfarande är ogjorda. Ja det kan också uppdagas en del saker som man glömt bort att man tänkt göra under vintern men som man nu när man plockar fram utrustningen märker att just så det var ju det där också. “Förmorrat” skulle kanske en av mina kollegor här på bloggen säga?

Reparationer.

En del är ju inte så trevligt heller, som till exempel det här med en havererad fläkt i hytten. Fläkten hade väl fört lite oljud en tid men när det är bråttom tar man sig inte tid till att kontrollera var felet ligger. Till sist lade fläkten av helt och hållet nån gång i fjol våras, kanske kunde man ha sett över saken litet tidigare, hmmm. I och med att jag nu tänkte beställa hem en del reservdelar från Sverige (delarna verkar vara billigare där) så är det ju lika bra att se över vad allt som kan behövas för att spara lite på fraktkostnaderna. Bara att demontera eländet då, vilket kan vara lättare sagt än gjort. Det krävs goda nerver och bra blodcirkulation då det inte är direkt bekvämt. En massa jorddamm finns det också, trots att ventilationen ligger bakom luftfiltret, så man borde kunna hålla andan också.

Lättare hade det varit om man kunnat plocka ner hela paketet men eftersom det inte är möjligt att demontera slangarna till air conditionen utan gasläckage får man skruva på plats.
Lättare hade det varit om man kunnat plocka ner hela paketet men eftersom det inte är möjligt att demontera slangarna till air conditionen utan gasläckage får man skruva på plats.

 

Varför fläkten sagt upp kontraktet är det inte svårt att se när lagringen ser ut på detta vis.
Varför fläkten sagt upp kontraktet är det inte svårt att se när lagringen ser ut på detta vis. Det har liksom uppstått lite glapp 🙁

Sen hade fläkthaveriet tydligen medfört att motståndet för varvtalsregleringen av fläktmotorn också gett upp, för vid kontroll var det endast den högsta hastigheten som gav ström till kontakten på fläkten. (Motståndet är den grönaktiga mojängen högst uppe på första bilden.) Nå bara jag får hem nya delar och ventilationspaketet på plats så blir det väl som nytt och håller det lika länge som originalet så borde jag kunna njuta av frisk temperaturreglerad luft i sisådär en 9000 timmar framöver.

Vårbruk.

Betydligt trevligare är det ändå att få ta itu med åkerarbetena och speciellt en vår som denna då man slipper ut rekordtidigt. Den tidiga starten ger ju så mycket mera tid att utföra det som skall göras och allt kan ske i en lugnare takt än man är tvingad till en sen vår. Eller hur är det nu egentligen? De grå tiltorna framkallar lätt en känsla av att nu är det bråttom för det är det ju som oftast när färgen ändrar från svart till grått. Jag har nu hängt upp extra almanackor för att påminna mig om att det faktiskt fortfarande är april och inte maj trots att omgivningen får en att tro att så är fallet. För att lugna nerverna har jag ändå påbörjat vårbruket med lite vårplöjning och övergödsling av kummin även om det nu görs närmare 4 veckor tidigare än normalt. För varför spara sånt som man kan göra nu i fina förhållanden tills senare. Kanske borde man försöka implementera dylika tankar kring maskinreparationerna också 🙂

Betydligt roligare än att skruva med dammiga fläktar är det at plöja med nyförvärvet. Så här långt har vi kommit riktigt bra sams New Holland och jag. Hon är riktigt dragvillig dessutom :)
Betydligt roligare än att skruva med dammiga fläktar är det at plöja med nyförvärvet. Så här långt har vi kommit riktigt bra sams New Holland och jag. Hon är riktigt dragvillig dessutom 🙂
Också måsarna gläds åt att vårbruket har kommit igång. Var det någon som påstod att det moderna jordbruket utarmar jorden?
Också måsarna gläds åt att vårbruket har kommit igång. Var det någon som påstod att det moderna jordbruket utarmar jorden?
Kumminet började grönska så det var bäst att övergödsla det innan jag skruvade sönder traktorn. Lite på 3mm regn natten efter gödslingen kom som på beställning :)
Kumminet började grönska så det var bäst att övergödsla innan jag skruvade sönder traktorn. Lite på 3mm regn natten efter gödslingen kom som på beställning 🙂

 

Nog är det roligt att vara bonde en vår som denna…….. visst, visst mycket kan hända ännu innan skörden är bärgad och pengarna på kontot, men varför inte passa på och njuta nu så länge det varar. Att jag drabbats av “vårbråtan” (vårförkylning) förtar inte glädjen, det är ju bara bra att ha den undan också sen när värmen kommer. Vårförkylningen kom också rekordtidigt i år, normalt brukar den slå till då man svettig i varmt vårväder för tidigt kavlar upp ärmarna och byter ut “stickamösson” mot skärmmössan.

 

 

 

 

 

 

Sprutförarkurs.

“Satt av en dag” för att uppfylla miljöersättningskraven här i veckan tillsammans med lite på 100 yrkesbröder och vad jag räknade till också 4 yrkessystrar. Av könsfördelningen på kurstillfället i fråga drar man slutsatsen att det här med växtskydd verkar vara ett “karajobb”. Jag överraskades av det stora intresset för kursen men eftersom detta torde vara sista chansen att uppfylla kraven enligt “gamla” regler så kanske någon tog tillfället i akt och gick kursen nu. Intyget är giltigt i 5 år för jordbrukare anslutna till miljöersättningsprogrammet även om systemet ändras till nästa programperiod. Nytt är nu att framledes skall även andra yrkesanvändare av växtskyddsmedel avlägga examen.

Jag har tidigare avlagt specialexamen för användare av växtskyddsmedel som är giltig i 10 år men enligt miljöersättningskraven måste man gå kurs vart 5:e år så därför blev det nu också aktuellt för min del. Uttrycket i inledningen kom sig av att något nytt egentligen inte kom upp på kursen, den är lite allmänt hållen och för oss trädgårdsodlare finns det inte mycket att ta till sig. Till all lycka så höll föreläsarna, pojkarna från lantbrukssällskapet, ångan och humöret uppe så tiden blev inte alltför lång. Sen är det ju alltid trevligt att träffa lite bekanta också och utbyta lite funderingar över aktuellt inför odlingssäsongen samt väder och vind.

50 euro blir det att punga ut med för kursen och intyget så en nätt förtjänst blir det för kurshållarna i alla fall 🙂

Att damma av kunskaperna inför säsongen är alltid bra, repetition är ju all inlärnings moder sägs det :)
Att damma av kunskaperna inför säsongen är alltid bra, repetition är ju all inlärnings moder sägs det 🙂

Förhärdat härdat.

Grönsakssäsongen står för dörren men ännu hinner jag med ett skogsrelaterat inlägg 🙂 Precis som Nisse så har jag också röjt undan en del vindfällen och det vill bli en hel del filande då sand och grus har “smutsat” ner virket så kedjan blir ovass.

Tänkte att en härdad kedja kanske skulle vara ett alternativ så jag prövade en men jag är nog inte riktigt nöjd. Dels är den ~3 gånger dyrare och så går den inte att vässa annat än med specialvässare (som jag inte har). Dessutom tyckte jag att den inte var speciellt vass som ny heller, det gick an de dagar då det var varmt men nu hade vi några morgnar då det varit kallt, så pass kallt att stammarna frusit, och då bet den väldigt dåligt. Och sågkedjorna skall vara vassa annars blir det bara ett ödslande med tid och bränsle. Så det är väl att fortsätta med filandet………..

Härdad kedja till vänster.
Härdad kedja till vänster.

 

De kalla nätterna har medfört att skogsvägarna frusit till och öppnats för trafik igen så idag har jag fått en dikeslinje i Malax fixad, blir det inte regn imorgon tror jag att jag åker dit igen och gallrar lite.

Soligt och fint väder men lite för varmt det blev att dricka en hel del för att hålla vätskebalansen i skick.
Soligt och fint väder men lite för varmt, det blev att dricka en hel del för att hålla vätskebalansen i skick.

 

Ekonomijämförelse

Nisse redogjorde för en tid sen över sitt bokslut eller vart bondens pengar tar vägen. Han nämnde då hur olika boksluten kan vara gårdar emellan och för att ytterligare understryka detta har jag nu gjort en liten jämförelse. Jag deltog tidigare i lantbruksekonomiska forskningsanstaltens jordbruksekonomiska undersökningar och då kunde man också få rapporter med jämförelsematerial därifrån och det var ibland intressant. Tyvärr var det få gårdar med specialväxtproduktion som deltog så det var inte så lätt att hitta jämförelsematerial. Jag har nu inte på många år deltagit då det dels var ganska jobbigt med all bokföring och frugan tyckte att de ekonomiska resultaten var så nedslående, vill minnas att vår timlön låg på knappa 3 euro i timmen.

Nu vet jag ju inte exakt hur Nisse räknat men här kom jag till följande fördelning.

Här är det lönerna och lönebikostnaderna som är den största utgiftsposten. Jag har ju två av mina tre döttrar heltidsanställda och ett par säsongsanställda som får lön. Det här är ju ingen höglönebransch men i och med att det är många arbetsmoment som är svåra att ersätta med maskiner så blir det en och annan arbetstimme under året. Trots moderata lönenivåer för de anställda så kan de i alla fall stoltsera med att de har högre lön än företagets VD 🙂

Som följande stora utgiftspost kommer förpackningsmaterial, alltså kostnader för lådor påsar och säckar. Lite märkligt att det som förr eller senare hamnar på avstjälpningsplatsen förorsakar så stora kostnader, men ingen köper längre produkter i lösvikt.

Som nummer tre har jag elavgifter. Precis som för Nisse så är det stora fläktar i torken som förbrukar el men i mitt fall tillkommer en stor kostnad för el till kylmaskiner och motorer i tvätt och sorteringslinjen. Kylrummens avfrostning sköter jag med värme från flispannan för annars skulle elräkningen nog bli en hel del större eftersom jag då skulle ha blivit tvungen att höja på huvudsäkringen ytterligare.

Bränsle och smörjmedel kommer som följande utgiftspost. Här är det mest brännolja till traktorer och diesel till paketbilen. Bränsle till uppvärmning av växthus och byggnader är inte medräknade här. Jag har inte räknat ut värdet på flisveden eftersom det ändå till största delen består av röjningsvirke och annat skräp som annars skulle bli kvar i skogen. I fjol fick man dock faktiskt lite betalt för energiveden då kraftverket i Vasklot eldades med skogsflis men nu kör dom på stenkol igen och veden får ruttna i skogen……. det är mycket med den här politiken som man inte riktigt förstår. Avverkningen och ihopsamlandet av flisveden sätter jag på nyttomotionskontot så det är inte heller beaktat. Men det är klart att skulle jag sätta till marknadsvärdet på flisen här så skulle bränslekostnaden konkurrera med förpackningsmaterialet om andra platsen i utgiftsligan.

Som god femma har jag kalk och gödsel. Även om jag försöker att hålla jordens egen produktionsförmåga i skick så är jag tvungen att tillföra lite näring för att få hyggliga skördar och god smak och kvalitet på produkterna. Nu kalkade jag lite senaste år efter en paus på några år och det gjorde att kalk och gödselkostnaden steg några placeringar.

Det är tight om placeringarna som följer men ifjol var det frön och plantor som knep sjätte platsen. Grönsaksfröna är inte billiga, det är helt otroligt hur mycket en liten påse kan kosta. Men det lönar sig inte att odla skräp och utan gott förökningsmaterial så är de övriga insatserna bortkastade så det är bara att betala 🙁

Lite nytt har man försökt att skaffa sig så avdragen för maskiner och byggnader återfinns på följande plats.

Nisses största utgiftspost försäkringar hittar vi på åttonde plats i mitt fall och då har jag också som Nisse satt in pensionsförsäkringarna här för att bättre kunna jämföra. Försäkringarna förorsakade av främmande arbetskraft ingår i lönebikostnaderna. Jag trivs bra med att arbeta så pensioneringen är inte mitt ultimata mål här i livet och farfar och far dog vid 58 respektive 63 års ålder så jag förstår inte riktigt värdet i pensionspremierna. Skulle det gå så illa att jag inte klarar av att försörja mig genom att arbeta på ålderns höst får jag väl avyttra lite egendom. En del skadeförsäkringar har jag sagt upp efter erfarenheterna från branden, det lönar sig inte att försäkra sånt som börjar ha nåt år på nacken.

Eftersom jag inte äger tillräckligt med jord för att kunna hålla en vettig växtföljd så är jag tvungen att arrendera lite mark så arrendeutgifterna kommer som följande.

Placeringarna fem till tolv kastar på några tusen euro så dom byter plats sinsemellan årligen men senaste år återfanns inköpta tjänster och frakter på tionde plats.

Kostnader för underhåll och reparationer av maskiner hittar vi på följande plats. Här kunde det kanske satsas lite mer för att hålla allting tiptop, en del silvertejp och ståltråd har kommit till användning istället för nya delar.

På sista plats av det som betingar nån tusenlapp i årlig utgift hittar vi växtskydd, växtunderlag (såsom torv för plantdrivningen) och andra odlingsförnödenheter.

Ytterligare kostnader som vattenavgifter, kontorsmaterial, räntor, medlemsavgifter, marknadsföringsavgifter, facktidskrifter, fordons- & fastighetsskatter, m.m., m.m. har jag nu inte rangordnat här men det är bara att konstatera att det gäller att hålla strama tyglar för att få inkomsterna att räcka till. Inkomsterna jaa? Skulle nu någon vara intresserad av dem och detta inlägg leda till lite diskussion så är jag nog beredd att redogöra för dem också 🙂