Trots regnandet den sista tiden har kornet mognat så pass att det blev dags för tröskning i år också. Något senare än normalt men ändå hyffsat tidigt för att det skall finnas chans till bra väder, det brukar ju bli sämre med det ju senare spannmålen mognar.
Tröskningen inledd 06.09.2012 på Nylandsåkern, sort Edel, förfrukt grönsaker, bearbetning 1 överfart med carrier och 1 överfart med S-pinnharv, sått med Rapid 27.05.
Tröskorna har tendens till att bli större och större, fascinerande hur snabbt de tuggar i sig växtligheten när det är goda förhållanden. En videosnutt av dessa “åkerns monster” i arbete i följande länk Korntröskning i Långmossen
Att tröskningen kommit igång gläder säkert också tranor och gäss 🙁 För ett par veckor sen när de första flyttarna anlände och tröskningen ännu inte kommit igång var det ett sjujäkla liv när plogarna på hög höjd cirklade runt för att leta efter tröskade åkrar att använda som landningsbanor för att sen kunna trampa in i det otröskade för att äta och smutsa ner. Några större arealer med liggväxt fanns inte heller så dom fick snällt vänta tills tröskningen kom igång.
….. i olika färg och form finns det just nu rikligt av. Så med avsikt att inspirera till användning för att få lite fart på affärerna passar jag nu på att fortsätta produktpresentationen 🙂 Verkar dessutom som om det rikliga utbudet kommer att bli kortvarigt, åtminstone för egen del lider blomkålssäsongen mot sitt slut. Blomkålen är inte riktigt lätt att “programmera” för jämnt utbud i och med att blominduceringen är väderberoende, så det betyder att ibland är det brist på blomkål och ibland när vi får “blomkålsväder” så blir det trångt på marknaden med låga priser som följd. Lite går det att jämna ut utbudet med hjälp av lagring ty blomkålen håller en kortare tids lagring om den skördas i tid och kyls ned snabbt men det gäller som sagt att vara påpasslig med skördandet. Dagens hybridsorter utvecklas så pass jämnt att hela planteringsomgången kan skördas i ett par tre överfarter. Gamla tiders öppen pollinerade sorter krävde kanske 5-6 besök på åkern med kniven innan allt var skördat. Att allt färdas mer eller mindre på en gång gör ju att man är tvungen att plantera mindre mängder i flera omgångar för att man skall ha en chans att hinna skörda blomkålen i rätt utvecklingsstadium.
Blomkålen är känslig för stötar så den bör hanteras varsamt både vid skörd och övrig hantering, jag mår riktigt illa då jag i markettarna ser hur man tömmer lådorna och kunderna vrakar och väljer bland blomkålarna. Stötarna ger upphov till mörka fläckar som gör att blomkålen ser “gammal” ut trots att den kan vara färsk. Speciellt den lilafärgade blomkålen missfärgas lätt medan den gröna är något tåligare. Blomkålen skördas därför med lite kvarlämnade bladstjälkar som skydd och stjälkarna förser också blomställningen med fukt och näring för ökad hållbarhet. Bladstjälkarna går också utmärkt att använda i matlagningen om man så vill.
Små nätta färska blomkålar som kokats hela serverade med lite smör hör nog till det godaste man kan äta sommartid även om dom också är goda som råa också. Rå blomkål äter jag ju mest hela tiden under skördearbetet och som rå bör också den lilafärgade användas om man nu inte tycker om blå mat förstås 🙂 Under Strömsökockens besök för ett par veckor sen passade jag på att fråga om det finns något sätt att få färgen att hålla upphettning och kokning och han rekommenderade att man kan salta för att förstärka färgen. Vi har dock inte testat om det hjälper, kanske får vi mera tips i söndagens program då våra grönsaker tillreds på Strömsö. Har bloggläsarna tips på blomkålsanvändning kan Ni vänligen kommentera och dela med Er, Tack!
Den vanliga vita blomkålen är fortfarande populärast men visst ökar användningen av lila- och grönfärgad blomkål också. Prövade orangefärgad blomkål för något år sen men de sorter som då erbjöds hade inte riktigt rätt färg utan såg mest ut som gammal vit blomkål så den gick inte åt. På bilden nedan har jag också satt med en Romanesco som är en korsning mellan blomkål och broccoli, den är ju väldigt dekorativ med sitt speciella utseende.
…….brukar det vara flera per dag så här års, och då främst i form av leveranser som skall vara klara till en viss tid. Till i morgon bitti har vi dock för ovanlighetens skull ingen deadline och det känns lite konstigt om än befriande på något sätt. Visst har vi jobbat trots att det inte är någon beställning som ligger på men vi har inte behövt springa benen av oss för att ha det klart till en viss tid i alla fall.
Kunde till och med ge äldsta dottern ledigt för att tillsammans med barnen delta i orienteringsklubbmästerskapet i kväll och själv tog jag kväll innan mörkret tvingade mig för en gångs skull. Dessutom planerar vi att börja en halvtimme senare i morgon bitti …… känns nästan som om det vore en sovmorgon på gång 🙂
Nu bara några räkningar att betala och sen blir det god natt 🙂
Finland börjar komma igång igen efter den årligen återkommande pandemin som lamslår det mesta i landet, däremot är mellan- och sydeuropa fortfarande drabbat. Det är svårt att upprätthålla verksamheten om något oförutsett inträffar då näringslivet är mer eller mindre utslaget. Jag försöker i görligaste mån bunkra upp med sådant jag vet att jag kommer att behöva senast före midsommar för efter midsommarn så brukar de första tecknen på vad som komma skall börja göra sig påminda. I år klarade vi rörelsen bra men ifjol då byggnadsverksamheten var livligare på “torpet” var det lite mer problem. Konstigt nog så har jag sen vi började med den egna verksamheten 1988 inte drabbats utan kunnat jobba på som vanligt 🙂
Vill nu bara med detta korta inlägg meddela att jag nog är igång trots att det blivit lite glest med uppdateringarna den senaste tiden. Brist på ämnen är det inte för det händer så mycket varje dag nu då odlingssäsongen är som intensivast. Jag har flera kvällar (nätter) påbörjat ett inlägg men trots att det bearbetats hela dagen så att det bara vore att på tangentbordet knacka in tankarna så har inte orken räckt till, är det månne ett ålderstecken?
Antagligen återfås en del krafter så småningom nu då det mörknar redan vid tjugotvå-tiden och arbetsdagen ute på fältet obönhörligen naggas i kanten då man också på morgnarna får vänta allt längre på soluppgången.
En ny dag gryr 🙂
Detta veckoslut är det hursomhelst mycket på gång så ni som förgäves sökt efter mina uppdateringar av bloggen får ge er till tåls ännu en tid, vi får se vad jag hinner med men i alla fall så ämnar jag också i år delta i Stundarsmarknaden på söndag.
Kanske tycker någon att ordet i rubriken låter vackert, men för mig förknippas ordet med stora kostnader. Näst lönekostnaderna är emballage eller förpackningsmaterial, som jag kallar utgiftskontot i bokföringen, den största utgiftsposten. Förutom engångslådor i wellpapp går det också åt en hel del plastpåsar och -säckar.
Engångslådor…. jo så är det faktiskt…… i och med att lådorna kommer i kontakt med livsmedel så skall de vara rena och hygieniska så trots att de som nu för till exempel isbergssallat utgör en kostnad om närmare en femtedel av varans pris så används de bara en gång. I butikerna tas de antagligen tillvara, kompakteras och förs till pappersåtervinning. Försök med returemballage i plast har gjorts men en del lådor kommer bort och sen tillkommer kostnader för returtransporter och tvättning så stora besparingar har det inte medfört, tyvärr.
Tycker mig ha fått meddelanden om prisförhöjningar titt som tätt men råkade hitta en lådfaktura från 1996 och räknade ut att lådornas pris stigit med 32% sen dess. Hade nästan väntat mig det dubbla men visst räcker 32% bra till då innehållet det vill säga för till exempel isbergssallat under samma tid stigit med i snitt knappa 10%. Brukar förarga mig över prismeddelandena då prisförhöjningarna oftast motiveras med att råvaran stigit i pris, ………….. som skogsägare har man ju oftast inte noterat några prisförhöjningar på pappersråvaran.
Grönsaksodling är ibland att jämföra med barnpassning, det ska matas, stöttas och ibland som i kväll bäddas ner till natten. Både fingertoppskänslan och meteorologerna säger att det blir kallt till natten. Det må nu sen vara sommar eller inte men efter några dagar med företrädelsevis nordlig vind som mojnar och uppklarnande himmel så föreligger det alltid risk för nattfrost. En del växter som till exempel basilika är så pass känsliga att de fryser av att enbart höra pratas om nattfrost men inte är det mycket bättre med squash, pumpor och andra gurkväxter heller.
Att täcka över är nästan enda möjligheten nu då marken annars är fuktig, frostskyddsbevattning är också effektivt men nu är det så pass vått att jag inte vill riskera mögel och dylikt med att vattna.
Squashen bäddas ner till natten med täckväv som skydd för frost.
I övrigt har det varit omväxlande väder de senaste dagarna. I förrgår kväll var det riktigt fint väder om än lite kyligt, passade på att granska flyghavresituationen i spannmålen. Utbytet i form av “skördade” flyghavreplantor var inte stort men i alla fall så pass att det upprätthöll motivationen att söka vidare. Just dessa enstaka plantor är det ju speciellt värdefullt att få bort då de lätt bildar nya kolonier om de får fröa av sig.
En “normal” sommar hade nog flyghavren redan drösat men i år var den ännu grön trots att vi skriver augusti månad.
Objudna matgäster fanns det också rikligt av, sniglarna börjar bli ett problem även om dom inte gör så stor skada i spannmålen som i grönsaksodlingarna. Kan inte förstå vad dom hittar uppe i borsten på kornet?
Sniglarna verkar tävla om vem som klättrar högst.
Om det var fint i förrgår så var det rena “råskvädret” i går kväll, regn, blåst och kallt som om det vore oktober. Hjälpte inte annat än att dra på stövlar och regnkläder när det bar iväg ut för att skörda broccoli.
Är sommaren slut nu? I alla fall kändes det verkligt höstlikt i går kväll.
