En början och ett slut.

Det råkade sig så i år att vi inledde skörden av broccoli samt avslutade årets broccoliplantering på samma dag.

För att ha jämn tillgång på broccoli till säsongens slut så sår vi olika sorter av broccoli i omgångar. Mycket senare än så här är det dock inte möjligt att plantera om skörden skall hinna till innan vintern kommer.  Dagens plantering borde bli klar i oktober om sensommar och höstvädret håller normal nivå. Men det har hänt sig att vi skördat så sent som till lillajul.

Inledandet av skörden är liksom för isbergssallaten ett par veckor försenaad men plantorna ser riktigt fina ut så skörden och kvaliteten ser ut att bli god. Nu i natt är det lite kyligare (+8 grader) vilket  också förbättrar hållbarheten i handeln och för konsumenten. Broccoli som skördas när det är varmt och som inte kyls ned ordentligt innan den går vidare i handelskedjan gulnar och far illa på några dagar medan en som skördas kall och hålls i obruten kylkedja kan hålla sig fräsch i upp till 2 veckor. Naturligtvis är det också viktigt att den omgivande luftfuktigheten hålls hög för att undvika att broccolin torkar ut .

Ryggmuskelträning.

Efter 14 timmar sallatsskörd och närmare 2000 ryggböjningar börjar man vara nöjd att avsluta “träningspasset” för dagen. Så här ser träningsprogrammet ut nu en 4-5 dagar i veckan fram till oktober. Då är det inte många som klår mig i muskelbalanstestens ryggmuskeltest. Tyvärr så tränas inte musklerna framtill med dessa övningar så “sexpacken” förblir nog en “onepack” såvida jag inte kör en par tusen situps nu innan jag går och lägger mig. Lyckligtvis har jag numera inga större problem med ryggen men en bättre balans i muskelkorsetten skulle nog vara önskvärd för att minska risken för ryggskott. För visst har jag haft sjuk rygg så jag vet hur det känns när det inte går att kröka sig utan man har blivit tvungen att skörda krypande på knäna.  Magmusklerna brukar jag träna på vintern med parstakning på skidor men det är ju lite tokigt att inte kunna göra det samtidigt. Rullskidåkning skulle vara idealiskt och roligt men var skulle man hitta tid för det nu när odlingssäsongen är som intensivast?

Andra lasset för dagen klart för transport till kyllagret.

Nu är det sommar………

……..nu är det sol, MEN ingen koskit i hagen.

Diskuterade barndomsminnen med grannen häromdan och kom in på ämnet koskit (fast avföring från kor). Korna håller på att bli sällsynta, åtminstone här i mina trakter. När jag flyttade hit till Långmossen för 23 år sedan fanns det 4 mjölkgårdar i byn. Numera finns en kvar, märkligt nog den som hade minsta besättningen och äldsta fähuset.

Det om stordriftsfördelarna……men åter till barndomsminnena. Jag har faktiskt den återstående kobesättningen inom synhåll från vår gård men ser endast kor och inga barn i hagen vilket föranleddde diskussionen med grannen då vi undrade om dagens barn trampar i dom färska “korååpona” (kons avföringshögar) så att skiten jäser upp mellan tårna såsom vi gjorde när vi sprang barfota i hagen? Hittade man färska “rååpor” var det ju extra skönt att värma fötterna som ibland var kalla efter spring i det daggvåta gräset. Kanske dagens barn upplever detsamma interaktivt via nätet men det kan väl inte vara samma upplevelse? Rapport från dagens kobönder önskas!

Borde kanske ta en sväng med barnbarnen till grannens kohage för ensam kan jag väl inte gå för att återuppleva gamla minnen? Kanske bäst att också meddela kobonden först? Detsamma gäller alla som tänker pröva på! Upplevelsen kunde kanske marknadsföras av kobönderna för lite extra klirr i kassan, upplevelseturism lär vara dagens melodi 🙂

Sallatsskörd.

Äntligen kom vi så efter en lång väntan igång med sallatsskörden på allvar. I fjol skördade vi första isbergssallaten 13 juni, om jag minns rätt. Det var den tidigaste skördestart vi haft. I år har vi en av de senaste startdatumen sen vi började med den fältmässiga isbergssallatsodlingen år 1988. Orsaken är ingalunda dåligt väder för bättre start på våren har vi sällan haft, grund tjäle, lättbrukad jordstruktur, just inga frostnätter och i allmänhet relativt varmt väder borde ju ha gynnat odlingen. Nej orsaken är att vi dels missbedömde vårens ankomst då snön låg nästan meterdjup i slutet av mars, vi fick också en del utrustning till plantdrivningen försenat så de första sådderna skedde 2 veckor senare än normalt. Vi har också använt ny typ av såjord som det också tog lite tid att komma underfund med och även det ledde till långsammare plantutveckling. Då planteringen av de på grund av såjordsproblemen något föråldrade plantorna utfördes ungefär 3 veckor senare var det redan så varmt att jag bedömde det vara onödigt att täcka med väv, kanske försenade det också utvecklingen med några dagar.

Sallatsskörd en solig sommarmorgon.

Så visst “harmar” det lite att vi inte kunnat utnyttja de goda förutsättningarna och att vi gått misste om några veckors skördeinkomster. Men nu är vi i alla fall igång och skörden ser ut att bli riklig, huvudena är lite i större laget då jag gödslat något för mycket. Glömde nämligen att räkna med gödseleffekten från fjolårets lökodling på fältet i fråga och att den senare starten gör att mineraliseringen av jordens kvävereserver kommit bättre igång då jorden vid en senare start är varmare och aktivare.

Ogräshackning

Avslutade dagen med att hacka och övergödsla kålen. Huvudkålen har vuxit bra de senaste dagarna så det började vara sista chansen att köra med traktorhackan. Kopplade gödselaggregatet till frontlyften för att sprida lite gödsel samtidigt. Två flugor i en smäll liksom :), dessutom myllar hackan efter traktorn ner gödseln som på så vis får bättre effekt. Ytterligare ett plus med samtida gödsling är att hackan ruskar om kålplantorna så att gödselgranulaten inte lämnar att ligga kvar på kålbladen och förorsaka brännskador.

Kålväxtligheten håller på att sluta sig.

Ogräshackning borde egentligen ske på förmiddagen en solig och torr dag för att få bästa effekt och minska risken att ogräsen rotar sig igen, men jag hade annat program då och utlovat regn till lördag var orsaken till att jag ville få hackningen utförd idag. Efter regnet är det troligen för sent att köra i kålodlingen utan att skada plantorna.

Gödslings & hacknings kombination sparar en körning.

Spannmålsförsök uppdatering

Vid mina besiktningar av kornåkrarna har jag nog fått konstatera att gamla konster det vill säga plöjning nog verkar vara det mest lämpliga på mina åkrar. Spannmålsförsök
Utvecklingen på plöjda åkrar ligger ett par dar före de lättbearbetade och direktsådda åkrarna, dessutom är bestånden jämnare. Men stösta skillnaden ser jag nog i förekomsten av svampsjukdomar.

Sent flaggbladsstadium på den plöjda åkern.

På de plöjda åkrarna finns endast små angrepp ställvis, på de lättbearbetade finns bladfläck- och sköldfläcksjuka allmänt på de nedre bladen medan de direktsådda har bladfläcksjuka ända upp på flaggbladet.
I och med att den kornsort (Edel) som jag odlar har relativt svagt strå så kör jag stråstärkare i ett sent skede (flaggbladsstadiet) för att strået skall orka bära de tunga axen även om tröskningen inte sker vid optimalt tillfälle. Har nu så också tillsatt svampmedel för att begränsa sjukdomarnas skadeverkningar. Även det har en stråstärkande effekt i och med att strået hålls friskare.