Solf – Sida 90 – Bondbloggen

Ogräshackning

Avslutade dagen med att hacka och övergödsla kålen. Huvudkålen har vuxit bra de senaste dagarna så det började vara sista chansen att köra med traktorhackan. Kopplade gödselaggregatet till frontlyften för att sprida lite gödsel samtidigt. Två flugor i en smäll liksom :), dessutom myllar hackan efter traktorn ner gödseln som på så vis får bättre effekt. Ytterligare ett plus med samtida gödsling är att hackan ruskar om kålplantorna så att gödselgranulaten inte lämnar att ligga kvar på kålbladen och förorsaka brännskador.

Foto0444 — Kålväxtligheten håller på att sluta sig.

Ogräshackning borde egentligen ske på förmiddagen en solig och torr dag för att få bästa effekt och minska risken att ogräsen rotar sig igen, men jag hade annat program då och utlovat regn till lördag var orsaken till att jag ville få hackningen utförd idag. Efter regnet är det troligen för sent att köra i kålodlingen utan att skada plantorna.

Foto0445 — Gödslings & hacknings kombination sparar en körning.

Spannmålsförsök uppdatering

Vid mina besiktningar av kornåkrarna har jag nog fått konstatera att gamla konster det vill säga plöjning nog verkar vara det mest lämpliga på mina åkrar. Spannmålsförsök
Utvecklingen på plöjda åkrar ligger ett par dar före de lättbearbetade och direktsådda åkrarna, dessutom är bestånden jämnare. Men stösta skillnaden ser jag nog i förekomsten av svampsjukdomar.

Flaggbladsstadium — Sent flaggbladsstadium på den plöjda åkern.

På de plöjda åkrarna finns endast små angrepp ställvis, på de lättbearbetade finns bladfläck- och sköldfläcksjuka allmänt på de nedre bladen medan de direktsådda har bladfläcksjuka ända upp på flaggbladet.
I och med att den kornsort (Edel) som jag odlar har relativt svagt strå så kör jag stråstärkare i ett sent skede (flaggbladsstadiet) för att strået skall orka bära de tunga axen även om tröskningen inte sker vid optimalt tillfälle. Har nu så också tillsatt svampmedel för att begränsa sjukdomarnas skadeverkningar. Även det har en stråstärkande effekt i och med att strået hålls friskare.

Ledig dag?

Igår lördag tog jag mig en “ledig” dag. Fredagens 27mm regn förhindrade plantering och andra åkerarbeten så jag bestämde mig för att tillsammans med en kollega göra ett besök på Farmari-mässan trots allt. Visst har jag en hel del regnvädersdagssysslor på lager men……

Lantbruksutställningarna här i Finland är ju inte längre vad dom varit så ett årligt deltagande står inte inskrivet i kalendern längre. Speciellt för oss “specialväxtodlare” är det nog så att nyheter, idéer och inspiration får sökas utomlands numera. Hade bland annat hoppats på lite information om materialval till mitt golvtorksbygge men fann inget användbart. Nå helt bortkastad var inte besöket för helt klart är det bra att öga mot öga träffa en del affärskumpaner som man annars mest håller kontakt med via e-post och telefon. Och en och annan såmaskinsbroschyr slank också ner i min kasse. Rekordvärmen satte väl annars också lite sordin på aktiviteten både från min och representanternas sida och en hel del tid gick åt att söka efter “vattenhålen”. Utställarna hade nog en tuff dag, själva hade vi ju möjlighet att åka hemåt när vi fått nog men utställarna var ju tvungna att stå där hela dagen. Dylika dagar uppskattar man verkligen AC:n i bilen.

Farmari 002 — Bondbloggs-Christer @ Farmari 2011

Gjorde en “spionrunda” till några morotsfält i Björneborgstrakten och beundrade “utsikten” vid Yyteris sanddyner på hemvägen. Efter att ha kollat läget på en av kollegans åkrar avslutade vi dagen med en tur ut på Bottenhavet i hans båt. Vattnet ute till havs var så pass varmt (närmare 20 grader) så att jag vågade till och med göra mig av med “vinterklåddin”. En skön avslutning på en svettig dag. Trots de lantbruksrelaterade händelserna och trots att tankarna emellanåt höll sig kring hur jordloppsläget i kålrotsåkern månde vara så räknar jag dylika dagar som lediga dagar ty dom är tots allt lätträknade.
Ett stort tack till kollegan och hans familj för en bra dag. 🙂

Peters båt 001 — Uppfriskande båttur efter en svettig dag.

Fåglar.

Har alltid fascinerats av fåglar och gör väl det fortfarande, kanske är det deras förmåga att fritt flyga omkring som tilltalar mig. Frihetskänslan menar jag. Från och till har jag i min ungdom till och med legat ute i skog och mark beväpnad med kikare och fågelbok för att betrakta dessa flygande varelser. Numera blir det mest observationer i samband med arbetet ute i det fria.

Mitt gillande av fåglar har dock blivit mera selektivt med åren i takt med att balansen arterna emellan förvridits och skadorna i odlingarna ökat. Problem har jag främst med gråa, svarta och vita fåglar och då menar jag inte den svart-vita flugsnapparen för den gillar jag och har flera häckande par i mina holkar. Nää, det är kråkfåglarna, ringduvorna, tranorna och måsfåglarna som det är problem med, jaa och så trastarna förstås nu när de första jordgubbarna mognar. Kajorna har sen de fridlystes i samband med EU-anslutningen ökat enormt och från att ha varit en “city”-fågel finns de nu ute på glesbygden i såna mängder att de skymmer solen när de samlas till “tings” framåt augusti. Ringduvorna går hårt åt mina sena planteringar av kålväxter då dom äter av plantorna. Måsarna häckar numera lika flitigt som Tofsviporna på åkrar långt i från öppet vatten, undrar om det trängts bort från holmar och skär av Skarven?
Frågan nu är hur man skall hålla bort dessa oönskade gäster i grönsaksodlingarna? Är enda alternativet att beväpna sig med hagelgevär? (“Klicka” på bilderna för beskrivande text.)

Fåglar 003 — Plocka schalottenlökplantor ett nöje för tranor.

Skrivbordsjobb.

Har i helgen mer eller mindre frivilligt tillbringat en del av tiden bland pappershögarna på skrivbordet. Betalat räkningar om belopp som man inte ens kan tänka på, bäst att bara mata in i bankprogrammet utan desto större reflektioner. Dylika belopp har man nog inte hanterat sen vi skrev summorna i mark och penni. Det var nu till största delen frågan om några större rater som hör till återuppbyggnaden av produktionshallen.
Har också jobbat med redovisningen till försäkringsbolaget, min kontakt där går i pension vid månadsskiftet och vill få så mycket som möjligt uppklarat innan dess. Och naturligtvis behövs också redovisningen för utbetalning av försäkringsersättningen. Någonstans skall ju pengarna tas till räkningarna jag nyss matade in. Brukar inte räkna mig till de nervösas skara men nog får man lite hjärtklappning när man tänker på framtiden och hur allt skall finansieras. Framåt försöker jag i alla fall se även om jag nu i samband med försäkringsredovisningen söker bakåt. Är inte riktigt nöjd med de ersättingsbelopp som jag fått för utrustning och redskap så försöker nu med hjälp av bland annat bilder visa i vilket skick “grejorna” varit. Om det nu sen hjälper är ju en annan fråga. Slitaget på en, som i mitt fall, liten gård är ju inte att jämföra med gårdar där redskapen brukas på flera hundra hektar årligen. Så följaktligen är skicket, om man nu sköter “grejorna” väl, många gånger bättre än vad årsmodellen föranleder en att tro.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA — Såmaskin före.........

När jag nu rotar i gamla bilder stöter jag ju förstås också på minnen från tiden jag delade med Erik och det gör ju inte saken bättre precis. Livet är nog mycket lättare när man är i full gång och jobbar sig svettig än när man utför stillsamt skrivbordsabete.

Vävborttagning.

Kunde i morse notera att väderprognosen ändrats i en torrare och varmare riktning än vad som tidigare utlovats. Och eftersom de första planteringarna börjar närma sig skördemognad så var det dags att ta av täckväven.

Lägesrapport 25062011 001 — Kanske dags att ta av täckväven?

Ännu idag och i morgon utlovade prognosen risk för (eller i mitt fall chans till) regnskurar. Märkligt att meteorologen oftast pratar om risk för regn då det många gånger är högst önskvärt med väta?
Det är inte ovidkommande i vilka förhållanden väven tas bort ty fel tidpunkt kan spoliera skörden helt. Plantorna under väven har ju haft en relativt skyddad tillvaro och är inte van med blåst och den ökning i avdunstningen som sker när väven avlägsnas, en stressfaktor som bladytan och rotsystemet inte är anpassat för. En alltför stor och hastig förändring kan bland annat leda till kantbränna och ruttnande kålhuvuden. Stark sol kan förorsaka solbränna och lämnas väven på för länge får man alltför lösa huvuden som inte håller speciellt länge i handeln. Optimalt vore att ta bort väven när det regnar men då är den så tung att den inte går att hantera. Borttagning av torr väv just innan regn och med molnigt väder en par dagar framåt är vad man eftersträvar. Inte helt lätt med andra ord.

Vävborttagning 001 — Väven lyftes av planteringen....

Vävborttagning 005 — ....och rullas till en boll. Utmärkt träning inför vinterns snöbollsrullning med barnbarnen 🙂

Regn har jag ännu inte fått efter dagens borttagning men det är i alla fall mulet, relativt fuktigt och inte alltför varmt så månne int det går vägen……