Kategori: Solf

Invasion.

För en vecka sen, kvällen inför resan till Ekenäs, företog jag en granskning av odlingarna tillsammans med min goda vän Matias från Berners växtskyddsavdelning för att kontrollera att allt var OK. Jag befarade att insekterna hade vaknat till liv eftersom värmen kommmit då jag redan på morgonens granskningsrunda hade sett tecken på att något var på gång. Och mycket riktigt så hade speciellt kålodlingarna invaderats av främst jordloppor. På en del av kålplantorna räknade jag till närmare 20 st loppor som sög växtsaft till de grad att plantorna slokade.

Kålplanta angripen av bland annat vågrandig jordloppa.

"Utsugen" kålplanta.

Hade jag rest till Ekenäs utan att göra något åt saken skulle jag nog inte ha haft många kålplantor kvar vid hemkomsten. Så istället för att packa och förbereda mig för resan tidigt följande morgon blev det att koppla i sprutan och sätta den i skick för säsongens andra uppdrag. Hade bekämpat kvickrot med Glyfosat inför kornsådden innan så en extra tvättning behövde göras för att säkerställa att inga rester fanns kvar. Efter att bekämpningen var gjord, sprutan och sprutföraren tvättad och resväskan packad hade jag en timme extra tid inför avfärden till flygfältet men vågade inte gå till sängs då jag var osäker på om jag skulle vakna i tid. Gick istället ut till bygget för att markera var eldosor m.m. skulle placeras på väggarna. Förvånansvärt väl hölls jag ändå alert på mötet trots en sömnlös natt 🙂

Denna gång var det som sagt inte frågan om jag skulle bekämpa lopporna eller inte utan hur snabbt jag skulle kunna göra det. Vid andra tillfällen kan det dock vara betydligt svårare att konstatera angrepp och identifiera angriparna. Så till hjälp har jag placerat ut gula limfällor på åkrarna för att fånga de insekter som attraheras av den gula färgen.

Gul limfälla i morot. Nätet runt fällan förhindrar fåglar som gärna plockar insekter ur fällan från att fastna i den.

Identifieringen av insekterna är dock inte det lättaste trots att jag har tagit en del kurser i ämnet, å andra sidan har också biologer, professorer och annat skolat folk ibland också gått bet på uppgiften. Att känna igen skadegörarna och att veta var tröskeln för lönsam bekämpning går är trots allt väldigt viktig om än ibland mycket svårt. Dagliga kontroller av fällorna hjälper dock till att hålla koll på läget. Förutom skadegörarna försöker man ju också hålla koll på nyttoinsekterna ty alla “skråttar” är ju inte av ondo. Man vill ju inte hantera bekämpningsmedlen i onödan och hellre går man, efter en lång dag på åkern, till sängs än tillbringar natten med växtskyddsprutan.
Jordlopporna bekämpade men en del skador hann dom åstadkomma.

Nytt rekord.

Läget den 11 juni för morötterna sådda 2 juni.

Den sista morotssådden har tack vare det rekordvarma vädret grott på 8 dagar. Det tidigare rekordet löd på 9 dagar och sattes ifjol med morötter sådda den 10 maj. Även då hade vi efter morsdag en ovanligt varm vecka och jag trodde nog att det rekordet skulle bli svårslaget.
Fjolårets rekord sattes med “Primed” (förgrott) frö medan årets rekord sattes med normalt frö.
Under min karriär som arbetslärare på Korsholms trädgårdskola vill jag minnas att jag hävdade att morötterna under normala förhållanden gror på 12-20 dagar. Tror nog att det gäller fortfarande för den tidiga värmen som vi nu haft 2 år i rad hör nog till undantagen. “Undantaget” ser dock ut att ta sin ända på måndag då rapporten utlovar regn och endast ca 12 grader. Få se om det då blir aktuellt att leta fram långkalsongerna igen?
Kollade också ikväll hur årets första morotssådd har utvecklats, sätter med en bild av den också så ser Ni hur långt morötterna hinner på en dryg månad.
Solen sänker sig över morötterna sådda 9 maj.

Lökplanteringen klar.

Årets lökplantering blev klar något senare än brukligt då vi ville få sallaten och de tidiga kålväxterna planterade på fältet i kyrkbyn innan vi flyttade planteringsmaskin hit till Långmossen. Blev också nästan ett dygns paus i planterandet på grund av regnet. Regnet (6-7mm stilla vårregn) var i och för sig välkommet men kunde ju ha kommit en dag senare (måste jag väl tillägga för att upprätthålla “myten” om att vi bönder jämt klagar på vädret) 🙂
Till skillnad från Bondbloggs-Charlottas Mats så sätter vi vår lök från plantor och inte från sättlök. Ett arbetsdrygare alternativ men vi har vi noterat att löken håller sig friskare på så vis. Har inte behövt bekämpa lökbladmögel sen vi helt övergav sättlöken.

Kompletterar med några bilder då jag inte har ork för desto längre inlägg denna gång, har tidig väckning i morgon för att hinna bearbeta åkern inför kålplanteringen.

Spannmålsförsök?

En holländare som besökte mig för något år sen kommenterade våra grönsaksodlingar med “looks like an advanced trial field in Holland”. Det var antagligen de många små odlingslotterna som fick honom att fälla kommentaren.

När det gäller spannmålsodlingen på gården brukar jag för det mesta hålla mig till mer traditionella metoder som plöjning, S-pinnharvning, kombisådd och vältning. Så dock inte i år. Denna vår har spannmålssådden som jag avslutade i torsdags utförts av 4 personer med 4 traktorer och 3 olika såmaskiner på flera olika sätt.

Havrefältet vårplöjdes, Carrierharvades (+ punktharvning med S-pinnharv i samband med stenplockning) och såddes av Ingvar med Kongskilde multiseeder.
Kornåkrarna i kyrkbyn vårplöjdes, Carrierharvades + en överfart med S-pinnharven och såddes av Kjell-Göran med Simulta vältkombi.
Kornåkrarna “Zanderas backåkrin”, “Norra vägåkern”, “Norra Fredman”, “Fredman” och “Hemåkern” fick en överfart med Carriern och såddes av Henry med Kongskilde multiseeder. På “Södra vägåkern” Carrierharvades enbart vändtegarna efter tröskningen före sådd av Henry.
“Malaxåkrin” såg ren ut efter höstens glyfosatbehandling så den direktsåddes av Henry.
På åkrarna vid “Skärigobbis” fanns mera ogräs så dom Glyfosatbehandlade jag tidigt på måndagsmorgonen varpå ogräset fick ta till sig behandlingen till torsdag eftermiddag innan Niklas direktsådde dem med Rapiden.

Blir intressant att se hur de olika bearbetnings- och såmetoderna inverkar på ogräs och sjukdomsförekomst samt skördeutfall, samtidigt borde det ge lite underlag till beslut om hur jag går vidare med min spannmålsodling, för orsaken till årets experimenterande är ju att min egen såmaskin förstördes i branden i fjol.
Tackar de lejda såningsmännen för väl utfört arbete och Tage för att jag fick testa Carriern 🙂




Bäddfräsning.

Hade en konstig känsla av att det var lördag i morse när jag vaknade. Kanske var det avbrottet som gårdagens regn förorsakade eller så berodde det på att jag tog mig tid till ett styrelsemöte i går kväll.
Idag har dock den hårda vinden torkat upp jorden så gårdagens 6,6 mm är nog ett minne blott vilket jag noterade nu ikväll när jag efter dagens byggande fick tid för bäddfräsningen inför lökplanteringen.
När det gäller grönsaksodlingen här på gården så odlar vi allt på upphöjda bänkar som jag med traktorn fräser upp direkt på plogtiltan. På så vis får jag en homogen odlingsbädd som inte packats till av traktordäcken. Samtidigt med fräsningen tillför jag också gödsel som på så vis koncentreras till odlingsbädden vilket medför kostnadsbesparing då jag inte gödslar vändtegar och traktorspår utan enbart den jord som besås eller planteras med odlingsväxter. Säkert till nytta för miljön också 🙂
Nackdelen med bäddfräsning är att den tar mycken tid och fordrar noggrann planering och precision vid utförandet. 1 ha grönsaksodling betyder i mitt fall 5,5 km bädd och traktorn klarar inte högre fart än 2,5-3,5 km/h så med fyllning av gödselspridaren och vändningar på vändtegen får jag räkna med 2,5-3,5 timmar jobb per ha. Å andra sidan så är fältet klart för sådd eller plantering efter fräsningen.
Den upphöjda odlingsbädden har i sig också både fördelar och nackdelar, bland annat hålls den torrare vilket är till fördel en våt sommar men kräver mera bevattning ifall det är torrt. Kanske värms jorden upp lite snabbare också men en sak som jag tycker är en stor fördel är att när vi vid handskörd står emellan bäddarna så sparar det en 10 cm ryggböjning, vilket kanske inte låter så mycket men efter en lång dags skördande uppskattar man nog varje cm som man sparar. En nackdel är att det inte är lätt att jämna fältet efter skörd och bäddarna ofta syns ännu följande år.

Mycket på gång………..

Intensiv period just nu, skulle finnas hur mycket som helst att blogga om men John Blund strör sand i ögonen så fort man sätter sig ned så detta får bli ett kort inlägg. Bara så Ni vet att jag fortfarande lever 🙂

På bygget har gjutits golv, monterats innertakskivor och ytterpanel och ny bevattningsblandare till växthuset håller vi på att installera. I pannrummet läggs sista handen vid reparationerna efter branden. Nya plantomgångar skall sås och plantor för plantering tas ut ur växthuset för avhärdning. Sen är det också sparrisskörd, paketering och leveranser av de sista lagergönsakerna att ta hand om. Samtidigt försöker jag få tid till bearbetning av åkrarna för sådd och plantering. Det värsta med många järn i elden är att få tid till rationellt tänkande, blir lätt ett enda hugg och spring lite överallt.

Kom just hem från plöjningen och en pizza med öl får fungera som avslutning på dagen. Kompletterar inlägget med en bild av toppningen av lökplantorna som vi utförde samtidigt med att de togs ut för avhärdning.