Ogräsbekämpning.

All diskussion om Nisses ogräsåkrar fick mig att, i stället för aviserad grillning i myggrik berså med frugan, sätta mig i traktorn för att fräsa om bäddarna på midsommarafton. Marken var nu lämpligt fuktig för att fräsen skulle göra en lagom struktur, det vill säga inte för våt så att jorden degar sig till klumpar som när de torkar blir hårda som betong men inte heller så torr att jorden finfördelas för mycket. Ogräsen var inte heller ännu för stora så en hastig fräsning var tillräcklig för att få dem att vissna. Trots att jag kunde hålla bra fart (6-7km/h) så tog det närapå 2 timmar att fräsa igenom alla tillsvidare oplanterade bäddar.
En extra bearbetning så här emellan minskar ju på ogrästrycket senare i sommar vilket är viktigt då jag inte använder herbicider (ogräsgift) i kinakåls- & sallatsodlingen. Bäddarna kommer alltså att fräsas ännu en gång innan planteringen.
Noterade också att kålrötterna grott och att jordlopporna gillade det så efter fräsningen var det bara att koppla i sprutan och ge dem en omgång.
Så mycket midsommarfirande blev det alltså inte i år heller. Och lika bra det. När jag vid soluppgången gick till sängs kunde jag göra det med vetskap om att ogräsen och lopporna fått sitt. Och då sover jag gott 🙂

Odlingsbäddar före (mitt i bild) och efter (till höger och vänster) bäddfräsning.

Såningsanmälan

Så var det igen dags för byråkratin i och med att såningsanmälan skulle sändas in. Valde även denna gång att göra den elektroniskt och hade väl hoppats att rusningen skulle vara lite mindre än vid tidpunkten för huvudansökan i april. Tyvärr var nog nätet “trögt” även denna gång, blev också “utkastad” och ombads logga in på nytt. 🙁
I övrigt så är nog den elektroniska ansökan en bra sak bara uppladdningen av uppgifterna skulle löpa snabbare. Gillar speciellt kartfunktion som är mer lätthanterlig än kartprogrammet som jag använder för skiftesvisa bokföringen.
Hade inte så mycket att notera i och med att sådd och plantering ännu är på hälft men tänkte i alla fall uppdatera arealuppgifterna på det som är klart. Tog mig sålunda in från fältet redan vid 22-tiden och uppskattade att jag skulle klara uppgiften på en ½ timme. Den långsamma uppladdningen medförde dock att jag just och just hann ändra det sista basskiftet innan tiden rann ut, det var först de 10 sista minuterna som det blev lite fart på systemet. Hoppas att uppgifterna noterats rätt ty jag hann inte kolla sammanfattningen innan tjänsten stängdes.
I och med att planteringarna fortsätter fram till slutet av juli så brukar jag bli tvungen att göra ytterligare korrigeringar ty det är ju inte alltid som odlingsplanen går att genomföra exakt som man planerat.

Invasion.

För en vecka sen, kvällen inför resan till Ekenäs, företog jag en granskning av odlingarna tillsammans med min goda vän Matias från Berners växtskyddsavdelning för att kontrollera att allt var OK. Jag befarade att insekterna hade vaknat till liv eftersom värmen kommmit då jag redan på morgonens granskningsrunda hade sett tecken på att något var på gång. Och mycket riktigt så hade speciellt kålodlingarna invaderats av främst jordloppor. På en del av kålplantorna räknade jag till närmare 20 st loppor som sög växtsaft till de grad att plantorna slokade.

Kålplanta angripen av bland annat vågrandig jordloppa.

"Utsugen" kålplanta.

Hade jag rest till Ekenäs utan att göra något åt saken skulle jag nog inte ha haft många kålplantor kvar vid hemkomsten. Så istället för att packa och förbereda mig för resan tidigt följande morgon blev det att koppla i sprutan och sätta den i skick för säsongens andra uppdrag. Hade bekämpat kvickrot med Glyfosat inför kornsådden innan så en extra tvättning behövde göras för att säkerställa att inga rester fanns kvar. Efter att bekämpningen var gjord, sprutan och sprutföraren tvättad och resväskan packad hade jag en timme extra tid inför avfärden till flygfältet men vågade inte gå till sängs då jag var osäker på om jag skulle vakna i tid. Gick istället ut till bygget för att markera var eldosor m.m. skulle placeras på väggarna. Förvånansvärt väl hölls jag ändå alert på mötet trots en sömnlös natt 🙂

Denna gång var det som sagt inte frågan om jag skulle bekämpa lopporna eller inte utan hur snabbt jag skulle kunna göra det. Vid andra tillfällen kan det dock vara betydligt svårare att konstatera angrepp och identifiera angriparna. Så till hjälp har jag placerat ut gula limfällor på åkrarna för att fånga de insekter som attraheras av den gula färgen.

Gul limfälla i morot. Nätet runt fällan förhindrar fåglar som gärna plockar insekter ur fällan från att fastna i den.

Identifieringen av insekterna är dock inte det lättaste trots att jag har tagit en del kurser i ämnet, å andra sidan har också biologer, professorer och annat skolat folk ibland också gått bet på uppgiften. Att känna igen skadegörarna och att veta var tröskeln för lönsam bekämpning går är trots allt väldigt viktig om än ibland mycket svårt. Dagliga kontroller av fällorna hjälper dock till att hålla koll på läget. Förutom skadegörarna försöker man ju också hålla koll på nyttoinsekterna ty alla “skråttar” är ju inte av ondo. Man vill ju inte hantera bekämpningsmedlen i onödan och hellre går man, efter en lång dag på åkern, till sängs än tillbringar natten med växtskyddsprutan.
Jordlopporna bekämpade men en del skador hann dom åstadkomma.

Nytt rekord.

Läget den 11 juni för morötterna sådda 2 juni.

Den sista morotssådden har tack vare det rekordvarma vädret grott på 8 dagar. Det tidigare rekordet löd på 9 dagar och sattes ifjol med morötter sådda den 10 maj. Även då hade vi efter morsdag en ovanligt varm vecka och jag trodde nog att det rekordet skulle bli svårslaget.
Fjolårets rekord sattes med “Primed” (förgrott) frö medan årets rekord sattes med normalt frö.
Under min karriär som arbetslärare på Korsholms trädgårdskola vill jag minnas att jag hävdade att morötterna under normala förhållanden gror på 12-20 dagar. Tror nog att det gäller fortfarande för den tidiga värmen som vi nu haft 2 år i rad hör nog till undantagen. “Undantaget” ser dock ut att ta sin ända på måndag då rapporten utlovar regn och endast ca 12 grader. Få se om det då blir aktuellt att leta fram långkalsongerna igen?
Kollade också ikväll hur årets första morotssådd har utvecklats, sätter med en bild av den också så ser Ni hur långt morötterna hinner på en dryg månad.
Solen sänker sig över morötterna sådda 9 maj.

Lökplanteringen klar.

Årets lökplantering blev klar något senare än brukligt då vi ville få sallaten och de tidiga kålväxterna planterade på fältet i kyrkbyn innan vi flyttade planteringsmaskin hit till Långmossen. Blev också nästan ett dygns paus i planterandet på grund av regnet. Regnet (6-7mm stilla vårregn) var i och för sig välkommet men kunde ju ha kommit en dag senare (måste jag väl tillägga för att upprätthålla “myten” om att vi bönder jämt klagar på vädret) 🙂
Till skillnad från Bondbloggs-Charlottas Mats så sätter vi vår lök från plantor och inte från sättlök. Ett arbetsdrygare alternativ men vi har vi noterat att löken håller sig friskare på så vis. Har inte behövt bekämpa lökbladmögel sen vi helt övergav sättlöken.

Kompletterar med några bilder då jag inte har ork för desto längre inlägg denna gång, har tidig väckning i morgon för att hinna bearbeta åkern inför kålplanteringen.

Spannmålsförsök?

En holländare som besökte mig för något år sen kommenterade våra grönsaksodlingar med “looks like an advanced trial field in Holland”. Det var antagligen de många små odlingslotterna som fick honom att fälla kommentaren.

När det gäller spannmålsodlingen på gården brukar jag för det mesta hålla mig till mer traditionella metoder som plöjning, S-pinnharvning, kombisådd och vältning. Så dock inte i år. Denna vår har spannmålssådden som jag avslutade i torsdags utförts av 4 personer med 4 traktorer och 3 olika såmaskiner på flera olika sätt.

Havrefältet vårplöjdes, Carrierharvades (+ punktharvning med S-pinnharv i samband med stenplockning) och såddes av Ingvar med Kongskilde multiseeder.
Kornåkrarna i kyrkbyn vårplöjdes, Carrierharvades + en överfart med S-pinnharven och såddes av Kjell-Göran med Simulta vältkombi.
Kornåkrarna “Zanderas backåkrin”, “Norra vägåkern”, “Norra Fredman”, “Fredman” och “Hemåkern” fick en överfart med Carriern och såddes av Henry med Kongskilde multiseeder. På “Södra vägåkern” Carrierharvades enbart vändtegarna efter tröskningen före sådd av Henry.
“Malaxåkrin” såg ren ut efter höstens glyfosatbehandling så den direktsåddes av Henry.
På åkrarna vid “Skärigobbis” fanns mera ogräs så dom Glyfosatbehandlade jag tidigt på måndagsmorgonen varpå ogräset fick ta till sig behandlingen till torsdag eftermiddag innan Niklas direktsådde dem med Rapiden.

Blir intressant att se hur de olika bearbetnings- och såmetoderna inverkar på ogräs och sjukdomsförekomst samt skördeutfall, samtidigt borde det ge lite underlag till beslut om hur jag går vidare med min spannmålsodling, för orsaken till årets experimenterande är ju att min egen såmaskin förstördes i branden i fjol.
Tackar de lejda såningsmännen för väl utfört arbete och Tage för att jag fick testa Carriern 🙂