Hade ingen taklagsfest senast jag byggde, skulle i så fall ha fått fira nästan för mig själv. Nu då mera folk är involverade tyckte jag att det var på sin plats att tacka de som gjort sittt bästa så här långt. Ville visa min tacksamhet till byggteamet med Hasse Storm i ledningen, att de trots lång kall vinter och insnöade brandrester klarat att komma så här pass långt. Visst är vi lite försenade men bättre att jobbet är väl utfört än att det är inom utsedd tidsram. För som jag brukar säga “det är ingen som frågar hur länge bygget tagit men de frågar vem som byggt”.
Vill påstå att när vi bönder bygger så bygger vi inte endast för oss själva utan även för kommande generationer eller åtminstone för 50 år framåt.
Ordnade sålunda en liten taklagsfest, som jag ville få undanstökad innan vårbruket inleds på allvar, passade ju bra så här inför Valborg då arbetarnas dag i år infaller på en söndag. Stort TACK till byggare, murare, elektriker, rörmontör och planerare för väl utfört arbete. Tack även till försäkringsbolaget för gott samarbete så här långt, hade ju inte själv värderat det egna arbetet under de senaste 20 åren så här högt.
Har inte heller sökt ersättning för alla inträffade skador under åren som gått men denna gång tyckte jag att det var berättigat, det är ju trots allt därför man betalar premien.
Trevlig 1:a maj önskar jag Bondbloggsläsarna……
Kategori: Solf
Fira påsk i pannrummet.
Igår (läs onsdag ty jag vill inte hinna få inläggen klara innan midnatt) körde jag igång flisvärmecentralen igen efter återuppbyggnaden. Satt halva natten och förmiddagen i pannrummet och justerade luft- och inmatningsmängderna, däremellan försökte jag få igång telefonmodemet för sändning av alarm. Hade ingen telefonrobot på den förra stokern men för att höja säkerheten har jag nu kompletterat anläggingen med ett dylikt. Nu är finska maskintillverkare inte direkt kända för att göra utförliga installations- och bruksanvisningar och i detta fall fanns inte ett ord nämnt om ibruktagandet av modemet.
Jag är väl inte direkt nåt tekniskt geni men brukar med lite envishet få igång det mesta men nu gick jag bet på uppgiften. Blev tvungen att via e-post och slutligen ett samtal rådfråga stokerföretagets elektronikexpert. Inte heller han förstod problemet, hur vi än försökte kunde vi inte få in sista siffran i de telefonnumror som modemet skulle ringa upp vid alarmtillbud. Min knaggliga finska fick honom att fråga mig om jag eventuellt hade svensk text i displayen. Och det hade jag för det hade jag också beställt. Detta förklarade också problemet till varför jag inte fick den trettonde siffran inmatad. Sverige har ju bara två siffror i landsprefixet mot tre för Finland så därför var modemet programmerat för tolv siffror. Programeraren hade tydligen utgått ifrån att en svensk version levereras till Sverige. Då jag utryckte min oro för att låta fliseldningen arbeta utan fungerande alarm och sade “att det blir väl till att sova i pannrummet över helgen” svarade han att de tydligen blir till att “fira påsk i pannrummet” 🙂
Så Glad Påsk önskar jag Er från pannrummet 😀
Lugnt.
I går (tisdag) hade vi vårens finaste dag så här långt, åtminstone vädermässigt. En perfekt dag för det sista stora lyftet. Vi lyfte nämligen taket till den sista sektionen av hallen på plats. Allt passade bra trots att byggjobbarna inte kontrollerat måtten med de resta väggarna utan byggt taket vinkelrätt på marken, men tydligen var grunden jag gjorde 1991 också vinkelrätt byggd 🙂 Förra gången byggde jag taket på plats men denna gång valde vi att bygga taket i tre sektioner på marken och lyfta det på plats med mobilkran. På så vis behöver inte byggjobbarna jobba så mycket på upp till 9 meters höjd och undviker på så sätt de risker som det innebär. Nåjaa, en hel del klättrande blir det i alla fall innan girarna som byggs på plats och plåttaket är lagt. Känns hur som helst bra att så småningom återfå de byggnadskonturer som vi hade tidigare.
Blåsigt.
Gick som jag befarade, att det skulle bli för kraftig vind för plastbytet. Plasten till växthuset är 2,5 X 8 m per växthusbåge och det är onödigt jobbigt att jobba med den i blåsigt väder. Så idag passade det att klaga på vädret 🙂 Nåjaa, helt av ondo är inte den torra varma vinden, den torkar ju upp både grusvägar och åkrar efter snösmältningen.
Trots ändrade planer behövde vi inte vara arbetslösa. Satsade på lite förberedelser för plasbytet såsom att stifta fast fanérlister i stället samt påbörjade sista delen av stokerförnyelsen. Hoppas få igång fliseldningen till påsk då vi nu får lov att ta resten av växthuset i bruk eftersom de sådda plantorna behöver mera utrymme. Konstaterade också att fläktbatteriet till andra växthusavdelningen läckte i år igen. De börjar nu bli så gamla och kopparslingorna så sköra att de av minsta vibration börjar läcka. Får nog försöka se efter ett nytt fläktbatteri i morgon. Borde egentligen skaffa 2 nya med ca 60 kW:s effekt vardera för att få jämnare värme i huset utan att ha alltför kraftiga fläktar monterade, lågvarviga motorer går ju dessutom mycket tystare.
Flickorna har mest jobbat med morgondagens grönsaksleveranser som lämnat på slarv då vi haft bråttom med sådden.
Och joo, hann även rösta trots att det varit fullt upp idag.
Temporära arrangemang.
Nu när återuppbyggnaden nått så pass långt att sista sektionen borde få tak över sig till påsk börjar också hoppet och tron om en normaliserad verksamhet återvända. Ända sen branden på sensommaren har vi fått ty oss till temporära arrangemang och det känns som om allting har tagit 3 gånger mer tid än vanligt. Till idag hade jag planerat att få mycket mera gjort än vad som till sist blev fallet. Visst var väl planeringen kanske något optimistiskt upplagd och vi kom väl lite senare igång i morse än planerat men att ha verksamheten utspridd runt nästan halva svenskösterbotten medför onekligen en massa extra bekymmer.
Lagersäsongen för fjolårets grönsaker börjar närma sig slutet och när jag idag satt i bilen för att hämta morötter från tvätteriet i Tjöck efter att ha hämtat lite kålrot från “svinhuset” i Malax tänkte jag hur mycket lättare det skulle ha varit om det varit som vanligt. Tillika slog mig också tanken att vi nog inte alls skulle ha klarat av att hålla igång verksamheten utan den hjälp som vi fått av vänner och bekanta. “Svinhuset” har fungerat bättre än förväntat som grönsakslager tack vare stabilt vinterväder men utan påpasslig ventilationsreglering av ägaren skulle det nog inte blivit till något. Likadant är det med tvätteriet i Tjöck som trots fullt upp med den egna verksamheten också ställt upp med tvättningen av våra produkter. Att vi i vinter har fått hålla till i jaktföreningens slakthus har också besparat oss åtskilligt med tid då det ligger relativt nära till. Dessa och många andra samt för visad förståelse för att allting inte riktigt fungerat som vanligt av våra kunder och samarbetspartners riktar vi vår tacksamhet till. Tack!
Noterade nu när jag gjorde dagens sista kontrollrunda till växthuset att det blåste ganska friskt. Få se om morgondagens planer att byta plast på växthuset går att genomföra?
Snölinjemätning.
Skrev i profilen att jag är heltidsjordbrukare, så är det nog också trots att jag har ett litet “extraknäck”. Vintertid utför jag nämligen snö och tjäldjupsmätningar åt miljöcentralen. Tidigare skötte jag också väderstationer åt miljöcentralen och meteorologiska institutet men de lades ner för nåt år sen. Har också från och till bistått olika projekt och organisationer med mätningar och observationer av olika slag. Som jordbrukare lever man ju mitt i naturen och miljön och frisk miljö är ju en av förutsättningarna för att producera goda och rena produkter. Därför retar det mig så oerhört när jordbruket ibland beskylls vara miljöförstörande och jag vågar nog påstå att ingen riktig bonde med flit förorenar miljön. Det vore nog som att “pissa i byxorna” varmt en stund men ack så eländigt senare.
Nåjaa, det var inte detta jag tänkte skriva om denna gång utan om dagens snölinjemätningar och hur de går till. Jag har en 2 km lång linje belägen i skog och mark på ett par kilometers avstånd från hemmet som jag vintertid besöker 1 till 2 gånger i månaden. Längs stigen mäter jag snödjupet på 50 punkter och väger snön samt kontrollerar tjäldjupet på 10 punkter. Snöns vikt mäter jag med en cylinder som jag trycker ner i snön och med en liten spade håller jag snön kvar i cylindern tills jag får den vänd så att jag med ett litet bessman (våg) kan kontrollera snöcylinderns vikt. Tjäldjupet kontrollerar jag med hjälp av vertikalt nedgrävda dubbla rör (inuti varandra), det inre röret är fyllt med metylblå vätska så att det är lätt att se hur djupt marken är frusen genom att lyfta ur det inre röret. Mätresultaten bokförs och postas till miljöcentralen som använder uppgifterna bland annat för beräkning av vårflöden och som hållfasthetsberäkningsunderlag för byggnadskonstruktioner, något som blivit allt mer aktuellt de senaste åren efter att flera hallar rasat samman på grund av snötyngden.
Kunde vid dagens mätningar konstatera att våren med besked gjort framsteg. Kan inte dra mig till minnes att jag tidigare under de över 20 år som jag skött snölinjen skulle ha observerat en så dramatisk förändring. För 2 veckor sen när jag gjorde senaste mätning var det ännu full vinter och så mycket snö att det var närapå omöjligt att ta sig fram till fots nu fanns det endast ett par decimeter som mest och många mätpunkter var helt bara. Tjälen hade också närapå gått ur marken, så trots att jag för 2 veckor sen trodde att våren nog blir något senare än normalt är jag nog nu beredd att våga påstå att vårbruket kan inledas om 2 till 3 veckor om nu inget bakslag i vädret inträffar.
Tidigare i vinter har det närapå motsvarat ett långlopp på skidor att ta sig runt men idag var det helt underbart att vandra i det vackra vädret och lyssna på fåglarna och andas in vårens dofter. Lätt att glömma vardagsbekymren under sådana omständigheter. Väl hemma igen var det nog bara att fortsätta med sådden av grönsaksfrön ty under veckoslutet skall vi försöka ta igen förseningen i säsongstarten som uppstod då såmaskin levererades ett par veckor senare än utlovat.
